Ledartavla

Hej alla, Spännande reflektioner och intressanta synpunkter. Visst vore det kul om jag som "vanlig löntagare" hade kunnat unna mig en splitter ny 35 fotare, men båtar är och har "alltid" varit dyra för vanliga löntagare. Jag hade tidigare en Saltö 31 byggd 1973 i vilken jag hittade originalkvittot på rimliga 220.000. 1973 var den genomsnittliga månadslönen i Sverige 3917:- (Tjänstemän privat sektor) Det innebär att min Saltö kostade 4,68 årslöner. 2021 var genomsnittslönen 48.800 för samma tjänstemän och ska denne person spendera 4,68 årslöner på en båt blir summan 2,74 MSEK En ny Aquador 300HT vilket jag gissar är en ganska relevant jämförelse mot 70-talets Saltö kostar 3,3 MSEK vilket är ytterligare en årslön (5,63) Att Aquadoren är dyrare än Saltön är också rimligt då utrustningarna skiljer ganska markant. Som exempel bestod navigationsutrusningen på min gamla Saltö av en för tiden väldigt avancerad elektronisk kompass medans en modern båt har elektronik för rejäla summor. Så visst är det mycket pengar för en båt - pengar som kanske inte just jag har råd med men jag kan glädjas åt att det finns så många andra som faktiskt HAR råd - för det betyder att dessa fina båtar snart kommer ut på begagnatmarknaden för sådana som mig /Christian

Huvudet på spik. Jag tillhör dem som ganska nyligen faktiskt köpt ny båt, trots att jag/vi inte är så mycket annorlunda än den vanliga "Svensson". Men en såld båt (där jag i princip fick betalt med bra timlön för alla nedlagda byggtimmar) och en del annat, inte minst många års sparande samt lite tur med aktier, fonder, valutaspekulation (norska kronan störtdök ju när C19 bröt ut) gav den summa som behövdes. Vi har t ex heller ingen sommarstuga. Men inte köpte vi med "tillbehörspaket". Nej, inte ens med allt i "grundpaketet" tog vi med. En del varv är inte flexibla, men vi hade möjligheten att välja bort en del (väldigt dyra, skulle det visa sig) "onödigheter" som elektriskt höj- och sänkbara bord, designdetaljer utan funktion (pelare med träklotsar) o.s.v. Så vi kom en bit under listpris, låt vara för en då inte helt färdig "ny" båt. Men på tal om just priset på tillbehör så finns till vår båt de nästan obligatoriska takfönstergardinerna av plissétyp. Fyra sådana, av samma typ som man kan köpa till huset hemma, håller solvärmen ute när det gassar på glastaket. Vad skulle de kosta i "paket" från varvet, visserligen monterade ? Jo, 50.000:- !! Det är ungefär x10 priset jag sedan verkligen betalade för en uppsättning måttbeställda plus de aluminiumprofiler som behövdes utefter sidorna. Vidare skulle de två skrovfönstren i midkabinen kosta c:a 20.000:- i tillägg. Nödvändiga tycker de flesta för att inte ge "grottkänsla" i midkabinen. Själva fönstret är ju en bråkdel av kostnaden och monteringen är sedan egentligen inga problem. Men här förstår jag lite mer de som betalar varvets höga pris, att såga upp ett stort hål i skrovet strax ovan vattenlinjen på en ny båt är inte alla som mentalt fixar.... Sedan finns det faktiskt saker som kan vara prisvärda. T ex beställde jag båten bottenmålad (med primer, totalt 2+2 lager) och för den pengen hade jag - som annars tvingats handla detta i Båtbutiken - bara fått bottenfärg och primer. Tyvärr verkar varvet missat att avfetta innan så mycket lossnar vid varje bottentvätt 😞 .

Det var väl ungefär vad Pelle P tog sig för under 70-talet när Maxi 77:an kom till världen. På den tiden var hans idéer revolutionära. För ett tiotal år sedan provade något tyskt varv något liknande på ett 40 fots skrov med enkel inredning utan lullull, den dog ut ganska snart då folk i regel vill ha ombonat runt omkring och då får det kosta lite mer än det simplaste.

Vad jag reagerat på när jag läst broschyrer med tillhörande prislista är att båtfabrikanterna försöker att pressa priset på båten genom inte skicka med några självklara tillbehör när man betalar det lägsta priset. Om man vill ha en starkare motor kostar ju det extra vilket inte är så konstigt. Men man säljer en massa saker i olika tillbehörspaket vid sidan om och tar då ohemult bra betalt för dessa. Jag har då tidigare nämt saker som bottenmålning, gardiner, sittdynor och sådana saker. Liksom så ”förtöjningspaketet”… För några år sedan innan pandemierna, på båtmässan tittade jag på en båt från välkänd nordisk tillverkare, där inte ens en vanlig kompass ingick i grundutrustningen, men väl en för dåtiden, enkel plotter, den då billigaste modellen från Garmin, ville man ha något bättre och med ekolod så fick man betala mer än vad en sådan plotter med givare såldes för i montern på mässans andra våning. En tillverkare hade även ett säkerhetspaket att köpa till, detta innehöll en mekanisk länspump och en vanlig hästskoformad livboj, till det tredubbla priset av vad dessa saker skulle kostat i en butik, men klart då var ju dessa grejer inte monterade på båten, som de hade varit om man valde till detta säkerhetspaket. Sedan då ”gardinpaketet” för 5000 kr… och förtöjningspaketet…

