Gå till innehåll
fredag 28 februari 2025

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2023-12-25 på alla områden

  1. 1 poäng
    Det ser bra om du inte skall gå på 304Ah. Passa på att köpa skärmen och RS485 till BMSen. Med skärmen har en bra grovkoll på batteriet och kan enkelt slå av och på BMSen. Dock medföljerdet en knapp som standard till BMSen, som du kan använda om du inte köper skärmen. Med RS485-dogeln kan koppla upp dig mot ett Victron Venus system i framtiden. NKON säljer också skummellanlägg som är bra att ha när du skall klämma ihop batterierna. Första batteriet är testat. Det gav 311Ah av 304 möjliga. 🙂
  2. 1 poäng
    Har inte längre tid att vara på nåt jobb. För mycket att pyssla med. God Jul.
  3. 1 poäng
    Det kan jag hålla med om. Men kolla också försäkringsvillkoren, som de ändrar då och då. Anledningen till att jag lämnade Alandia är att jag - i alla fall inte enligt villkoren - skulle få ersättning för skador av brand orsakade av kortslutning i elsystemet. På en dieselbåt som min är det svårt att få brand UTAN att elsystemet är inblandat. Jag har en nästan ny båt, men det blev Pantaenius i alla fall. Inte främst för att de inte tillämpar åldersavdrag utan för att villkoren var betydligt renare och tydligare än på de flesta andra. Och att de också var både förhandlingsbara och inte alls bland de dyrare när det kom till premien. Sedan visste de vad de talade om, till skillnad från ett annat båtförsäkringsbolag som krävde spårsändare på min motor, då "en så stor motor är väldigt stöldbegärlig". Mmmm - en inombordsdiesel på 440hk och nästan ett ton, som kräver demontering i ett par timmar innan man ens kan planera att lyfta ur den. Undrar hur många sådana som stjäls....
  4. 1 poäng
    Blir ju förhållandevis billig att beställa med en JK BMS ca 6071,17 SEK med dagens kronkurs. Om man jämför med de färdiga batterierna som finns idag. Får se efter nyår. Kan ju alltid beställa det så att det kommer till jobbet, man är ju där mer än hemma.
  5. 1 poäng
    Allting stämde. Snabba svar när man mailar. Jag passade också på att köpa en JB Smart BMS. Det roliga var att de hade skickat med bättre "buss bars". Laminerad kopparplåt med ett veck på. Jättemjuka och trevliga. Jag tror att leveranstiden beror på att de är populära. Det är en av de hetaste cellerna på Youtube. Andra batterier har kortare leveranstid. De höll utlovad leveransstid.Jag väntade i 1.5 månad. Man fick det hemtransporterat. Det gick inte att välja. Databladet fick jag beställt efteråt. Batterierna hade exakt samma spänning på 3.29V och resistans så det är nog inga problem att koppla ihop dem och låta BMSen ta hand om balanseringen. Själv skall jag krångla till det och göra urladdningstester på alla battrierna. Tyvärr har jag inte börjat än. Julen kom i mellan.
  6. 1 poäng
    Ligger presenningen och vilar på sittbrunnskapellet? Annars borde du väl kunna komplettera med ett par extra stödben mot relingen som hjälper till att hålla upp överliggaren. Stödbenen behöver ju inte sitta mitt för den krökta skarven för att hjälpa till att hålla upp överliggaren utan kan sättas precis framför (eller bakom) kapellbågen. Stödbenen kan även ställas mot grabbräcken på fördäck om det är lämpligare eller knapar på gångborden akterut. Det viktiga är ju att minska fria längden på överliggaren. Jag har använt samma NOAställning sedan 1985 med komplettering av delar efterhand som båtarna blivit längre och har aldrig knäckt överliggaren. Däremot så har något stödben och utliggarrör behövt bytas när de blivit alltför krokiga. Jag kan dela med mig med ett tips som det tog många år för mig att komma på: Jag har köpt ett par extra klämmor till överliggare. Dessa har fästs längst fram och bak på överliggaren. Sedan fick en kapellmakare slå i ett par öljetter mitt på presenningen. Numera kan jag spänna upp pressen ordentligt längs överliggaren utan att den korvar sig (jag fick även komplettera med en kort bit överliggare för att nå utanför presenningen men det beror ju på mått på press o befintlig överliggare).
