Ledartavla

Tror att ABC är något på spåren . Har upplevt samma då vi bytte till större båt med betydligt mer vindfång. Har 50 m kätting ute o noterar att kättingen lyfts upp o sträcker tillbaka vid vind. Lägga spring är nog gott o väl men min erfarenhet är att det drar in båten mot land , man får ha en jäsikens lång lina om skall lägga det med 90 grader . ligger oftast ensam o förtöjer med två tampar fram med bred vinkel samt har slutat med springet . Båten får då vandra sidled. De få gånger vi ligger med fler båtar så knyter vi ihop dem o då är i regel problemet löst då vi hänger på flera ankare . Har dock konstaterat att man måste vara nogrannare nu med var man förtöjer för natten än när vi hade förra båten som var relativt låg.

Vad använder du vid ankringen? Är det kätting? Kätting+lina? Flexibel lina (multiplait)? Eller vad? Hur lång? Och hur mycket blåser det och i vilken vinkel när du tycker att båten börja bete sig tråkigt? En förklaring kan ju vara att du har relativt tung ankarkätting som till största delen ligger längs botten och som lyfts upp när det kommer en vindby. Men med mer info så kanske det är lättare att hitta en bra förklaring.

Jag gjorde en snabb skiss 1. Belysning 2. Lanternor 3. Motorlanterna 4. Navigation 5. Autopilot 6. Kyl Det är sant att belysningen kan ha egna brytare, tänkte mest att det kanske hade varit praktiskt att ha någon form av ledljus om man kommer till en kolsvart båt och har släckt alla lampor.. Autopiloten är bra att ha på en egen så kan den bli strömlös utan att man behöver dra ur kontakten.

Jag tycker man ska ha funktionsuppdelning för strömbrytare t.ex: Navigationsinstrument (logg, ekolod, gps..) kan samlas över en brytare Lanternor hamnar ofta på två, en för segling (sb, bb, akter) och en för motorgång (topp) Belysning samlas över en gemensam brytare och med separata on/off på resp armatur, här kan även 12V o USB anslutas. VHF egen brytare Kyl över egen brytare Autopilot över egen brytare eller tillsammans med instrument

Motorn brukar vara en färdigkopplad (i alla fall delvis) enhet i sig när man köper ett "motorpaket" till en båt, och därmed är generatorn t.o.m. inte sällan redan kopplad till startmotorns "+". Dvs Motorbatteriet. Vissa moderna motorer med kontrollelektronik kan dessutom få problem ochygenerera felkoder om det inte finns en direktkoppling mellan generatorn (som de försöker styra) och motorbatteriet/motorplus. Ytterligare en anledning att ha kopplat direkt till motorplus/motorbatteri är att generatorn - om den är konventionell/äldre - får sin magnetiseringsström från Motorbatteriet via tändningslåset/KL15 och laddlampan i panelen. Om den skall ligga på förbrukarbatteribanken istället så krävs i de flesta fall ombyggnad av instrumentering, varningslampor o.s.v. för att inte blanda matning från Förbrukar- och Motorbatterier. Kan i vissa fall bli rätt komplext, i synnerhet på en modern motor som inte har diskreta varningslampor. Egentligen vill man ju ha max laddning direkt där den bäst behövs. Och det är oftast just förbrukarbanken. Men i praktiken gör det ingen skillnad, då motorbatteriet ganska snabbt slutar sluka ström då det går snabbt att återladda det lilla som gick åt vid starten. Istället för Förbrukningsbank säger man ibland "Servicebatteri" eller "AUX Battery". Men det är nog knappast bättre....

Så då gäller det att lyckas göra av med sådär sju, åtta liter färg om ytan stämmer. Beräkna bottenytan. Motorbåt: LVL x (B + D)= m2 Långkölad båt: 0,75 x LVL x (B + D)= m2 Fenkölad båt: 0,5 x LVL x (B + D)= m2 LVL är vattenlinjelängd. B är största bredd. D är djupgående.

Tinycad kan du ladda ner på datorn.

Det brukar gå att trycka in ett hammarskaft i trä (eller liknande, oftast ovala) mellan generator och någon del av motorn. Sedan vrider man hammaren för att få spänn i remmen och drar åt skruven. Detta har jag alltid använt och det har fungerat utan problem. Att trycka på remhjulen känns inte bra och att driva in en träbit som man slår på låter som man kan skada kullagren i generatorn.

Jag tycker det går utmärkt (Apple), utom i direkt solljus. Man laddar ner ”sitt” område i förväg. Det enda man missar, tror jag, är live AIS -info.

