Ledartavla

Om du köper servicedelar till en Yamaha F300 utombordare från en Yamahaverkstad är det typ 3500 kr per år. Vart tredje år/300 tim tillkommer impeller för ca 700 kr och vart femte år/1000 tim är det kamremsbyte (vet inte vad mtrl kostar men med arbete 7500 kr.....). Vart femte år/1000 tim skall avgasledare/grenrör kontrolleras. Men det som förvärrar life cycle costen på en utombordare vs inombordare är försäkringskostnaden. Flera bolag försäkrar inte ens stora utombordare.

Jag får nog ändå säga att jag inte tycker att man behöver börja med mindre båt om inte utrymme eller ekonomi kräver det. Större båtar ger mer lugn, stabilitet och fart, och det är förbaskat skönt att inte behöva gå dubbelvikt inne i båten. Med större båt minskar behovet av att hänga på sidan för att minska lutningen eftersom man väger så lite i förhållande till båten att effekten är rätt liten, vilket innebär bekvämare och enklare segling. Större vågor, hårdare vind och sämre väder tål man bättre i en större båt, allt annat lika. Motor är oftast också kraftfullare och tystare så man kan gå mer för motor när man vill eller behöver det. Vi är på tredje båten nu. Första var strax över sex meter och knappt ett ton med kryphöjd inuti. Andra var knappt åtta meter och ca två ton, men sitthöjd inuti. Nuvarande är knappt tio meter och full ståhöjd och en helt annan komfort.

Brukar också ”roa mig” med lite liknande funderingar. I detta fall finns det ju dessutom lite osäkra moment som tex stöldrisk för en utombordare och vad det ”kostar” att vara utan motor ett tag ifall motorn blir stulen, förutom självrisken. Sen har vi faktorer som viktfördelning tex. Där beror det ju på hur båten är konstruerad tex. Men din kalkyl är intressant med tanke på att fler och fler tillverkare överger inombordare till förmån för utombordare. Förmodligen beror det på att branchen övergår från bobåtar till DC-liknande båtar. VP mfl månne bäva!

Hejsan, Nu har jag äntligen sjösatt båten(min första), och är nu lite kluven när det gäller vad man ska använda sig av när det kommer till navigation på sjön. Jag nämnde för killen på marinan att jag hade tänkt att använda mig av Eniro på sjön för navigering ute på sjön, men han sade väldigt tydligt att Eniro På Sjön inte skall användas när man är ute på sjön, utan istället ska jag köpa en ordentlig plotter som jag ska montera fast. Nu när jag har läst runt i forum så verkar många använda en padda där man har installerat en navigationsapp, så som Eniro på sjön, och det ser ju inte ut att vara några problem? Tänkte bara höra vad ni har för åsikter om detta? Är en padda + installerad navigationsapp OK att använda istället för att köpa en plotter?

Hejsan, Roande mig lite på att räkna på vad det kostar att underhålla en inombordare / drevmotor. Detta för att jämföra med vad en utombordare och i slutändan få en bild av totalekonomin. Exemplet är en 300hp Bensin V8 MPI inombordare med Bravo drev (VP har ju liknande setup och jag killgissar att det blir lite mer pga. dyrare delar). Tanken är att man ger drivlinan ordentligt underhåll för förhoppningsvis problemfria år. Nedan priser är vad originaldelar kostar på drev.se. Frekvens är alltså intervallet för underhållet, 1 = varje år, 0,2 = var 5e år, 0,33 = var 3e år o.s.v. Så totalt 9500kr/år i runda slängar om man gör jobbet själv. Finns säkert många synpunkter på att man kan hitta billigare delar, ha längre bytesintervall etc. Så se detta mest som en övning för att få en jämförelse. Frågan är vad en 300hp utombordare kostar över tid, det har jag sämre koll på. Finns det några större moment såsom för inombordaren med limpor/knän, bälgar etc ? En grov uppskattning från min sida är att det går på runt 6000kr /år över tid. Då ca 3500kr till utombordarens fördel. Sen har vi försäkring, tittar vi på en 7 meters båt med 300 hp inombordare v.s 300hp utombordare är besparingen ca 6000-8000 per år - så det är ganska mkt. Räknar vi på 7000kr i besparingen i försäkring så är det alltså 2500kr till inombordarens fördel istället. Sist har vi då bränsleförbrukningen, här kanske utombordaren tar igen lite mot den mindre moderna V8 inombordaren?

