Ledartavla

Jag tror inte nödvändigtvis batteriet/batterierna är dåliga, då generatorn ändå kommer behöva blåsa på allt den har även med bra batterier. Varför ? Jo, generatorn försöker ju hålla 14V. Om det börjar förbruka vansinnigt mycket kommer generatorn ge allt den har men kommer inte orka hålla spänningen uppe på 14V (bogisen drar ju flera hundra A), utan spänningen sjunker. Här börjar då batterierna skjuta till. I praktiken är det dock från batterierna det mesta tas, allt utöver vad generatorn orkar ge. Men eftersom generatorn kommer ge allt den kan i princip oavsett om batterierna är bra eller dåliga (och börjar gå supertungt), tror jag det är remmen/remmarna (dess skick och spänning) som du skall titta på i första hand. Att laddlampan lyser tyder nämligen på att generatorn plötsligt går så tungt att den stannar, dvs remmen slirar mot en stillastående remskiva. Det låter oftast inte vackert.... (Är batterierna dåliga kommer det snarast märkas genom att annat slocknar/startar om eller bogisen går segt. Generatorn skjuter redan till allt den kan och gör det som sagt även med friska batterier)

Eftersom det är lördagskväll tillåter jag mig att raljera och kåsera lite genom att påstå att alla seglare tävlingsseglar. Åtminstone på någon nivå. Själv har jag inte seglat på egen hand sedan tonåren, det var optimistjolle och lite Snipe han jag också med. Men det har hänt då och då att någon bekant bjudit med mig på en segltur. Det börjar alltid likadant. Man puttrar ut ur hamnen för motor och sedan åker textilerna upp. Skot spänns, segeln fylls, motorn stoppas och den där sköna känslan när båten tyst skjuter fart (nåja) infinner sig. Vattnet porlar kring stäv och akter. Axlarna sjunker och seglaren orerar länge och väl om hur avslappnande, ja rentav esoteriskt terapeutiskt det är att segla. Samtalet flyter iväg lika lojt som båten glider över fjärden. Man börjar njuta av seglatsen och ser fram emot ett skönt strandhugg med fika om någon timme. Denna sköna, nästan esoteriskt terapeutiska tillvaro förändras dock om man någonstans inom synhåll kan sikta ett annat par segel som färdas ens lite i samma riktning. Då händer saker med den hittills så avslappnade nöjesseglaren. Axlarna åker upp igen, blicken skärps, solglasögonen rättas till, seglarens blick åker via flärparna upp till windexen, "ta in lite på genuan, ja, precis sådär", storskotet justeras och en massa obegripliga småjusteringar sker. "Titta! där fick vi noll komma fyra knop direkt!" Lutningen tilltar till den grad att däcket på läsidan tidvis blir blött. Man får ta spjärn för att inte hasa ner på durken och den sköna seglatsen blir en kamp mot den där båten borta vid horisonten. Kikaren åker fram, "ser det inte ut som en Helmsman 20? Undrar vad den har för LYS-tal?" Så länge de andra seglen är i sikte är det inte längre någon söndagsseglets. Ett ständigt trimmande och justerande pågår, fikapausen ser man försvinna i en obestämd framtid. Inte förrän båtarnas vägar skiljs lugnar det ned sig. För seglaren kan det ta en stund att bearbeta det som skett, i synnerhet om den andra båten drog ifån aldrig så lite. Till slut får man sitt strandhugg med fika och man hoppas att ingen annan är ute och seglar medan man seglar tillbaka.

Vinkelslip på flänsen på utsidan. Såga bort den så det bara är det rena röret kvar, och panka sen in röret och ta ut inifrån båten. Var bara varsam så du inte slipar bort skrovet där. Att man får nån repa eller två är oundvikligt om man inte är Hulken, men det går ju att fylla i med plast och måla över. Viktigt förstås att det blir en slät yta som flänsen på den nya genomföringen ska ligga mot, så det blir tätt.

Fortsätter… 100A drev skall ha hypoidolja och 100B vanlig motorolja om jag minns rätt. Marinbutikerna brukar ibland vilja sälja på en fel olja till 100A-dreven.

Vissa Mercedes årsmodell 2022,går inte med på släp med led belysning,även om du har adapter,behöver kompletteras.När jag eftermoterade dragkrok på min Bmw,tog jag det dyrare alternativit, med kablage.behöver inte adapter vare sig det är led eller vanliga lamper.