Svärföräldrarna som är husvagnsmänniskor hör ofta om problem vid överlast från andra campinggäster. Många husvagnar tillåts inte lastas särskilt mycket alls innan totalvikten överskrids. När polisen/TG har kontroller vid vågar längs vägen är det ofta många poliser närvarande och då sätter de dit allt som inte är enligt boken. Stoppas man längsmed vägen blir det bara regbevisen som normalt granskas.

Jag slipade bort all färg på Solingen för några år sedan. Ner till Gelcoaten. Jag skrapade först och sen slipade jag med 80-papper. Våtslippapper från Biltema. Jag slipade med skaft och doppade i en spann lite hela tiden för att inte färgen skulle sätta igen pappret.

Och - som tillägg. Du skall alltså se till att få på en liter färg på åtta kvadratmeter fem gånger. Stryker du tunnare måste du lägga fler lager för att nå den tjocklek som krävs för att färgen skall anses vara tät.

Ok, tack för återkoppling. Jag får kalla in min granne och prova att värma lite försiktigt med avdragaren monterad. Återkommer om det fungerar.

Ytterligare en anledning till att en plotter kostar är ju att den är läsbar i starkt solljus (som GTI nämner ovan). Känner du på skärmen på en plotter så är den redigt varm. En platta är betydligt ljussvagare och kan vara svår att läsa i direkt solljus och Apple-paddor har väl en förmåga att stänga av sig när dom blir för varma av solen. Det är alltså inte en massproducerad display som sitter i plottern utan något som faktiskt kostar att ta fram.

Aha, OK. Utan el skulle jag skaffa en ledad slipplatta med teleskopisk förlängare och ett grovt våtslippapper. Se till att ytan är blöt så du slipper dammet. Väldigt effektivt då man kan jobba med hela kroppen och få en bra arbetsställning. Roterande stålborste tror jag inte blir bra.

Tja… det finns ju flera anledningar till att båten vrider sig i vinden, och säkerligen minst lika många knep varav de flesta fungerar. Jag förutsätter att det gäller en motorbåt eftersom du postat frågan i ”Motorbåtsnack”. En grundregel man skall eftersträva att tillämpa framförallt i naturhamnar, är att förtöja med fören mot vinden! Men det kan i bland vara svårt, och vinden kan ju ändra riktning mitt i natten. En 40-fots motorbåt har ju ofta höga fribord och en hög överbyggnad som då utgör ett stort vindfång som du skriver, och det kan vara vanskligt att få vinden i sidan både under tilläggning som när man väl lyckats lägga till. Avhåll från midskepps eller akterpollare vinkelrätt mot vinden är en bra grej, om vinkeln mot land blir mindre än 90° drar ju avhållet in båten mot land och det vill man ju inte. Jag har själv några gånger lagt ut ett ett extra ankare mot vinden från akterdäck och klart det hjälper, men man kan lätt trassla till det för sig med sådana tilltag. Att båten liksom seglar ömsom bb ömsom sb när den är förtöjd kan bero på flera saker, det kan vara någonting i överbyggnaden som skapar turbulenser runt båten, där det samverkar med båtens nästintill obefintliga undervattenskropp, halv- eller helplanande båtar har ju ingenting som bromsar dessa krafter, så som en kölbåt har. Men så här gör jag, som också ofta förtöjer i naturhamn. Jag undviker alltid att lägga till om kommande vindriktningar är annat än nästintill framifrån. Att vinden skrotar under natten och att man tvingas upp i bergen i pyamas lär man sig snabbt att undvika. Kolla på diverse väderappar, eller det gamla sättet, lyssna på kustväderleksrapporter, och notera vart vinden vänder, förtöj efter det! Sedan har jag 15 kg ankare och 30 meter kätting på det, då skall det mycket till innan det ankaret börjar att dragga, om det nu fått ordentligt fäste i bottnen så klart. Sedan då avhåll eller som du skriver ”spring” mot vinden är aldrig fel, möjligen kanske man eventuellt kan tänka sig att flytta de förliga förtöjningarna så att fören faller av med vinden och då strama upp så att ankarlinan relativt båten och vindriktningen kommer i en gynnsammare riktning. Men det tycker jag är en nödåtgärd. Att få in vinden över aktern är ett otyg, även i gästhamn. Det lär man sig snabbt att undvika det också. Det absolut allra viktigaste är att med en väl tilltagen hanfot, förtöjöjningslinor i vinkel från bb och sb, förtöja med fören så nära vindögat som det är bara är möjligt. Inga stumma förtöjningar mot land, använt ryckdämpare om det finns tendens att båten vill röra sig i sidled.