Det där med nytta är intressant. Det finns ett försäkringsbolag som heter Svenska Sjö och som tydligen ägs av sveriges ideella båtorganisationer. De försöker varje år erbjuda mig en båtförsäkring som är dyrare än den jag har. Vilken nytta ger det mig som båtklubbsmedlem (och tydligen då delägare i det bolaget) att de tillhandahåller en dyrare försäkring än marknaden i övrigt kan erbjuda? Det är ett sätt att se på en sak om nytta i vissa arbeten en organisation bedriver. En annan kan vara att det kanske finns andra som blir erbjudna billigare försäkringar och därför ser en nytta. Det kan vara så att bolaget gör vinst och att jag (genom båtklubben) faktiskt tjänar pengar i dubbel bemärkelse (köper billigare försäkring annanstans och min klubb får ändå återbäring). I en klubb/organisation är det omöjligt att alla ser nytta i allt. Jag ser nytta i XRF-projektet och därför är det projektet till nytta för mig. Och jag ser att det är till nytta för alla människor runt Östersjön även om de inte är medlemmar i SBU. Jag hoppas att andra än klubbmedlemmar gör det också och uppskattar projektet oxå. Jag hoppas att det finns andra organisationer runt Östersjön som gör andra miljöåtgärder i sina lokala klubbar och organisationer som även jag i det långa loppet får nytta av genom ett friskare Östersjön, fast jag inte är med och betalar i just deras projekt. Var och gör mot andra så som du skulle vilja att andra är och gör mot dig. Det är därför man hjälper någon annan och det är därför man får hjälp när man behöver. Det ingår i det vi i våra kretsar kallar sjömanskap, sjövett etc. Det är en sorg att vissa envist aktivt ska motverka något bara för att denne själv inte ser en nytta i det. Det gör bara samhället sämre.

Låt mig göra en jämförelse: Lagen om vinterdäck infördes 1 januari 1999. Innan dess var det inget krav på att ha vinterdäck mellan vissa datum när det råder vinterväglag. Om du ägde en bil 1 jan 1999 med enbart monterade sommardäck (som monterades före 1 jan 1999), skulle du Mellgard då tycka att något eller alla av följande alternativ är fullt rimligt under vinterhalvåret: a) Du ska inte behöva byta dina sommardäck bara för att det blir vinter eftersom sommardäcken som sitter på bilen nu var lagliga monterade på bilen före 1 jan 1999. Man kan inte tvingas byta däck som monterats lagligt. Och i tillägg var det tidigare ägare som satte på sommardäcken och inte jag. b) Du ska fortsatt få köra med dina sommardäck du har för de är nya och fräscha i gummit och är därför lika säkra som ett par några år gamla vinterdäck med 3,5 mm mönsterdjup. Det är ju uppenbart att nya sommardäck är lika säkra som gamla vinterdäck med minimi mönsterdjup. Att det är så behöver knappast bevisas vidare, det är ju uppenbart. c) Staten skulle självklart ha låtit forska om påståendet i b) ovanför stämmer (nya sommardäck vs gamla vinterdäck) innan lagen på vinterdäck trädde i kraft så inte folk som bara har sommardäck inte behöver köpa nya däck. d) Någon annan ska betala för de vinterdäck du nu behöver köpa! e) Du ska få skifta däck gratis! f) Att jag nu inte får köra med bilen på vintrarna om jag inte sätter på vinterdäck är ett rättsövergrepp, för den var ju laglig innan. Och i tillägg var det tidigare ägare som satte på sommardäcken, så jag kan ju inte få böter för att köra med sommardäck på vintern.

En betraktelse jag gjort när det gäller båtliv och sommarstugor är att allt har blivigt flådigare och att utövarna har förändrats. I början av 70 -talet när jag började med utförsåkning i fjällen, så var stugorna små och de som var där hade ett genuint skidåkningsintresse. Det fanns t.o.m. de som tältade bara för att få åka skidor. Fordonsparken var av det skruttigare slaget. När så båtlivet började med övernattningsbar båt i slutet av 70-talet var det samma sak. De skruttigaste bilarna stod på hamnparkeringen och sommarstugorna i skärgården var inte mycket att skryta med. Det var oftast familjer som samlats kring ett brinnande intresse och då var inte bilar något man hade råd att lägga så mycket pengar på. Idag står de flådigaste bilarna på hamnplanen och stora båtar ligger vid bryggorna. Samma sak i fjällen där fina bilar står utanför fina stugor. I skärgården har också husen blivit större. Naturligtvis har de flesta fått det bättre men jag tror att de med små medel som förr lade de pengar de hade på båt eller/och fjälliv har blivit utkonkurerade och har idag inte råd. Detta kan naturligtvis skilja var i landet man har sin referensram. Sedan -79 till idag har löneutvecklingen varit +63% efter borträkning för inflation. Spelar också roll.

Nu är jag absolut ingen besiktningsman men har vart igenom "en liknande grej" och jag är rätt säker på att en seriös reparation av den skadan innebär att kölen separeras från skrovet. Således måste båten in till ett varv där man inomhus kan hänga upp skrovet och sänka ner kölen. Jag skulle undersöka möjligheterna att få båten fraktad till Plastskador i Svinninge.

Ett par i övre medelåldern som byggde eller köpte en villa i en attraktiv del av ett storstadsområde på 60- eller 70-talet, säljer huset och flyttar till en billigare lägenhet när alla barn är vuxna och utflugna. Kan nog lätt frigöra några miljoner. Resten bör gå att låna till. Relativt välbeställda personer med högt värderade bostäder som är lågt belånade och som kombinerar sparpengar med ökat lån på bostaden för att finansiera köpet. Men det enkla svaret är väl att det inte finns några vanliga löntagare som har råd med det.