Ledartavla

Tänkte då göra en liten projekttråd om vår renovering av en Uttern 6300. Vi är Jenny och Marcus och vi är absolut inga superproffs. Vi har haft flera båtar och gillar att fixa och dona i dem och har genom åren gjort en hel del plastjobb, eljobb och annat fix men det mycket lär vi oss på vägen. Mycket Maringuiden, Google och YouTube blir det. Båten är alltså en Uttern 6300 av den tidigare modellen med utombordaren monterat på en probox på akterspegeln. Personligen tycker jag den lösningen är snyggare än de senare med en lång badbrygga med motorn på. Men det har så klart sina nackdelar. Proboxen verkar dock vara en relativt enkel konstruktion och borde hålla för evigt. Båten vi köpt är att klassa som mer eller mindre ett vrak. Hon ser fin ut vid en första anblick med snyggt skrov och relativt nytt kapell. Men hon har stått övergiven en period med vatten upp till ett par decimeter över durkarna vilket syns tydligt på inredningen. Så invändigt är det ingen vacker syn. Självklart är det blött under plastmattorna och luktar allmänt fuktigt i båten. Nu kör vi! PS: Min plan är att posta framstegen och bakslagen här i ett lite kortare format med bilder då det passar bra i detta forum. Lite djupare text och fler bilder publicerar jag på min blog så småningom för den som vill läsa och se mer. Vi har också mycket filmat material och kanske, kanske publicerar vi det också där det passar.

En annan modell är att använda en hålsåg i lagom diameter för att skära bort flänsen på genomföringen. Styrning ordnas genom att slå in en träplugg i lagom dimension o längd i genomföringen så hålsågen passar över träpluggen och styr sågningen.

Därför att allting i naturen inom fysiken och i batterierna vill jämna ut sig. Nu avser jag traditionella syra-blybatterier, ingenting annat. Laddningen i ett batteri i bättre kondition kommer att ledas över till det batteriet med sämre kondition. Mellan parallellkopplade batterier med olika laddningsstaus kommer det att flyta en ström från det bättre till det svagare. Det batteriet med bättre laddningsstaus har en något högre spänning än ett som är sämre laddat, det kommer på lång eller kort sikt att jämnas ut, alltså flyter det en ström från det bättre till det svagare tills dess att spänningen är densamma. Allting vill jämna ut sig. Sedan finns det alltid förluster på vägen, även om kablarna är tjocka så finns där ett elektriskt motstånd, eftersom man i praktiken laddar det svagare batteriet med ström från det starkare sätter man ju igång en kemisk process som inte direkt är gratis, det går åt en del energi inuti batteriet då man omvandlar elektrisk energi till kemiskt lagrad energi, eller då kemiskt lagrad energi i det starkare batteriet skall frigöras till att bli en elektrisk ström som skall ledas iväg till det svagare. Det kan bli litet svårare att förklara varför man inte skall blanda nya friska batterier med olika kapacitet. Men det kan ju vara så att det går bra i början, men efterhand som man förbrukar strömmen ur de båda kan det ta längre tid för det med högre kapacitet att bli någorlunda fulladdat, och när då laddningen från generator, batteriladdare, solcellsregulator eller vindgenerator eller vad man nu laddar med, upphör vill ju batterierna bli utjämnade med varandra, då kan det vara så att det med lägre kapacitet ger ström till det med större kapacitet, och man får då en lång sekvens med oönskad ström mellan batterierna, mellan laddninscyklerna. Det kan även vara tvärtom, att det batteriet med större kapacitet ger ström till det med lägre kapacitet, det kan vara svårt att veta då olika batterier kan bete sig på litet olika sätt. Men det är ju iallafall batteriet själv som avgör hur mycket laddström det kan ta emot eller lämna ifrån sig vid varje tillfälle. Men högst sannolikt kommer det batteriet med lägre kapacitet att bli fulladdat snabbare än det med högre kapacitet. Fulladdat föresten… det kanske vi skall ta i en annan tråd… men det är ju alltid trögt att få i batterierna de sist procenten av laddning, när batteriet ur dåligt laddat är det hungrigt, ju mer man fyller på desto längre tid tar det per enhet att fylla på, och nu äldre batterierna blir desto långsammare går det att få i dem laddning, särskit då på slutet. Batterier med större kapacitet tar längre tid på sig att bli fulladdade än det som har lägre kapacitet. Lika som det går snabbare att fylla en liten bensindunk än det tar att fylla en större, eller hur!? Så jag har alltid stått fast vid att batterier i parallellkopplade batteribanker skall vara likadana ha samma kapacitet, vara tillverkade samtidigt och skall laddas tillsammans. Undantagsvis kan man ju visserligen koppla isär dem och ladda dem var för sig, men inte bara ladda det ena eller det andra. Det är inte så ofta som vi seriekopplar batterier, visserligen finns det en och annan fritidsbåt med 24-voltsystem ombord, men det tror jag inte är så vanligt, ok, jag har två rätt ordentliga 6V-batterier i serie i min batteribank, 6x2=12… Men tag en vanlig gammaldags ficklampa, i den ligger det ju vanligtvis två eller fler seriekopplade torrbatterier, när lampan börjar lysa svagare så byt ut bara det ena batteriet och se vad som händer… eller man ser ju dåligt i mörkret, men upptäcker snabbt att det inte var någon bra idé att bara byta ut ett av batterierna, det är i princip samma sak där. Det friska batteriet lämnar ifrån sig enegrig inte bara till lampan, utan även till det batteriet som är dåligt, ja det är en förenklad förklaring… eftersom det är en seriekoppling måste ju strömmen från det friska batteriet igenom en flaskhals i det dåliga batteriet. Killgissning eller ej, jag grundar mig på mångåriga erfarenheter, efter egna plågsamma misstag i egna båtar eller bilar, samt efter erfarenheter från andra litet större fordon, som emellanåt kan bli stående länge då de bara används säsongsvis eller laddats felaktigt eller inte laddats alls. Jag tror nog också att flera andra forumdeltagare helt eller delvis tillgodogjort sig samma erfarenheter…. sådana här diskussioner brukar ju bli rätt så långa, så håll i!