FÖG i all ära, men man ska inte förringa FGV som kan vara intressant emellanåt även för "petrolheads".

Håller med allt du skriver men vill kommentera på detta. Dock om man seglar och vill optimera så är fart genom vattnet (om det är det som avses med logg och inte bara distans) intressant för att veta om man har med- eller motström. Det kan kännas jobbigt att se att man seglar en knop mindre än man borde givet aktuell vind, och inser man inte att man seglar i motström så kan man trimma ihjäl sig, man kommer inte upp i förväntad FÖG hur mycket man än försöker.

Då är Garmin mycket bättre, visar i hundradels grader! Påtalade detta för en representant på en båtmässa men han förstod inte problemet! 🙄

Min Airmars kombinationsgivare med logg/lod/temp för NMEA2000 har nu varit i drift under 10 säsonger. Erfarenheten av temperaturen är att den efter påslag sakta ökar ett par grader och sedan ligger kvar där. Min misstanke är att ekolodet (som ju är en aktiv komponent) genererar värme som påverkar temperaturvisningen. Efter ett par graders ökning så hålls temperaturavvikelsen kvar av vattnet som kyler givaren. Sen är temperaturkalibreringen i Raymarine-instrumenten bara möjlig i hela grader men visar temperaturen i tiondelar. Inledningsvis rätt irriterande (mina tidigare Silva Nexus kalibrerades på tiondels grader) men efter att ha insett den dåliga precisionen så inser jag att det är meningslöst med mer exakt kalibrering. I kylboxen har jag en enkel temperaturmätare (separat givare o presentationsinstrument med kabel emellan) från Kina som kostade ett par tior. Den har avsevärt bättre precision än Airmargivaren.

Visst är det så. Men ändå misslyckas de "fina" fabrikaten. Och inte bara med det - som diskuterats i annan tråd har dessa även väldigt svårt att mäta en så enkel sak som matningsspänningen (12V). Min "fina" Raymarine MFD för femsiffrigt belopp visar t ex mer än en halv volt fel, och har gjort det redan från början. Inget som går på någon garanti, enligt Raymarine så ligger visningen "inom 5% noggrannhet". Jovisst, men vem har satt den gränsen ? En halv volt fel gör ju värdet i värsta fall oanvändbart. Det är heller varken svårt eller ens fördyrande att designa elektronik & SW så man kommer ner i åtminstone någon tiondels volt i noggrannhet. T.o.m. båtens billiga kinavoltmetrar i panelen visar ju mindre än 1% fel. Men sämst i klassen är som sagt finfabrikaten. Vad har hänt ?

Hej jag seglat några av dessa båtar, Även haft några . Den som jag ser som vinnare är nog Maxi 999 jag har seglat en del med den och även med Comfort o Comfortinan. Comfortinan tycker jag är lite styvare och känns lite rejälare under segel, men Maxin är modernare och väldigt bekväm att vara i under längre tid, den är väldigt lättseglad och kul att segla. Alla båtarna är förövrigt trevliga men för mig vinner den modernaste här annars en lagom storlek om man vill ha lite bekvämt när man är ute Mvh Johan

Det ser ju mer ut som mahogny, men behöver för den skull inte vara vare sig det ena eller det andra. Mahogny är i mångt och mycket ett handelsnamn som innefattar några olika sorters trä/-träslag. Det finns olika mahognyträd i olika delar av världen, varav man förr ofta talade extra varmt om "Hondurasmahognyn" och misskrediterade den afrikanska mahognyn. Idag får man väl vara glad om man öht kan få tag i dessa olika ädelträ till överkomliga priser. Det förekommer även att olika träslag säljs som teak, eller "teakliknande". Men det spelar i detta sammanhanget ingen roll, behandlingen av dina faner är likadan ändå. Jag hade nog också varit tveksam med vattenbaserad mögeltvätt. Jag brukar tvätta med "thinner" men det är kanske så att T-röd är bättre? Sedan hade jag försökt att få utspädd lack att tränga in i ändträet, om man nu kan säga som om laminat. Alltså försegla kanterna så att ny fukt inte kan tränga in. Jag brukar försiktigt skrapa bort lös lack med rakbladsskrapa, sedan slipa väldigt försiktigt för hand med ett rätt så fint papper. Innan lack kan man ju försöka att betsa så att de skadade ytorna mer ser ut som de oskadade, men det kan vara svårt att få till rätt nyans så det kan ju vara dumt att misslyckas, kan vara bättre att låta bli, beroende då på ambitionsnivån.

