Ledartavla

Självbevarelsedriften att vara rädd om din båt och dess knapar torde väl vara skäl nog för att använda ryckdämpare på alla tampar. Oberoende av om den som "äger" bryggan angett några förtöjningsanvisningar.

Att komma åt att slipa mellan listen och däck är inte svårt. En kloss, sandpapper - gnugga loss. Men, när du lackar kommer du att få en glipa med obehandlat trä om du inte tar bort listen, det kommer suga vatten och du får problem med lacksläpp och kanske röta. Om du tycker det är jobbigt att göra ordentligt, är det mindre jobbigt att göra om hela arbetet nästa år igen?

Jag fuskade på vår "flaggstång" för ett par år sedan och nu ser den ut som en giraffhals. Rorkulten gjorde jag grundligt för 10 år sedan och den är fortfarande fin. Lätt nedmattning och ett lager fernissa vart annat år har räckt.

Georg Ohm. "Men kläm ihop flatstiftshanarna litet, så sitter dom bättre fast." - Ööööhhh kolla vid tillfälle skillanden mellan mänskliga kön. Ang flatstifts-förgreningarna, så är det honorna som kan klämmas samman lite för att sluta bättre runt hanarna. .

6000 rpm.

Dom är jättebra! Jag har sådana på många ställen. Men kläm ihop flatstiftshanarna litet, så sitter dom bättre fast. Ja Ed China gillar att löda och värma på krympslang, även i min mening är det ofta en oslagbar metod. Om man använder krympslang på flatstiftshanarna så blir dom för tjocka för att passa i dessa förgreningar, särskilt ”utomhus” ombord.

Tvärtom anser jag! Ju djupare det blir desto större blir ekolodskonens storlek på botten och du ser lite längre framför båten.

2,59:1 och återstår att se när båten ligger i sjön :)

Nja, det är nog det lättaste jobbet jämfört med att fernissa (vilket kanske är enkelt men jobbigt). Men det kräver att du har tillgång till specialverktyg (köpa 689kr eller låna) för låslisten/spränglisten. Har du inte det verktyget har jag hört att det är ett helvete. Har bara gjort det med verktyget och då gick det ganska enkelt. Köpte ett verktyg, vågade inte pröva utan. Men som nämndes tidigare kan de vara hårda och stela av ålder och omöjliga att få dit igen i okej skick och då blir det en extra kostnad för att köpa nya.

Om du skall spara in på ryckdämpare är det de två aktre som man möjligen kan avvara. Detta eftersom det blir en ganska effektiv och progressiv ryckdämpning ändå av bommens egentyngd, dvs att den där inte är stum i höjdled p.g.a. att den flyter på vattnet. Men mot bryggänden (fören) tycker jag också att de är ett måste,

Hej! Ekolodsgivaren sänder ut en signal som breder ut sig som en kon nedåt i vattnet. Konens cirkelrunda bas täcker då en viss bottenyta. Ju grundare det är desto större blir bottenytan som ekolodet ”ser” (egentligen ”hör”). Detta mått kan man få presenterat i instrumentets display, iallafall i min litet äldre echomap. Således är svaret på din fråga att det beror ju på hur stor yta lodet täcker, hur lång din båt är eller snarare var på båten givaren sitter, och då hur djupt det är. Man kan även låta ekolodet sända med olika frekvenser och även dessa påverkar konens utbredning. Man framåt i ordets rätta bemärkelse ser inte ekolodet, men man ser ju klart tendensen om det grundar upp eller blir djupare. Förvisso förekommer det ju förrädiska ”alptoppar” under vattnet, som dyker upp utan förvarning, men dom är ju få. Och om du nu kör långsamt in mot land i en naturhamn finns det ju många andra saker på vattnet och i strandbrynet som vanligtvis skvallrar och hur bottenkurvan ser ut,

Du behöver inte registrera enheten, det fungerar ändå om du köpt färdiga Bluechart-kort. Sjökorten är då bundna till just det SD-kortet och kan inte kopieras till andra SD-kort. Om du däremot vill ladda ner sjökort från Garmin till ett eget SD-kort så måste enheten och sjökorten paras ihop vilket kräver registrering. Då blir sjökorten bundna till din plotter i stället och kan inte flyttas till andra enheter. Detta är kopieringsskydd som förhindrar piratkopiering av sjökort.

Det är inte särskilt svårt att få dit sådana fönsterlister om man gör på rätt sätt. Risken är förstås att de kan vara gamla och hårda så att man måste försöka få tag på nya.

Det funkar rätt bra, i alla fall om de inte sitter "ute". Tryck i vaselin (eller ännu bättre: kontaktfett) innan du sätter i kabelskokontakterna, så kommer de klara sig väldigt länge utan oxid. En annan metod är att löda och sätta krympslang över där man behöver skarva eller förgrena och inte har behov av att dela på anslutningen i framtiden. Gillar att (i alla fall Edd) i Wheeler Dealers ofta gör detta istället för att använda skarvhylsor (låt vara att de finns med lim och krympslang). Kommer aldrig glappa.

Om du inte får tillbaks listerna själv så kan du säkert få både tips och låna verktyg av någon vänligt sinnad glasmästare/bilglasmästare. Det värsta som kan hända är att du får betala för att få jobbet utfört, vilket ju iofs. kan bli dyrt om det är långt att resa. Själva jobbet tror jag inte ruinerar dig.

Det ser inget vidare ut - sådär blir det om man inte mattslipar och lackar varje år. Om du gör punktinsatser kommer det bli flammigt då mahognyn blir betydligt rödare vid oljning. Å andra sidan är det en rätt stor arbetsinsats att ta ner all lack och bygga upp nya lager (minst sju med mellanslipning), så det är helt upp till dig vad du har för ambitionsnivå. Jag hade personligen valt att göra jobbet ordentligt och sett till att underhålla lacken i framtiden. Hur du kommer åt träet utan att ta bort listen så är svaret - det gör du inte.

Nej det är egentligen inte det som texten säger, dvs att det skulle vara skadligt att inte fulladda batterierna mellan laddningarna. Det texten säger är att varna för om man har så dålig energikalkyl att batteriet hela tiden pendlar från halvtaskigt ner till urladdat. Dvs hela tiden ligger på den undre halvan av sin kapacitet. Det är av samma orsaker som att man bara bör ladda ur batteriet till 50%, vilket däremot de flesta säkert hört. Men detta som Victron skriver (och som alltså lätt feltolkas) har fått myten att uppstå att det rent av är skadligt för batteriet "om solpanelerna inte lyckas ladda upp batterierna helt på bara en dag". Hittar inte den tråden nu, men det var precis så en forumdeltagare tolkat det. Vilket alltså är fel. Det kan få ta (nästan) hur lång tid som helst. Det skadliga är som sagt om batteriet tillbringar en ansenlig del av sin drifttid varandes under 50% laddat. Då sker nedbrytningsprocesserna snabbare. Men det är ju inget nytt 😉

Furu är inte så känsligt för frostsprängningar, men har du bara täckt en träbåt med ett kapell över ruffen har du missförstått något. Vanligtvis täcker man HELA båten med en luftig presenning, gärna i form av ett hus eller en A-ställning, och tar hem kapellet så du får luftcirkulation.

Exakt därför ÄR den användbar. Man har en trög och seg massa som blir flytande vid 80-100 grader och sedan blir seg igen när den svalnat, till skillnad från kallasfalt som först är flytande tills lösningsmedlet försvunnit och sedan blir oerhört hårt och sprött.