Ledartavla

Om du inte har ryggproblem eller liknande, så är ankaret som behövs för den storleken båt knappast ett problem. Ankarspel borde därför vara lite lägre prioriterat. Bogpropeller gör mer nytta om båten är lätt och grund, som de flesta planande eller halvplanande motorbåtar är, i synnerhet när de är höga med mycket vindfång. Så där skulle jag lägga prion i din situation. Att eftermontera en bogpropeller är jobbigt och dyrt, eller i värsta fall närmast omöjligt (beroende på vad som finns inne i båten just där). Att eftermontera ett ankarspel är lätt. Allt är ovanför vattenlinjen och i det enklaste fallet handlar det bara om att borra några hål, skruva i några skruvar och se till att det blir tätt. Har man en badplattform kan man till och med göra en fristående montering på den, med en låda eller liknande för ankarlina/kätting. Så, bogpropeller röstar jag för!

Jag hade förmånen att följa med på och köra en sådan för några veckor sedan. Det är inte en båt - det är ett mindre skepp. Där kan man tala om väl planerat och välbyggt. Tony Fleming som designat båten är visserligen amerikanare. Skälet att han startade tillverkningen av Fleming-serien var att att han blev besviken på Grand Banks. Han var chefsdesigner där men sa upp sig när GB började tulla på kvaliteten. Det var det som fick honom att med all sin erfarenhet skapa den fantastiska båt som Fleming är. Men jag drömmer inte om en Fleming. Den ligger långt utanför mina ekonomiska ramar både i inköp och drift. Men jag måste erkänna att det är en fantastiskt genomtänkt och välbyggd båt i yppersta kvalitet.

Eller ännu hellre en Fleming 55… 😀 Iofs byggd i Taiwan men fortfarande en US båt. https://www.flemingyachts.com/model/Fleming-55 Ja, drömma kan man ju alltid…