En lite längre version med kopplingsschema och en liten film finns på https://blog.rejas.se/2022/10/14/3232/ Vår Uttern 6300 har alltså en Probox som motorn sitter monterad på. Probox var originalmonterat på de första Uttern 6300. Det finns flera fördelar, men den största är så klart att motorn kommer bakom båten utan att en motorbrunn behövs för att kunna tilta upp motorn. I och med det blir det mycket rymligare i båten. Soffan i aktern går i princip ända bak till akterspegeln. Senare versioner av Uttern 6300 hade istället en lång badbrygga som motorn sitter på. Jag tycker faktiskt båten är snyggare med Probox då badbryggan med motorn på ser väldigt lång ut. En av fördelarna som lyfts fram med Probox är att man kan köpa en motor utan trim och tilt. Det är ju smart, men idag tror jag knappt det går att köpa en motor runt 100 hk som inte har trim och tilt. Vilket gör den aspekten mer än nackdel än en fördel. På vår båt fungerar inte Proboxen som så mycket annat. Den verkar dock inte har varit dränkt men när man kör den händer inte mycket. Det klickar till i den men inget mer händer när man drar reglaget upp och ner. Probox verkar dock enkel i konstruktion och borde gå att laga och använda många år till. De mekaniska delarna verkar i alla fall så gott som outslitliga. Min första tanke var att klicket tyder på att motorn är paj eller i alla fall har kärvat ihop vilket vore mindre bra. Men när jag drar spaken upp och ner så noterar jag att det är två olika klick, inte ett och samma. Det ger mig lite hopp eftersom motorn borde styras av ett och samma ”klick”. Dessutom går det ingen ström att tala om vilket det borde göra om motorn kärvat fast. Jag tittar på hur det är kopplat på Proboxen och ser att det är ganska enkelt. Det är två solenoider som styr oljeflödet och ett relä som styr motorn. På bloggen finns elschema över hur det är kopplat. Så här ser det ut i verkligheten. Notera också att plattan som allt sitter på är rostig och ful. Reläet som styr motorn verkar inte dra som det skall. Utrustat med min lilla experimentkabel med krokodilklämmor kopplar jag förbi reläet och till min stora glädje snurrar motorn igång. En liten film som visar när jag kopplar förbi reläet och provkör med ett tillfälligt relä finns på bloggen. Bjuder även en liten smäll. Friskt kopplat, hälften brunnet :-). Och som jag misstänkte fungerar nu Proboxen fullt ut. Lycka! Jag vet nu att den kommer att fungera fullt ut. Beställer ett nytt relä, lika som det gamla och skruvar ner pumpen för att kunna fixa till den i verkstaden. Jag tömmer ur all hydraulolja och gör rent den invändigt så den är så fräsch som den bara kan bli. Jag hade egentligen ingen anledning att misstänka att något skulle vara dåligt i pumpen men jag öppnade den ändå. Motorn satt lite löst och den sitter med pinbultar med muttrar inne i oljebehållaren så enda sättet att dra åt dem är att hålla emot från insidan. Dessutom gjorde jag rent filtret som i och för sig inte var speciellt smutsigt. Hade fungerat många år till i alla fall. Passar på att beställa ny hydraulolja. Det skall vara en ganska tunn olja ISO VG 22 som inte är speciellt vanlig. Den finns inte på Swedol, Mekonomen eller närmaste mack. Men jag hittade den och beställde online. En sak jag saknar är en knapp vid akterspegeln för att styra tilten av motorn. Så jag lägger in i planen att sätta dit en sådan också. Tanken är att man skall nå den från sittbrunnen och från badbryggan men även stående bredvid båten när den står på land. Det har funnits på de utombordare med trim och tilt som jag haft tidigare och är väldigt smidigt. Båten är ju i princip tom inuti så varför kasta sig över Probox kanske någon undrar. Jo, jag behöver den för att kunna tilta upp motorn eftersom jag vill demontera underhuset och ställa in i garaget för eventuellt vinterfix. Och när jag ändå håller på kan jag lika gärna göra den klar även om det inte finns någonstans att montera knapparna som skall styra den. Så här snygg blev pumpen till Probox när jag var klar med den. Nu skall den bara monteras tillbaka och fyllas med olja. Så med det anser vi Probox vara klar och redo för nästa säsong.