  7. 1 poäng
    Kan inte riktigt släppa det här Jotun-mysteriet. Har läst på och snokat men får helt enkelt inte rätsida på det. Pusselbitarna jag har är enligt följande. Enligt de nya (nåja, 2012) EU-reglerna (biocidförordningen) ska biocidprodukter/bekämpningsmedel godkännas i en slags tvåstegsraket. Först ska den verksamma substansen studeras noggrant och få ett slags principgodkännande. Detta görs EU-gemensamt; Europeiska kemikaliemyndigheten EHCA (med huvudkontor i Helsingfors) utser ett land som får göra utvärderingen och sedan får EHCA:s kommitté för biocidprodukter (där alla medlemsländer är representerade) ta ställning till utredningen. Först därefter kan man börja godkänna produkter som innehåller den verksamma substansen. När det gäller bottenfärger så finns det två helt dominerande substanser, nämligen koppar(I)-oxid och koppartiocyanat. Koppar(I)oxid är något vanligare eftersom det är lite mindre giftigt för människor; koppartiocyanat används ofta som alternativ i vita eller ljusgrå färger eftersom substansen i sig är vitfärgad (koppar(I)-oxid är rödfärgad). Biocideffekten är i princip densamma, det är kopparjonerna som gör jobbet. Båda dessa två har granskats och godkänts enligt biocidförordningen; i båda fallen var det Frankrike som ansvarade för utredningen. Godkännandet har dock några brasklappar men det kan vi ta en annan gång. En viktig poäng med de nya reglerna är att undvika dubbelarbete; det är väldigt dyrt och tidskrävande både för tillverkarna och för myndigheterna med all vetenskaplig dokumentation som krävs (i den franska utvärderingen av koppar(I)-oxid är enbart listan över de studier och rapporter som använts bortåt hundra sidor lång). Detta gäller inte bara processen för att godkänna verksamma substanser utan även produktgodkännandena. Som jag varit inne på tidigare så finns det en process som kallas "ömsesidigt erkännande" där tanken är att om man fått en produkt godkänd i ett EU-land (referensmedlemsstaten eller referenslandet) så kan man ansöka om att andra EU-länder också ska acceptera det godkännandet utan att behöva göra en egen utvärdering av produkten. När man ansöker om detta så har respektive lands kemikalieinspektion 90 dagar på sig att granska referenslandets godkännande och eventuellt invända mot det. Alla länder man söker erkännande från ska i princip överens om villkor och krav för användningen av produkten; de ska nämligen vara samma överallt. Om något land anser att godkännandet är helt felaktigt (dvs produkten borde inte ha godkänts alls) så tas detta först till en slags medlingsgrupp som EHCA sköter, och om man fortfarande inte kommer överens kan ärendet sparkas uppåt till EU-kommissionen för ett avgörande. Lyckas man inte nå någon överenskommelse om användningsvillkor mm inom 90 dagar så får de länder som tycker att referenslandets villkor mm duger erkänna produktgodkännandet för sin egen del, om de vill. Nu kommer vi äntligen till Jotun. Likt andra tillverkare har Jotun ansökt om godkännande enligt biocidförordningen för länge sedan. Uppenbarligen har detta gjorts i Norge. Norge är inte med i EU, men de är med i EES, vilket betyder att de har tillgång till EU:s inre marknad och de är representerade hos EHCA. När jag skrivit "EU" ovan är det egentligen riktigare att skriva EES. Jotun har också redan på förhand ansökt om ömsesidigt erkännande, helt säkert i Sverige och troligen även i andra länder. I väntan på att det nya godkännandet ska komma har Jotun fortsatt sälja sina färger i Sverige med stöd av de gamla svenska produktgodkännandena. 