Medhåll! Att trampa folk på tårna är ju dumt, men jag undrar ändå om det öht är möjligt att rättvist jämföra us-båtar med båtar byggda i norden…? Klart att det finns olika divisioner av kvalitet på båda sidorna av Atlanten… men båtar byggda på denna sidan av nämnda ocean brukar i allmänhet vara anpassade till de föhrållanderna som här råder. Det är väl inte längre någon hemlighet, men jag skulle aldrig ens komma på tanken att köpa en us-båt, inte ens gå ombord på en sådan… även om det hänt av misstag en gång. Möjligen skulle jag kunna tänka mig en Grand Banks, men den är väl inte byggd i USA, bara konstruerad där..? I Bohuslän är det numera väldigt vanligt att det finns fasta akterförtöjningar i gästhamnarna, antingen bojar eller fasta linor. Jag vet inte hur det ser ut på på andra ställen, men vad jag förstått av diskussioner på detta forum är det ungefär samma förhållanden utefter andra kuster. Således är ankarspel relativt onödigt om man bara skall lägga till i gästhamnar. Sedan i övrigt om man skall ha ankarsel akteröver eller ej beror ju på några olika parametrar. Vad finns det för plats på akterdäck att stå på när man skall fälla, respektive ta upp ankaret med lina och kätting? Vad väger ankaret? Hur stark är du? Har du anlag för diskbråck? etc, etc. En hel del modernare båtar har ett begränsat utrymme akterut, även om det finns en badbrygga. Det brukar ju sällan vara några problem att fälla ankaret om detta har förberetts innan anlöp till hamn. Värre kan det vara att stå på litet utrymme och balansera samtidigt som man skall hala upp ankarlinan utan att ha någonting att hålla sig i. Att det sedan är tungt smutsigt av bottensedimentet och en lina fullsmetat med otäcka manttrådar samt att båten gungar gör inte saken bättre. Förvisso väger ju ankaret och kättingen betydligt mindre under vattnet, men det skall upp över vattenytan och helst inte skava ned friborden eller akterspegeln också. Att vara utan bogpropeller vid manövrering i en trång hamn där man blir utsatt för en oberäknelig sidvind är inte heller speciellt roligt, särskilt inte som nybörjare och med en oinbjuden publik på närliggande bryggor. Som @Makro skriver kan man klara sig bra ändå om båten har drev, värre är det om båten har vanlig propelleraxel. Båtar med drev är relativt lydiga på backen, då brukar man kunna komma dit man vill. Att backa en båt med rak propelleraxel är ofta som ett lotteri, ett sådant där riggat lotteri som bara har nitlotter. Oavsett båttyp så krävs det på att man övar tilläggning x flera i olika situationer. En bogpropeller underlättar ju i nästan alla sammanhang, visst är det så, men det är väl bra om man först lär sig hur båten reagerar i olika situationer, innan man tar hjälp av glädjepinnen som manövrerar bogisen. Nu har mina senaste båtar haft både ankarspel och bogpropeller… jag vill idag inte vara utan något utav dessa hjälpmedel, men om jag bara anlöpt gästhamnar med fasta akterförtöjningar hade jag kunnat avstå ankarspelet, som då @raoul redan nämnt är detta något mindre dyrt och något lättare att installera än en bogpropeller, eller ”nybörjarvisp” som belackarna kallar detta hjälpmedel för. Men titta igenom höstens- och vinterns båtannonser, kolla på båtar irl, försök att bilda dig en uppfattning om hur praktiskt eller opraktiskt det skulle vara att vistas eller bo i olika båtar. Kolla hur däckslayoten är, kan man vistas på däcket utan att riskera att trilla i. Hur är det att laga mat och äta ombord? Hur praktiska är toalett och hygienutrymmet? Hur sover man? Hur många besättningsmedlemmar skall du ta ned och hur många finns det plats för i kojerna och runt matbordet? Vad har båten för maskin? Och hur är den underhållen? Personligen väljer jag direkt bort båtar med bensinmotorer, men det får man ju avgöra själv hur man vill ha det. Det är lätt att stirra sig blind på häftiga tillbehör såsom flashig navigationselektronik, klart är det ju bra med sådan, men den blir snabbt omodern och i det hela taget inte så himla dyr att byta ut, även om engångskostnaden är relativt hög, men inte på långa vägar lika dyr som en bogis med installation. Däremot kan ju en plotter med gps-mottagare och ekolod kosta ungefär detsamma som att ankarspel…. Så titta först på den tilltänkta båtens övergripande konstruktion, det tilltänkta objektets kondition, sedan då hur detta objekt är utrustat, börja inte med att titta på tillbehören, utan på båttypen och dess kondition, det andra är relativt sekundärt!

Åk och titta på båda båtarna Aquador 23 är inte mycket till bobåt jämfört med Sea Ray 240 då den är väldigt liten i ruffen Skarndäcket på Aquador 23 är för litet för att uppskattas och att gå genom luckan i ruffen är ingen vettig lösning heller Däremot kommer du uppskatta att kunna gå genom rutan på Sea Ray 240. Säkert och enkelt för både barnen och er Aquador har ingen dörr tillbadbryggan vilket visserligen ger lite mer soffa men också klivande i soffan hela tiden Liten badbrygga på Aquador jämfört med Sea Ray. Stor skillnad Lyxen du får i Aquador är bara en känsla pga bra marknadsföring av varumärket samt lite teak Jag brukar alltid säga att Aquador är ett premiummärke men absolut ingen premiumbåt Sea Ray klarar även grov sjö bättre än Aquador Bäst/störst utrymmen i Sea Ray 240 får du om du väljer modellen som tillverkades tom 2005 som är lite rymligare än den som kom 2006

Vår första bo-båt var en 24 fots Draco som inte hade varken ankarspel eller bogpropeller men eftersom vi ofta ligger i naturhamn så föll valet på att montera ankarspel i första hand. Visst fanns det tillfällen då jag saknade bogpropellern men en drevbåt styr ju bra så allt går med god planering. Askeladden 705 Voyager är också en trevlig liten bobåt vid sidan av de som redan nämnts.