Är du säker på att det är teak? Många äldre båtar har mahogny. Vad är det för båt och hur gammal är den?

Har egentligen inga bra tips att ge men ifrågasätter om du ska tvätta med vattenbaserade medel (citronsyra, vatten, mögeltvätt etc). Risken som jag ser det är att du mättar trät med vatten som kommer få svårt att torka ut helt innan du lackar. Jag hade slipat och sedan tvättat med T-röd. Borde få bort mögel och annat oönskat tycker jag, men kan ha fel. Det ser annars ganska klassiskt ut där fukt har trängt in via dåligt förseglade kanter och gjort att fanéren släppt och trät missfärgats. Gissar att det gått för långt för att kunna bli snyggt men du kan definitivt göra så det blir bättre och inte sämre men då måste du skruva bort trädetaljerna så du kommer åt på kanterna. Sen är antalet lager en smaksak. Jag hade inte nöjt mig med mindre än sju lager innan jag la på matt lack. Tror också att du kommer behöva minst två lager matt lack för att det ska bli snyggt. Men det beror på hur noga du är. Sen syns det inte på bilden hur tjock fanér du har. Den kan vara så tjock så den tål lite slipning men det ser du nog när grejerna tagits loss. Har ett liknande jobb på min båt i vinter där jag i stort sett bara kommer rugga upp ytan och tvätta med T-röd innan jag lackar. Men mina trädelar är inte lika skadade som den på din bild och jag har en jäkla massa mätare och annat som sitter på instrumentbrädan som jag ska lacka. Blir nog inte helt lätt. Lycka till!

Klart de har befogenhet att tycka att den kan åsidosättas. Varför skulle de inte få göra det om de vill? Det är väl var förening att själv avgöra vilka regler (inkl förbud) man vill ha så länge de inte bryter mot en lag, förordning eller föreskrift.

Jag tycker du snarare visat bevis på att det är just det de gör. Jag är båtfolk och har nu läst SBUs miljöprogram du länkade till. Jag ser inget där som motverkar mitt intresse som båtfolk och medlem i båtklubb. Om du känner så hårt att de motarbetar dig, gå ur klubben och låt de hålla på bäst de vill. Det finns massvis med kommersiella marinor där man slipper SBU, klubbstyrelser, årsmöten, etc etc Tyvärr för dig (men tack och lov för många övriga människor) så tror jag de flesta kommersiella aktörer kräver TBT fritt skrov de också.

Från samma nyhetsbrev som länken går till: "SMBF ska anlita jurister arbetar vidare med frågorna om allmännyttighet, skatter, moms och avgifter. Det är givetvis viktigt och bra för medlemsklubbarna och båtägare SMBF levererar tydlig och relevant information i dessa frågor." Kan du inte lägga din energi på denna fråga istället, att medlemsskap är momsbelagt i båtklubb där man själv gör allt arbete. Det är nog en fråga betydligt fler är intresserade av.

Jag hade nog valt en enkel inne/ute-termometer för 100-150 kr från valfri elektronikbutik och bara satt den trådade "ute"-givaren på undersidan av skrovet. Men vill du ha ett riktigt, infällt instrument blir det nog svårt. Marknaden för det är nog försvinnande liten. Om du också funderar på ett enklare ekolod, så brukar såna givare ha en vattentempsensor inbyggda, men det blir ju inte riktigt som du vill ha det.

Hej länge sedan sista inlägget. båten kom i vatten till midsommar 2021, tog in en del vatten men svällde på ca 7 dagar. mindre läckage rund axeln men de har jag fått leva med i två säsonger nu. Här ligger hon 2021