Ledartavla

Jag å min sida använder nästan enbart matta. Men det måste vara rätt tjocklek och gärna "förpreparerad"/emulsionsbunden. Använder man för tjock matta (eller av misstag lyckas få dubbla lager) så uppstår ofta de fenomen som beskrivs ovan även för mig - mattan blir bångstyrig, "lossnar" och lever sitt eget liv. Man kan ibland frestas att använda en tjockare matta för att snabbare bygga upp tjocklek med färre lager, men det brukar inte bli bra. Biltemas 300g/m² är rätt trevlig då den är tunn, och med den tjockleken har jag nästan aldrig några problem att göra det som behövs. T.o.m. plasta "upp-och-ner", dvs få mattan att hänga kvar i "taket". Men inte fler än ett par lager innan det börjar härda, annars tar tyngdkraften över...🙄 450g/m² funkar väl också, men då får man vara extra noga med att den blöts igenom ordentligt innan man försöker forma den på slutlig plats.

Väldigt intressant och jag tänker att jag kanske kan skriva lite i denna tråden för att utbyta kunskaper. Jag har plastat en del grejer nu men är absolut inte fullärd. Jag håller nu på att plasta ett utanpåliggande roder och plastar utomhus och lägger in objektet i en "ugn" jag byggt av lecablock och frigolit i garaget. Jag har nästan helt gett upp mattorna och jobbar nästan bara med väv numera. Klipper väven så att maskorna kommer 45 grader ibland så att inte all styrka ska komma vinkelrät mot varandra. Något enstaka lager har jag lagt matta, mest för att bli av med den... När jag plastade liknande form som TS i tidigare projekt hade jag också problem med att väven lossnade på vertikala ytor och var omöjlig att få rätt igen. I nästa projekt plastade jag bara horisontellt och la hela projektet så att det gick att plasta på ytan nedåt. När det stelnat lite så började jag med nästa yta.. Det jag funderar över är slipning mellan lagren. Jag har aldrig slipat mellan lagren och aldrig upplevt något problem, jag har försökt plasta så fort som möjligt, gärna medan ytan fortfarande är lite klibbig. Men även om det legat över natten så har det fungerat bra att fortsätta..

I de flesta digitala sjökort så finns numera Hydrographicasjökorten från Hamnguiden inlagda positionskorrekt. Det är helt underbart att smyga in i trånga krångliga vikar med dessa kort och hela tiden se var man är med hjälp av GPS-positioneringen. Här är ett antal av de hamnkartor som finns med i Hamnguiden.

Även dessa finns - liksom gamla porslinssäkringar - i olika tröghet. Trögheten avser tiden det tar för säkringen att lösa vid en viss överlast, inte att säkringen alltid skulle ha en viss "marginal". Främst är de tröga till för att inte lösa på startströmmar som alltid blir på induktiva laster (t ex motorer som kompressorer i kylskåp, äldre dammsugare, vissa maskiner o.s.v.). Vanligen sitter "normaltröga" säkringar i hemmacentralen (märkta "C", t ex C10 för en "trög 10A"), men jag kan tänka mig att det kan förekomma att man sätter snabbare ("B") i lägenhetscentral för att få bättre selektivitet. Dvs att säkringen inne i lägenheten skall hinna lösa före lägenhetens huvudsäkring (som oftast finns på mer oåtkomlig plats) vid överlast och fel.

Om du inte har ofantligt strömslukande utrustning i din lägenhet så är 25A säkring bara kostsamt för dig. Vår lägenhet är avsäkrad med 16A utan att vi har några belastningsproblem. Om du tittar på din nätägares hemsida vad de olka abonnemangsnivåerna kostar i grundavgift så kan du se hur mycket du sparar genom att säkra ner (jag lägger hellre pengarna på båtkontot än ger dem till de glupska nätägarföretagen). Vi har gått ett steg längre i vår bostadsrättsförening genom att föreningen installerade egna elmätare till varje lägenhet samt uppgraderade föreningens abonnemang så de skulle täcka fastighetens förbrukning. Lägenhetsabonnemang är fruktansvärt överprissatta. Kostnaden för att föreningen installerade egna mätare motsvarade 1½ års abonnemangsavgift för lägenhetsabonnemangen, sedan var investeringen betald och alla lägenhetsägare går med plus. Istället för att nätägaren mäter förbrukningen för nästan 2000 kr/år så köper vi en mättjänst för 100 kr/mätare och så delas föreningens abonnemangskostnad för det större abonnemanget upp mellan oss. Totalkostnaden för det blir avsevärt lägre. Förbrukningssiffrorna skickas till förvaltningsföretaget som redovisar elförbrukning o kostnad på hyresavin. Ett gott tecken på att nätägaren skulle få minskade intäkter efter ombyggnaden var att de drog i det längsta på att godkänna ombyggnaden... En ytterligare fördel med ombyggnaden av mätmodellen är att de solceller vi installerat på taken är inkopplade mellan nätägarens mätare och våra lägenhetsmätare så alla kan dra nytta av solelproduktionen för att sänka totalkostnaden för vår el (å så kan vi avsätta lite mer pengar på båtkontot...).

Inte alls, är min gissning på reaktionen när du petar på djuret med en pinne. Vi pratar om ett aggresivt djur på c:a sju-åtta meter med en matchvikt på 3-4 ton som simmar i 50 km/h om det vill. Själv hade jag mest försök hålla mig fast i båten medan jag sket på mig av skräck.