Jag förstår hur du tänker. Det är enklare att köpa en båt som redan har den utrustningen som man önskar. Om du vet vad du vill ha så gäller det bevaka Blocket och slå till när rätt objekt dyker upp. Om du överväger en budget för Aquador 23 kan du lika gärna titta på större båtar där du oftast får mer prylar. Utöver bogprop och och ankarspel kan du också överväga andra trevliga funktioner som rymligt motorrum, bred skandäck för enkel tilläggning när du är själv. Pentry ute eller inne är en smaksak. Är det ute får du bra kontakt med vännerna när du lagar mat men oftast till bekostnad av en trängre sittbrunn. Med pentryt nere får du oftast mer skåp och förvaring och kaffe nära sängen på morgonen. Jag övervägde Aquador en gång i tiden men hittade Jeanneau 805 Leader som var mer båt för pengarna.

Jag har varit med om det där fenomenet. Plasten brukar släppa där man inte fått bort allt fett eller färg från träet innan man plastat. Feta träslag brukar också vara knepiga när det gäller att få polyestern att fästa, tex mahogny. Om det inte är jättestora områden så skulle jag ta bort den lösa plasten helt och låta träet torka under vintern. Till våren slipar man träet och torkar med aceton. Sedan fasar man av glasfiberkanten och lägger på nytt glasfiber. Det blir lite slipande och nötande för att få det att se bra ut men jobbet är ingen raketkirurgi. Kom sedan ihåg att behandla insidan av båten precis som man skall med träbåtar, en glasfibrad träbåt är fortfarande en träbåt. Många tror att en glasfibrad träbåt blir en glasfiberbåt men träet måste fortfarande behandlas precis som förr och båten måste få torka innan det fryser på. I teorin kan man kanske trycka in (injicera) epoxi genom hål i glasfibern och pressa ytorna mot varandra. Fast det är svårt att garantera att man får in epoxi precis överallt. Det som orsakat att glasfibern lossnat finns fortfarande kvar där under och det kan hända att man får göra om processen inom något år. Metoden rekommenderas bara för erfarna titthålskirurger...

Ja det finns ett antal modeller. Alla bygger på att de fästs med buntband som dras åt hårt runt fender och bom. Buntbandet påverkar inte båtgrannens användning av sin sida av Y-bommen. Det brukar även finnas en tejpremsa på fendern anliggningsyta mot bommen för att minska kasrisken. Om det inte finns på den modell du köpt så går det att komplettera med en dubbelhäftande tejp.

Välkommen till forumet Gonza. Skälet till att diskussionerna om lämpligheten med att plasta träbåtar uppstår är just det problem du råkat ut för. Nog om den delen av diskussionen och till åtgärdandet. Först lite teori.En plastad träbåt är jättekänslig för skador som medför att det kommer in fukt mellan plastskikt och trä. Minsta fukt så kommer plasten att släppa och trät att börja ruttna. Lösningen är att få bort all fukt, få ny vidhäftning mot trät och få plastskiktet tätt igen. Det räcker inte att borra hål och tro att vattnet rinner ut i tillräcklig omfattning. Du måste få bort all fukt. Annars kommer problemet tillbaka. Ett aktivt sätt att torka ur fukt är att vacuumsuga. Då borrar du hål (som du redan gjort) och kopplar en vacuumsug till hålet. Med lägre tryck så sänker du ångbildningstemperaturen och det blir enklare att få fukten att lämna skrovet. Detta ska pågå under lång tid. För att återfå vidhäftningen mellan plast o trä så är en bra metod att borra små hål och injicera epoxy mellan trä och plast. Sen återstår att undvika nya skador som får in vatten igen....

Ett bra råd som jag vill komplettera med att man bör vara förberedd på att en båt på land, speciellt i en hall, ser väldigt stor ut. Betydligt större än den ser ut i vattnet. Fråga inte varför jag vet, men frugan blev den gången omöjlig att övertala. Gick bättre när vi landat i en båt i mellanstorlek först. Sen, två år senare, köpte vi just den båten jag ville ha men hon tyckte var för stor. (Sen är det en annan historia att vi köpte en annan båt, nuvarande, några år senare.)

”Rörmokare som använder gängtejp hamnar i helvetet” fick jag mig till livs i början av min yrkesbana av gubbarna som tillhörde firmans inventarier😂

Ja och ja. Spelar ingen roll om båten är splitter ny eller begagnad eller om man köper privat eller via företag. Norge är utanför EU och det tillkommer tull och moms. Köper man nytt kan dock varvet/företaget sälja "för export" och då utan norsk moms. Då blir priset ungefär detsamma som det skulle blivit i Sverige (plus några % tull, dock). Men om man köper begagnat eller privat kostar båten priset i Norge inkl norsk mva och sedan tull + svensk moms på hela beloppet som erläggs vid passage av norsk/svenska gränsen. Spelar ingen roll att den en gång är momsad i Norge - de är som sagt inte med i EU.

