Ledartavla

Jo, med drev och bogpropeller löser man mycket ändå. Men med roder och rak axel är häckpropellern ibland räddningen på att komma dit man skall, kunna få in båten i det där sista lediga hörnet i gästhamnen o.s.v. eftersom en sådan båt inte riktigt lyder som man kanske skulle behöva. I synnerhet inte vid backning och låg fart. Sedan tycker jag det är en trevlig utmaning att försöka t.o.m. vrida båten kring sin egen axel med hjälp av just propellerverkan och utan att använda bog- eller aktersnurran för sidledsmanövern. Men är vinden grisig eller annat krisar till sig har man sällan den tiden, och då är det skönt att kunna ta till denna typ av hjälpmedel för att förekomma att en situation ens uppstår.

Om båten står i lä så kan en 250g/m2 presenning hålla i några år om man är rädd om den.

Jag som tyckte det såg så trevligt ut. Ideen kom upp när kompisen tyckte att det var svårt att köra sin nya drevbåt. Då skulle det krävas två häckpropellrar. Men det slutade med att han lärde att köra båt.

Har varit uppe flera gånger på forumet. Problemet är effektiviteten på systemet, och det blir (blev) lätt äpplen och päron när man jämför och talar sig varm för jetsystemet. För att få motsvarande kraft som en bogpropeller av den storlek som TS talar om krävs mycket effekt, i princip 2-3 ggr den som för motsvarande bogis. Redan på modellen för 50kg behöver man köra 24V för att inte strömmen skall bli orimligt hög. Dvs helt andra batteribanker för att kunna lämna den energi som behövs. Och som nämnts - många hål och kopplingar/slangar under vattenlinjen. Samt en helt annan prislapp. För 50kg drag/tryckkraft hamnar man på c:a 75.000:-, bara i materialsats: https://www.jetthruster.com/webshop/Bow-or-Stern-Single-c60589001 Artikeln är f.ö. över sju år gammal, och trots tiden som gått ser man fortfarande nästan aldrig detta systemet monterat på fritidsbåtar. Det finns nog en anledning.... Edit: Hittade förresten denna jämförelse mellan olika system: https://www.imtra.com/learning-center/articleid/58/which-bow-thruster-is-best

En Tresfjord (eller Westfjord) 26 eller 28 fot kan ju vara bra. Trevliga falska snipor. Det vill säga dom är har en platt bottenprofil akteröver, så dom kan halvplana litet granna, men inte för mycket för då gräver dom ned sig i aktern. Dessa båtar uppför sig bra i hastigheter upp till 11-12 knop ungefär, försöker man köra snabbare drar man bara upp en massa svall och förbrukar mer diesel utan att hastigheten ökar. Naturligtvis går dessa båtar bra i 6-7 knop också. Tresfjord byggdes i Norge av några olika varv, sedan köpte Calanders i Munkedal formnar och rättigheter till tresfjordsniporna och byggde dessa under namnet "Westfjord". Det som skiljer är främst inredningen som i westfjordvariantrerna håller bättre kvalitét och bättre planlösning. Min favorit är 26 F, där F står för fiske, dessa har en liten hytt istället för doghouse. Vi hade en sån i "familjerederiet" (en ingift farbror ägde den) den hade en TAMD31 på 150 hk under durken. Visserligen en bra motor, men den var överdimensionerad för den båten. Det hade nog räckt med 75 eller kanske max 100 Hk. Det finns ett fenomen som drabbar båtar med tvär akter, företrädesvis planande eller halvplanande båtar när dom färdas långsamt, det bildas virvlar bakom båten växelvis på bb och sb-sida, som då gör att båten får en slingande gång. Denna effekt kallas för Karman-effekten efter den personen som vetenskapligt beskrev den först. Enligt ett klipp på Youtube drabbar det fartyg som är breda i förhållande till sin längd och trubbiga i aktern, men inte smalare spetsgattade båtar. Min planande båt var hopplös i diverse kanaler och andra passager där sth var 5 knop. Då slingrade sig båten ordentligt, det blev ett himla rattande. Men vid 6 knop blev det bättre. Efter tips här höll jag på att justera trimplan/interceptorer och drevvinkel, men det hjälpte inte, men så bytte jag ut mina dupropellrar, mot den fyrbladiga varianten, nu har Karman gått i land, för nu slingrar sig inte båten längre.

Tänk på att en s.k. "halvplanare" inte kan rucka på de fysiska lagarna. Den har fortfarande sina mest ekonomiska lägen i planande fart och deplacementfart, som @Boanjohan varit inne på. Planande går den dock inte riktigt lika ekonomiskt som en rent planande, då de oftast har mer "skrot" kvar i vattnet (roder, lite köl o.s.v.). Det krävs därför också mer motorkraft för en "halvplanare" vid samma (planings)fart jämfört med en rent planande. Skillnaden med en halvplanare är ofta att du kan ligga i mellanområdet under planingströskeln utan att nosen pekar upp i skyn. Men tro inte att den är mer ekonomisk i den farten än något annat, fast kan vara bra att kunna köra så i riktigt grisig sjö t ex.

Skam den som ger sig. Lite ny info. Det här är min båt på 50-talet i Båstad. HG2189.