Ledartavla

10cm? Det låter ju helt otroligt. Hur stökigt kan man ha 🫣

Ett bra trick när man letar efter små saker man lyckats tappa på golvet är att lysa med en ficklampa längs med golvet så det bildas en skugga bakom objektet. Det är ett bra sätt att hitt små saker, men en skruv i 10cm-klassen borde man ju som sagt se ganska tydligt om man inte är i stor sett blind. Så skruven måste ju ha lyckats gömma sig i något skrymsle, har arbetsbänken tex. någon typ av rörkonstruktion som skruven kan ha letat sig in i

Nu till den stora ultimata frågan, den som är avgörande för all djävulskap och irritation. För några dagar sedan tappade jag bort en specialskruv till en Zipwake-interceptor. Eftersom min verkstad nu är fullbelamrad av delar till ett annat projekt hade jag ställt upp en sådan där hopfällbar snickarbänk i mitt stora förråd. Härpå renoverade jag mina båda interceptorer (jag bytte servomotorerna). Då tappade jag en av de rostfria specialskruvarna som håller ihop hela paketet. Jag hörde att skruven först studsade i arbetsbänkens metallkonstruktion, sedan hörde jag inget mer ljud, om den fallit i trägolvet hade jag hört det. Nu ägnade jag ungefär en timma på knä och letade, tömde en lagerhylla på dess innehåll för att se om den ramlat in där, kollade golvet väldigt noga, med hjälp av sopeborste och grovdammsugaren. Jag hittade förvisso en hel del andra borttappade skruva och muttrar, men inte den jag letade efter. Jag har gett mig 17 på att finna den, för den kan ju liksom bara inte försvinna från jordens yta... alltså förrådet. Det går säkerligen att köpa en ny skruv, men Zip Wakes reservdelar är väldigt dyra, och jag gissar att man inte bara kan köpa en sådan skruv. Kanske har den där specialbutiken på Hisingen en likadan... men som sagt jag SKALL hitta denna skruv, jag vet bara inte hur... Magnet funkar ju inte. Vår tyska schäfertik är ju en bra spårhund, men hon har aldrig letat efter skruvar i ett förråd... möjligen kan skruven lukta bottenfärg, men det är hon inte tränad på... (krut, sprängämnen och kantareller funkar bättre) Jag har försökt att rekonstruera förloppet genom att "tappa" likadana skruvar, för att nu se om det går att utreda någon ballistik... men inte då, dessbättre har jag kunnat följa dessa med blicken under hela förloppet och därmed funnit dem. Skruven är ungefär 10 cm lång kanske 4,5 mm i diameter, halva är gängad med någon grov gänga, ett kulligt huvud med brätte, torxfattning. Man kan kanske bilda sig en uppfattning om hur skruven/skruvarna/skruvskallarna ser ut på bilden ovan. Behöver jag infoga smilysar?

Hurra, det fungerar idag👏👏👏

Låt något barn med bra ögon leta mot belöning

Själv har jag byxbenen uppvikta och där kan det samlas en del tappade grejer har jag märkt, men en skruv som är 10 cm lång borde du ha märkt.

Att olja innan är ingen dum idé heller…

Det här ser ut som en akterlanterna:

Jag tror du har fått de flesta bra råd som finns ovan. Här kommer några från en som aldrig ägt en träbåt men som jobbat en hel del med trå i inredningar. Blåträ som du har beror som skrivits på att vatten och fukt har trängt in. Du har tur (tror jag) som har en båt av massivt trä så då skulle jag i dina kläder först slipa bort de lager fernissa som hindrar fukten att torka. När du slipar kommer du se hur djupt blåträt gått. Märker du att det är ganska grunt så skulle jag slipa tills blåträt är borta och sedan fernissa minst 10 lager. Märker du att blåträt går djupt skulle jag fundera på att måla efter att ha låtit det torka ordentligt. Sen måste du oavsett se till så att du får bort orsaken till blåträt. Inne i båten kan det bero på vatteninträngning ovanifrån och då måste du lokalisera och åtgärda detta. Vad gäller bordläggningen gissar jag att inträngningen kommit utifrån och tyvärr har gått djupt.

Aha! Trodde det var svartmögel och det finns bara det på bilden annars ganska fin, såklart det ska vara lite patina😀! Men frågan kvarstår hur jag ska göra med kölsvinet, kan man ta bort det mesta av färgen och lägga lite lager rå linolja emellanåt? Jag har inte tillgång till el i hallen där jag har båten, ska köpa en batteridriven slipmaskin och pannlampa då lyset är begränsat och skrapa och slipa så gott det går men jag kanske inte får väck allt under vintern men iaf påbörja lite oljning innan våren då jag ska ta bort resten. Efter inoljning tänkte jag lägga på järnmönja om det är en bra idé? Jag är helt novis på detta så därav frågorna men era svar hjälper så tack!

Fy fasiken vad skönt att det löste sig. Har följt tråden och tänkt som många andra vad som inträffar när någon saboterat eller om man haft otur med en så svår del som en specialdesignad svängd ruta. Starkt jobbat med all research som lagts ner !