Ok, såväl i förpackningen som i en pdf på hemsidan finns det en bra anvisning om hur det hela skall kopplas in. Det som framkommit i andra diskussioner ang detta skiljerelä är att man inte varit uppmärksam på den rödmärkta anslutningen.

Njae… om det är skiljerelät du avser så är det pluspolerna du skall koppla mot. Men nu läste du nog inte hela sammanhanget och just denna fråga - TS funderade ju på vart minuskabeln skulle kopplas. Resten var nog redan klart för TS: TS minuskabel till reläet skall definitivt inte kopplas till pluspolerna. Nu tror jag i och för sig det är ganska uppenbart och du kommer visserligen till minuskabeln i slutet av svaret, men måste lägga in ett förtydligande i alla fall 😉

Ja många båtar som ser bra ut på "pappret" och när man kollar på bilder, kan ju visa sig vara något helt annat när man väl är på plats.

Nu trampar jag säkert en del på tårna men jag håller med ovanstående. Dessutom är ”lite teak” ofta bara fanér och deras reklam för ”körsbärsinredning” ger jag inte mycket för. Har sett exemplar där körsbärs-fanéren spruckit upp så att plywooden är blottad och detta har på några varit båtar som har förvarats inomhus på vintern. Har ingen aning om det är enskilda modellår eller om det är allmänt. Har heller ingen erfarenhet av nämnda Searay-modeller.

Jo. Jag hade en liten trimaran som definitivt inte gick att paddla ensam ombord. Jag tillverkade ett litet fäste som sattes på mittskrovets ena sida där sedan vevpropellern klämdes fast. Ungefär 3 knop gick det att veva upp den i. Då axeln är en spiral/flex så funkar det nog inte att dra runt den med en skruvdragare, det blir för stora krafter för axeln, det håller inte. https://www.praktisktbatagande.se/artiklar/sa-bra-ar-den-handdrivna-utombordaren

Det var väl just pseudonym?

Hej Har varit ute i båten nu ikväll, och precis som du skriver var det bara att klicka på pilarna för att få igång belysningen, var perfekt med länken du skickade med på instrumentet . Tack till er alla som hjälp till med detta,

Eller en lösning som denna:

Ett ankare måste inte nödvändigtvis släppas i från aktern. Man kan t ex plocka ut det i god tid utanför hamnen, fira ner så att ankaret hänger strax under vattenytan, och är redo att fällas. Går bra att göra från sidan intill styrplatsen, om man förstås inte är helt "inbyggd". När ankaret är fällt får man bara se till att inte köra över linan (det kan vara bra att ha vinden in från samma håll som ankaret så man driver bort från det), men man kan direkt lyfta upp linan och rikta den bak över däck ner till aktern, om man vill. Beror ju på hur båten ser ut, men det bör funka i de flesta lägen. Så fort nån mer med förmågan är med ombord är det ju en ickefråga också.

Jag kanske inte är så trovärdig då jag berättar att jag denna säsongen, sett en flybridgemotorbåt med två balkonglådor där uppe på tredje våningen. Tro det eller ej, men så var det, dessvärre kunde jag inte med att ta en bild, då delar av besättningen hade party där uppe. Det var iallfall pelargonier i den ena lådan, vad det det var i den andra vet jag inte... Båten låg förtöjd nedanför en av restaurangerna i Grebbestads hamn, det är väl förvisso en förmildrande omständighet.