Skillnaden är väl att vid en efterkontroll så kollas bara hjullagret, men vid en ny kontrollbesiktning så kollas hela släpet. Det innebär att andra anmärkningar kan dyka upp så du kan få nerslag på andra saker som missats vid första besöket eller kanske dykt upp under vintern. För att försvåra beslutet ytterligare så är det väl även en prisskillnad mellan dom två varianterna.

Två parellellkopplade 12V-batterier ger 12V och fördubblad kapacitet (om kapaciteten i batterierna är likadan, vilket den skall vara). Varför måste batterierna ha samma kapacitet. Ingen killgissning nu, fakta med möjlighet till bakgrundskoll

Nu jäklar känner jag mig redo att ta emot båten här hemma. Bidde väldigt enkla pallar i sten + trä. 5 +trä högt i fören, 2 + trä högt i aktern. Motorfästet får jag måtta in när hon hänger i luften, misstänker det hamnar på 3 + trä strax för om mitten någonstans. -Check på att skruva ihop de invändiga benen, alternativt bara skruva en regel mellan dem. -Check på spännband mellan bockarna. -Check på att kosta på lite extra skruv överallt när stöttorna är på plats mot skrovet. Stort tack till er alla för att ni så vänligt agerade morfar/farfar här. Inte lätt att Googla sig till sån här information som ju i mångt och mycket är just logisk, men totalt främmande för en nervös nybörjare. Tack!

Ja, precis. Sitter som det gör just nu för att vara justerbart så att jag får in rätt vinkel. Ja, troligen gör de det. Måttade med väldigt vass vinkel från början innan jag insåg att det kommer bli trubbigare när båten väl är på plats.

Piuh! Mycket att tänka på. Den lilla plätten där jag tänkte ställa båten är ett trädgårdsland. Jag tänkte gräva ur och lägga grus där jag ska ha pallarna. -Låter som att jag ska klara mig med att stapla gamla stenplattor till önskad höjd och skruva ihop lite reglar eller liknande att ha som "ytskikt". -Bort med slangen på pallarna -Eventuellt skruva dit "glidskydd" i efterhand -Bestämma en höjd i fören och sedan droppa 10-20cm på väg till aktern. -Se till att palla precis vid motorfästena. Jag har byggt såna här sidostöttor och 4 sådana ska väl klara 24fot båt på mellan 1200-2000kg? (oklara uppgifter om min båt på nätet).

Klockrent! Kan vara lite jobbigt när man är själv bara. Någon annan måste ju hålla uppsikt och styra.

Precis så har jag tänkt också och väntar med att besiktiga trailer tills båten är i sjön.

Tack för svar. Kommer använda den någon gång i månaden så besiktad måste den vara. Men just nu kanske det inte behövs då den bara står i vinter. Får väl lite längre besiktningsperiod (14 mnd från våren) om jag väntar till våren när båten ska i igen.