Hej! Jag gissar att de sex ”plupparna” i navet mellan ekrarna antingen är nitförband eller förskruvningar med skruvskallen på andra sidan. Iallafall ingenting som löser ditt problem. Jodå, jag har också demonterat rattar med hjälp av en avdragare, och det brukar sluta med att hela styrväxeln behöver bytas ut, senast jag utförde en sådan operation blev det bara skräp av alltihopa. Axeln och hålet i rattnavet är båda koniska, dessutom finns det en kil med i ett spår mellan axeln och navet. Det ser på bilden ut som om det är en helt mekanisk styrning, då kan man värma på rattnavet, fortfarande med avdragaren lätt spänd. Låt muttern sitta kvar på de yttersta gängorna, då far inte ratt och avdragare iväg speciellt långt när det väl lossnar, om det lossnar…. Rattnaven brukar vara av nån aluminiumlegering och axeln är säkerligen av rostfritt stål, dessa två material ombord brukar fastna rätt så bra i varandra. Om det är en hydraulstyrning hade jag nog inte vågat värma. Aluminiumet vidgar sig mer av värme än stålet, så det borde gå att få loss det hela med en gasbrännare, jag tror inte att det räcker med värmen från en varmluftspistol, men man jan ju alltid testa. Om inte rostlösningsolja som får verka över natten, samtidigt som avdragaren är spänd hjälper, så är det värme som gäller, men var rädd om plasten, jag skulle kunna tänka mig att värma rakt på rattnavet ovanifrån, och glöm inte att ha muttern påskruvad litet granna innan du spänner avdragaren. När du sedan monterar ratten igen så lägg på generöst med exempelvis propelleraxelfett på axeln, så att grejerna inte fastnar i varandra igen. Du kan ju använda vilket fett som helst, men propelleraxelfettet är bättre till sådana här saker, tycker jag, då det är mer vattenfast än andra fetter.

Förra båtens elscheman ritade jag faktiskt i Word. Fungerade det med....

Hej Zurdu! Jag har min båt liggandes i Stockholms skärgård och helt klart intresserad av att sticka på segelturer tillsammans! Jag har en Nord 80!

Hej på dig Zurdu! Sommaren 22 var min båt på land. Men nu 23 skall hon i. Min brygga ligger i Mälaren inte långt från Hjulsta bro. Brukar gå ut genom Södertälje å sen ta en repa mot Blidö/Norrtälje eller ner till St Anna, eller båda. Seglaar oftast solo å lägger till i lä bakom nån ö om jag blir trött. Har inga bestämda mål å vagabonderar mest. Så visst kan det va kul att ha lite sällskap då å då om det passar. Min almanacka sträcker sig längre än 61 år men det är inget hinder, har seglat hem andras båtar från Medelhavet å hela Sverige runt. Dock ej norr om Övik. Har en Fingal, en av de senaste modellerna. Vill du veta mer så ta kontakt via pers. meddel här. ha det gott önskar en Ruskig prick..

Ohlsson 8:8

Seglar i Skåne och kommer förmodligen inte längre än till Danmark i sommar men har faktiskt en båtvän i din ålder som lagt båten för vintern i Nynäshamn. Han kommer säkert segla vidare i maj och skulle nog tycka det vore kul med sällskap att hitta nya naturhamnar med. Träffar jag honom kan jag ju tipsa!

Ska man vara lite elak, men ändå ärlig, sätts priser på saker som är till båtar utifrån en antaget hög betalningsförmåga. Ta en rorkultsautopilot. Utvecklad sent 80-tal eller tidigt 90-tal, och oförändrad sen dess, med undantag för lite kosmetiska lyft. Hade det varit t ex ett trädgårdsredskap med identisk konstruktion och produktionskostnad hade det kostat max 1500 spänn (och då hade ändå återförsäljare, grossister i flera led och fraktbolag tjänat normala pengar på den!). Till båt kostar den 7000+ kr. När det gäller en plotter fördyras det lite av att det ska vara vädertätat, eller åtminstone kraftigt väderskyddad. Och att produktionsserierna är små jämfört med t ex en surfplatta. Förmodligen en faktor tusen färre exemplar. Mindre produktionsserier ger högre priser. Men utöver det, se mitt inledande stycke.

Den var snål! Har själv en sprillans dell sedan några veckor men den är ganska hårt bestyckad som har en trafo på det tredubbla. Jag instämmer nog att snittet på din kommer ligga på 20-30 vid normalt användande. Du kan också kolla hur stort batteri du har och hur lång batteri-tid du har vid normalt användande och på så sätt får ett överslag av hur mkt den förbrukar.

Med sol borde det gå jämnt ut tycker jag, men... Utan sol laddar du ur batteriet till hälften på en arbetsdag och då är det i praktiken dags att ladda, men... Om det fortfarande är mulet så slipper du arbeta dagen därpå. Den trista sammanfattningen är att vid soligt väder så kan du arbeta och vid mulet väder måste du vara ledig.