Kanske inte riktigt alla....... Det berättas att flera båtlag från samma socken som var ute i seinfäälon det vill säga säljakt uppåt Bottenviken i islossningstiden hade sammanträffat vid en grynna ute på havet där drivisen hade lagt upp höga vallar kring grynnan och bildat en såkallad kallgoål där det var varmt och skönt i lä för vinden innanför vatten. De passade på och tog sig en fylla på det medhavda brännvinet (varje båtlag hade ju en kutting brännvin för medicinskt bruk). På isen hittade de en handske som de började kasta åt varandra och leka med och skämta rått om handskens ägare sådär som fulla karlar brukar kunna hitta på att göra. Skepparen på en av båtarna hade inte velat vara med i fylleslaget så han var nykter. Han insåg att handsken sannolikt tillhörde en drunknad fiskare eller fälman så han tog handsken och lämnade tillbaka den i en spricka i isen så som man enligt gammal tradition skall göra med drunknades kläder. Sedan gick han och lade sig under tjäldet i fälbåten och somnade medan de andra festade vidare långt in på natten. I drömmen kom den drunknade och tackade honom för handsken och varnade honom att en storm var på väg och de måste ta sig därifrån kvickt innan isen började röra sig och bryta upp. Han steg upp och lyckades med uppbådande av all den makt en fälskeppare har tvinga med sig sin motvilliga besättning men alla de andra 40 fälmännen festade vidare. De drog iväg båten över isen bort från kallgoålin åt läsidan av grynnan där de hoppades att isen skulle ligga säkrare. Bakom sig hörde de ett dån när isen bröts och kallgoålin rasade ihop och krossade alla de andra till döds. De fick med sig några bössor ur en båt de passerade men ingenting annat gick att rädda. De hade ju fullt upp med att rädda sig själva. Bössorna återlämnades senare till de omkomnas familjer. Enligt en version var de omkomna Vöråbor och det skulle vara därför som inga Vöråbor någonsin har farit i fäälon så länge någon minns. Det finns litet olika versioner men ungefär såhär sägs det ha gått till. Någon dylik storolycka går inte att spåra i kyrkböckerna så antingen hände det före Stora Ofreden eller så hände det bara i sagornas värld.

Blå jungfrun i Kalmar sund Förr trodde man att det bodde ett gudomligt väsen på ön. Allra farligast ansågs området för sjöfarare, som här drabbades av stormar oftare än någon annanstans. Sjömän har under långa tider undvikit platsen och historierna om ön är otaliga. Den mest kända och seglivade myten är kanske den om häxor som flyger till Blåkulla på sina kvastar varje skärtorsdag för att träffa andra häxor. Åker du dit så kom ihåg att inte stoppa ens en liten sten i fickan när du lämnar ön. Myten säger nämligen att den som tar en sten med sig från Blå Jungfrun kommer förföljas av otur tills stenen återförs till ön. https://www.visitsmaland.se/sv/upplevelser/natur-och-aventyr/bla-jungfrun Vi har varit där med vår segelbåt och det är en gudomlig ö och vi tog inte med några stenar.

Uppenbarligen kände Richard Nixon till vilket lands- och riktnummer han skulle använda när han ringde.... Angående Nixons förehavanden fanns det i Göteborgs-Posten då en liten humoristisk ruta med tecknade figurer, av Sture Hegerfors (bror till sportreportern), ja den rutan existerar fortfarande... Ilallafall var det där två kvinnor som talade med varandra: -Känner du till Watergateaffären? -Nej, jag handlar bara på Konsum.