2023-09-01 kontaktade dock Jotun Kemikalieinspektionen för att dra tillbaka sin ansökan om ömsesidigt erkännande, men, och detta är märkligt, inte för alla sina biocidfärger. Ansökan om ömsesidigt erkännande drogs bara tillbaka för de färger som innehåller koppar(I)-oxid; deras vita västkustfärger som innehåller koppartiocyanat har fortfarande öppna ansökningar om ömsesidigt erkännande. För dessa färger är läget precis som det varit i flera år: de har fortfarande svenska godkännanden i väntan på godkännande enligt EU-reglerna och får fortsätta säljas tills vidare. Tre veckor efter detta, 2023-09-21, kommer norska Miljødirektoratet med ett beslut att godkänna Jotuns ansökan för en familj med biocidprodukter som kallas "Sea 1", vilken innefattar ett antal färger med koppar(I)-oxid som verksam substans. I denna familj ingår bland annat Racing VK och NonStop VK, men dock inte i färgerna vitt och grått eftersom dessa har koppartiocyanat som verksam substans. I villkoren för godkännandet står bland mycket annat att produkterna får användas på fritidsbåtar upp till 24 meter långa med hemmahamn i havsmiljö. Nu har jag ännu fler frågor än när jag började. Jotun skrev så här till Praktiskt Båtägande: Med det jag funnit ovan i åtanke så har jag mycket svårt att se hur den första meningen skulle kunna vara sann, oavsett hur välvilligt jag tolkar den. Kemikalieinspektionen har överhuvudtaget inte haft någon möjlighet att se över Jotuns tillstånd eftersom de aldrig ansökt om att få produkterna utvärderade i Sverige. Jotuns ansökan har "legat i Sverige" endast i den bemärkelsen att deras ansökan om ömsesidigt erkännande legat och och samlat damm hos KemI i väntan på att deras norska ansökan om produktgodkännande ska bli klar, och de drog tillbaka sin svenska ansökan innan detta skedde. Även om det hade varit så som Jotun påstår i den andra meningen och KemI ställt krav på användningsvillkor som utesluter fritidsbåtar, så hade man i värsta fall helt enkelt kunnat vänta ut detta i 90 dagar. Därefter hade de länder som tycker de norska villkoren är OK kunnat erkänna det norska godkännandet ändå, så det verkar ändå som en märklig anledning till att dra tillbaka den svenska ansökan. På tal om 90 dagar så har det nu gått längre än så sedan Jotun fick godkänt i Norge. Det har dock inte synts till några godkännanden i andra länder. Om de hade ansökt om erkännande i andra länder på samma sätt som de gjort i Sverige (s.k. parallellt erkännande) så borde godkännanden för alla inblandade länder ha dykt upp i ECHA:s biocidregister samtidigt som det norska godkännandet, men inga andra länder har synts till. Kanske har de ansökt på andra vis på andra håll, men varför har jag svårt att begripa. Det hela är ytterst svårbegripligt och jag förstår inte vad de sysslar med. Om nu KemI kommer vägra biocidfärger helt, varför har de inte återtagit ansökan för koppartiocyanatfärgerna också? De påstår ju i mailet som citeras tidigare i tråden att de kommer avveckla hela sortimentet, men vad väntar de på? Deras gamla produktgodkännande för de produkterna gäller bara tills i maj nästa år, knappt längre än för de återkallade produkterna. Och varför är de ute och sladdar i media på det här viset och påstår att KemI ska ha "lämnat besked" under hand på något mystiskt vis? Internationals VC17m-ärende är också ett stort mysterium, förresten. Varför valde man just Finland av alla länder som referensland? VC17m har vad jag vet aldrig varit godkänd i Finland tidigare; finnarna tillåter typ samma färger som vi gör på ostkusten, dvs mycket lågt kopparinnehåll. Nu ska ju reglerna i biocidförordningen visserligen vara samma i hela EU och finnarna hade nog kunnat godkänna med villkor som förhindrar användning i Östersjön, men det är ändå ett mycket svårförklarligt varför de ville att just Finland skulle göra utvärderingen. Det vore intressant att läsa den finska motiveringen till beslutet, jag ska se om jag kan få ut det efter helgerna.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...