Hej hopp! Mycket positiva updates i frågan - jag har lyckats få tag i ersättningsruta original ifrån fabriken i Italien. Leverans om ett par veckor, monteras av https://www.strigin.se till våren när temperaturen är lite bättre. Än är rutan inte på plats, men känns otroligt mycket mer lovande än det gjorde för ett par veckor sedan Jag återkommer med bilder etc senare i vår (Ifall någon bryr sig!)

Det är detta som är problemet med överintelligenta laddare, och speciellt laddare från vissa fabrikat - är min erfarenhet. De startar oftast ALLTID i en "högre-spänningsmode" med motiveringen att precis efter start så "brukar det ju behövas lite ös på laddningen". Har haft en diskussion med en utvecklingsavdelning om detta, men de ansåg att det är användaren som gör fel som kopplar i laddningen när den inte behövs och att det är omöjligt att för laddaren att förutse det och göra sitt jobb då eftersom förutsättningarna blir "onormala". Ok, användaren skall alltså anpassa sitt beteende till det som laddarens intelligens programmerats att till. Vem är till för vem egentligen ? Många fabrikat som också gör "garageladdare" verkar alltså köra med precis samma algoritmer för laddning även om laddaren säljs som att sitta som en del i ett strömförsörjningssystem i en båt eller husbil. Såg en laddare nyligen (minns inte vilken) som såldes med ett reklamblad som sade att den var den perfekta laddaren för båt och husbil. Men i manualen som man kunde läsa när man köpt laddaren fanns ändå en liiiiten notering om att laddaren "enbart fick vara ansluten till batteriet som skulle laddas för att inte riskera felfunktion och skador på annan utrustning". Utgångspunkten för en bra laddare i båt är ju snarare att den skall hantera oförutsägbara/"onormala" situationer med att inte gissa utan vara "safe". Sedan - om man skall märka lite ord i CTEKs beskrivning - kan inte en bly/syrabatteriladdare "laddas på med hög ström" eller att laddaren mer än indirekt kan dra ner laddströmmen. Även om CTEK i sin manual beskriver t ex bulkläget som "laddar med maximal ström..." så kan/skall den bara lägga ut olika spänning och sedan är det batteriet som styr vilken ström den vill ha, av det som finns tillgängligt. Petitesser kanske, men otydligt. Sedan finns ju det lömska "avsulfateringsläget" som CTEK inte ens i manualen beskriver så noga. Det står bara att den "upptäcker om batteriet är sulfaterat", vilket ofta betyder att det triggas om den inte får upp laddströmmen trots höjd spänning. Alltså typiskt läge där man kör igång laddaren på redan fulladdad batteribank. Då går den över till att pulsa ut upp till nästan 16V - oavsett AGM eller inte - i upp till 4h (!) för att minsann få batterierna att sluka i sig ström. Detta omnämns inte i i Tekniska data där det står att max output är 14,4/14,7V. Vissa modeller kör dessutom "avsulfatering" eller "re-conditioning" cykliskt då och då alldeles oavsett med timmar/dagars intervall, men om det gäller denna modell är oklart då funktionen som sagt bara är ytterst kort beskriven: Om man sköter sina batterier och inte låter dem ligga djupurladdade så behöver de inte knappast avsulfateras i tid och otid. Det borde istället vara en helt manuell funktion man i så fall skulle kunna välja då man misstänker att den behövs, då den automatiska nog är orsak till många förtida batterihaverier och cellkortslutningar. Intressant är också att CTEK när det gäller egenskapen "Rippel" har en egen utläggning om hur viktigt det är att denna är låg: *) Laddspänningens och laddströmmens kvalitet är mycket viktig. En hög rippelström hettar upp batteriet, vilket har en åldrande effekt på den positiva elektroden. Högt spänningsrippel kan skada annan utrustning som är ansluten till batteriet. Batteriladdarna från CTEK producerar mycket ren spänning och ström med lågt rippel Denna så viktiga rippelegenskap anges vara max 4% och det låter ju lågt och bra. Men hur mycket är då 4% av 14V ? Jo 0,56V, dvs över en halv volt ! Det innebär att den inställda 14,4V mycket väl kan rippla upp till nästan 15V och fortfarande vara fullt normalt för denna CTEK-laddare. För att inte tala om AGM-inställningen som då resulterar i ännu högre spänningspeakar. Dessa rippeldata är faktiskt snarare riktigt usla för en laddare som dessutom skall kunna användas som strömförsörjare. Normalt ligger de under 0,1V. Lite självmål att skriva på näsan hur viktigt det är med lågt rippel när laddaren är så dålig på just denna egenskap. I ärlighetens namn är det dock inte många som specar just rippeldata på sina "båtladdare", och vad t ex Victron lovar på sina har jag inte hittat. Men dels kan man ju oftast ställa in Victron till en säker spänning och styra beteendet på ett helt annat sätt, dels har jag vid mätningar inte sett i närheten av nämnda rippel på min egna laddare (Blue Smart). I garaget har jag en "smart" laddare. Men den används bara till att ladda upp lösa batterier. I förra båten (med AGM-batterier på förbrukning) satt däremot en laddare med alla smarta moder avstängda och inställd på en konstant spänning på max 14,2V/13,8V. Sämsta omgången (nonamebatterier som råkade bli lite mycket urladdade ett par vintrar) höll i alla fall i 6 år.