Njae det kanske är olika på olika platser i landet. Inte nödsignalen, men skrocken. Vissling föranleder storm, det sades väl så i något avsnitt av ”Saltkråkan” och Astrid Lindgren har ju alltid haft rätt... En vanlig vissling lär ju inte höras speciellt långt, däremot en busvissling, men det är inte alla som kan den konsten att busvissla så. Förr gick ju fiskarna hem igen om de mötte en katt eller en kvinna på morgonen då de var på väg till hamnen och båten. Sedan fanns det också nån grej om att man gick runt i båten och sjöboden med- eller moturs, minns inte hur det var, Iallafall inte digitalurs. Präster eller andra religiösa representanter skulle man helst inte ha ombord, men undantag kanske kunde göras då det skulle vara gudstjänst på någon ö någonstans. Varken prästens yrkestitel eller egennamn fick nämnas ombord, det betydde otur. Men man kunde säga 11, elva, det gick bra, det syftade på den gamla tidens prästkrage som såg ut som två ettor. Det kunde även i vissa lägen vara förenligt med olika faror att ha med sig ofrälse eller personer med annan tro än skepparens, ombord. Men det kan nog ha skiftat betydligt mellan olika platser och olika besättningar. Och lär ju ha upphört då man såväl i norra Bohuslän och över Öresund skeppade judiska- och andra flyktingar till Sverige under kriget. Bland fiskerinäringen fanns det även en del oönskade fiskar man kunde få i näten som förde otur med sig, och tvärtom, Sillkungen var en av dem, men om den förde tur eller otur med sig minns jag inte. Sedan fanns det ju bland skärgårdsbefolkningen, och även hos andra, föreställningar om omen vid olika himlafenomen och meteorologiska konstigheter, det kunde ju vara Guds straff och allt möjligt. I Bohuslän skulle man akta sig noga för Nolhottar och Stockholmare, dessa grupper var inte att lita på riktigt. Att sedan bohuslänska fiskgrossister regelbundet lurade skjortan av stockholmska fisk- och skaldjursuppköpare är en helt annan sak. Nolhottarna är litet mystiska, ingen vet väl riktigt varifrån dessa kommer, mer än att dom kommer från någon ort norr om där man själv bor... Idag är man i allmänhet mer open minded, men det finns ställen i landskapet där de gamla föreställningarna lever kvar.

Det är förenat med stor otur om man har blommer och trän ombord, alltså det som på rikssvenska benämns som ”snittblommor” och ”krukväxter”. Möjligen är det ok för långseglare att ha en mindre köksträdgård ombord som förbrukas under resans gång, men Inga dekorationsväxter! Att segla med fendertarna ute är inte bra, det ser fördjäkligt ut, kan dock accepteras på arbetsbåtar och vid gång i kanaler där det är tätt mellan slussarna. Båtar med fendertarna ute under gång kallar vi för ”kôrvbåtar”. Ja man hänger ut fendertarna när man passerar hamnprirarna, eller motsvarande, in i hamn, och tar in dem på samma ställe då man lämnar. Att segla med fendertarna ute är ett bra sätt att be mörka makter eller Mr Murphy om stora problem och storm. Att vissla till sjöss är inte bra, då blir det storm! Rött vin stuvas om babord och vitt vin (i gröna flaskor) om styrbord, annars går det åt helskotta. Det är litet oklart var man lämpligtvis stuvar vitt boxvin, øl, och starksprit. Men grundregeln är rött om babord och grönt om styrbord, det finns ju en del sliskiga gröna konjaker och liknande... Det gäller även för de ombordvarande att hålla kölsvinet på gott humör, inte hoppa eller stampa på durkarna. När kölsvinet är på gott humör sätter det knorr på tillvaron. När man tvingas passera på främmande båtar i hamn, gör man det för om masten, eller på fördäcket om mast saknas. Man går inte uppe på rufftaket. Detta är nog mer en fråga om hänsyn och inte av skrock. Likadant är det med landströmskablar, man lägger ut dem på bryggan på ett sådant sätt att ingen snubblar på dem. Segelbåtar skall ha ett mynt under mastroten, helst skall det ju vara ett guldmynt, men sådana är ju svåra att växla till sig. Detta är tydligen för att du tur med väder och framförallt vinden. Om man skall borda en båt till havs skall detta göras på dess styrbordssida. Bunker och förnödenheter tas ombord på babordssidan, där tas även soporna i land. Förr var det viktigt att ta en sup när man kommit lyckligt i hamn och när båten är väl förtöjd. Numera vet jag att det förekommer men det kanske inte är lika vanligt längre. Sitt i lovart och spotta i lä! Det är ju en annan grundregel... Flaggreglerna har ju diskuterats x flera i några andra trådar, onödigt att tjôta om det igen, men nationsflagga skall man ha under gång, undantag är mindre båtar, kanoter, kajaker, vattenskotrar och övriga badleksaker. Utan nationsflagga råkar man ut för allmän olycka. Sedan är det förenat med direkt livsfara att anteckna de oskrivna reglerna, gör inte det! dom skall bara memoreras!

Njae… om det är skiljerelät du avser så är det pluspolerna du skall koppla mot. Anslutningsskruven på relät som har en röd prick skall koppas till startbatteriet. Den andra mot förbrukarbatteriet/batterierna. Den klena svarta kabeln skall kopplas till minus.