Om du inte är orolig för att hjulet ska lossna med båten på släpet så är det väl ingen panik att besikta trailern. Sen beror det ju på hur du använder trailern, om du bara använder den som upptagningsvagn och kör den från rampet till din uppställningsplats på båtklubben så finns det väl ingen större vits med att beskning öht? Men om du använder vagnen i traffiken är det ju en annan femma.

Tack så mycket för massor av tips. Rekommenderar ni att jag breddar mina pallar lite? Är avtrycket 40x40cm för lite så att säga? Kommer köra på 3st sådana på 23 fot båt.

Du kan hitta dom på ebay för omkring 1000 lappen inkl tull o frakt.

Jag instämmer med tidigare, båten skall väl stå så stadigt som möjligt. Inte svikta, det blir bara fel. Sätter sig båten och sjunker ner lite så trycker de ju undan stöttorna, alternativt gör de att båten även halvt hänger i stöttorna (båtar brukar ju bli bredare och bredare uppåt) Hade definitivt velat ha stöd utan svikt rakt under kölen. Jag förstår din tanke med glidskydden men de är helt onödiga och höjden på dem kommer nog ställa till det för dig då jag efter googling inte tycker kölen ser hög ut på din båt, för att inte nämna att det blir jobbigt att skrapa och måla. Jag hade sidostopp på min förra båt, för den drog på vagn. men som du ser på bilden var de inte stora. Men egentligen behövdes inte det, men det kändes bra. Jag hade faktiskt tagit bort slangen i botten med, när kölen trycker på nedåt hade jag varit lite orolig att skruvskallarna skaver i kölen och stjälpen mer än de hjälper. Och vad slangen uppepå sido-stoppen för kölen gör förstår jag inte riktigt, där skall ju inget ligga? Lycka till:)

Jag förstår inte riktigt vitsen med de där rännorna som du tänkt att kölen ska stå i, det blir ju som sagt bara svårt att komma åt för rengöring och bottenmålning, och jag tycker bockarna ser väldigt låga ut. Så här såg bockarna ut till snipan jag hade tidigare, den vägde ca. 2200kg. Se till att göra dom tillräckligt höga så det inte blir onödigt obekvämt när du ska jobba med botten, mina var ca. 50cm resp. 60 cm höga så att båten lutade lite bakåt vilken gjorde det enklare att komma åt slagvattnet. Sidostöttorna var från Press & Son. https://press-son.se/butik/battillbehor/baten-pa-land/sidostod/sidostod-for-trabock-travagga/

Jag hade väntat med att skruva fast de där stöden du vill ha på var sida om kölen tills båten stod på land. Jag hade dessutom lagt stöden ner och skruvat rakt igenom dem; de behöver inte vara så höga, det räcker med ett par centimeter för att de inte skall kana (plus att det blir lättare att komma åt och behandla botten); du slipper dessutom de där kilarna du skruvat genom ändträet varan den ena redan är trasig. Finns det någon tanke med att låta båten stå på en låda och ha tyngden på det svagaste stället?

Hej vet ej hur stor andel som har skädda framför rodret, min gissning är att det blir ovanligare ju nyare båten är, men ganska många 70-80 tals båtar hade det på detta vis, typ Maxi osv Men det man sett vid några tillfällen vid dessa späckhuggar attacker är ju att infästningen verkar inte vara problemet utan själva rodret. det slås i bitar. själva axeln är i designen mycket tåligare än rodret, här ser ni ett roder med skädda som fallit offer för orcas här är en 70 tals båt med skädda

Gorillalim är PU lim om jag inte är helt felinformerad.

När det blåser och kränger, är det inte tid för att bry sig om krukväxterna. Men risken är ändå uppenbar att man just då som en yr höna (om det är ens egna "trän") släpper allt annat, roder, segel, ... , för att rädda sina kära växter.

Vinkelslip på flänsen på utsidan. Såga bort den så det bara är det rena röret kvar, och panka sen in röret och ta ut inifrån båten. Var bara varsam så du inte slipar bort skrovet där. Att man får nån repa eller två är oundvikligt om man inte är Hulken, men det går ju att fylla i med plast och måla över. Viktigt förstås att det blir en slät yta som flänsen på den nya genomföringen ska ligga mot, så det blir tätt.

Köp 1 nytt, dom är ju parallellkopplade så då bidrar alla vad de kan. Dock så blir det kass om 1 är rejält dåligt för då kan de dra ur dom andra, 1 nytt och två andra fungerande går bra!