EKK avrådes ifrån, just då det är en ganska grov enkelledare. Du riskerar på sikt att få avbrott vid kontakter o.s.v. eftersom det blir ganska mycket vibrationer och rörelser som utmattar enkelledaren. Kör med den kabel @Georg_Ohm länkar till - den har fungerat och fungerar på släp av alla möjliga sorter. Nja, problemet är även halvnyare bilars smarta lampövervakning som övervakar även släpets lampor. På min förra bil (2008) hade jag det, och var det glödlampor på släpet fungerade det alldeles utmärkt. En extra grön indikator blinkade när även släpets lampa blinkade o.s.v. Men var det LED på släpet tyckte den att de flesta av släpets lampor var trasiga.... Min nya(re) bil (2019) hanterar dock även den låga ström en LED-lampa drar, och klarar släp både med LED och glödlampor utan att protestera. För de "griniga" bilarna finns en mellanadapter att köpa med belastningsmotstånd om man kör släp med LED som bilen inte gillar.

Ok, sådana där moderna vehiklar med CAN-bus och så... ok, på min bil finns det en uppsättning relä emellan bilens elsystem och släpvagnskontakten. -Annars brukar det vara blinkrelät, som är ett serierelä, som inte känner av belastningen av en LED-lampa, dessa vill allmänhet ha 2 x 21W. Men om nu dragbilen har vanliga glödlampor i körriktningsvisarna brukar LED-lampor hänga med ändå.

Det är en sådan här kabel du skall ha! Biltema säljer den i 5 och 10 meterslängder, det kan ju tänkas att man kan köpa den som metervara i någon annan butik. Passa på att byta kontakten samtidigt! Köp nya helkapslade baklyktor och positionsljus med LED, så slipper du oroa dig för att få in fukt i dom.

Kolla vilken batteribank bogpropellern är kopplad till och mät upp denna, antingen är ju batterierna inte riktigt friska som då inte orkar driva bogpropellern och därför laddar generatorn på fullt så fort du kör eller så kan det vara remmen som Niklasss säger

Det är inte bogproppen som låter då? I aquador 25 brukar de sitta engbo/QL bogpropeller som också är remdriven. De kan börja låta när de är slitna, eller iallafall lagret som håller axeln i "växelhuset" bogpropellern. Annars om du fortfarande tror att det är motorn som låter så är det för den belastas hårdare när du kör bogproppen (generatorn får jobba). Isåfall, börja kolla om du har de nya spänn och brythjulen på motorn, de nya är i metall, de gamla är i plast och går inte att lita på.

Det är alltid intressant med båtvax men jag skriver som jag brukar: Alla kan få till en blank yta. Det intressanta är inte hur blank båten är direkt efter vaxning utan hur väl den håller sig under säsongen. Det är där det visar sig vilket vax som ger bäst skydd mot UV-strålarna och, naturligtvis, hur underarbetet är gjort.

I skeppsteknik finns det två begrepp: GZ-kurvan och GM. GM är avståndet mellan G och M; dvs båtens tyngpunkt och metacenter (där båten så att säga hänger). Ju längre detta avstånd är desto styvare är båten och det omvända, ju mindre desto vekare. GZ-kurvan sträcker sig från 0 grader till 90 grader. Vid 0 är momentet också noll vid 90 max (för det mesta). Se tidigare in lägg :

Det finns en annan tråd här på MG med en del bra tips där @cannon har byggt om värmaren lite.

78:an är en trevlig och livlig båt att segla, om man gillar det. Man lär sig mycket om trimningens påverkan på fart och lutning. Optimalt är 23 graders lutning på kryssen. När vinden är byig, vilket den nästan alltid är på Vänern, så får man jobba mycket med storen för att undvika uppskärningar. Med en orädd besättning och när du vant dig med båtens egenskaper ska du se att det går att få bra fart i hård vind. Själv gjorde vi 8,5 knop i snitt över 35M som rekord.

När det blåser tillräckligt så tar nog fysikens lagar över. Ingen segelbåt har sådan köl att den "balanserar" båten i kraftig storm. Skippa storen och segla med så liten fock at stormfocken känns stor. Stora "trubbiga" vågor är långt mera krångliga.

På Östersjön så har jag varit i storm med både små gamla båtar och stora nya båtar. När det kommer höga, men "långa" vågor så är det ju som att vara på tivoli, men gratis. Nästan alla lite större segelbåtar klarar av hårda vindar bara man revar tillräckligt. Jag brukar ibland fara iväg med så revade segel att det känns löjligt, och sedan ge ut lite mera segel om det känns tryggt. Men en anständig skeppare kräver att 100% av besättningen vill utsätta sig för det. Och verkar det som någon av besättningen inte är helt övertygad så stannar man i hamn och äter en god middag istället

Skrovets bredd är den enskilt viktigaste faktorn för initial styvhet, dvs att det krävs mycket för att båten ska börja luta. Därnäst hur tung båten är. Kölvikten påverkar mest hur styv båten blir när det redan börjat luta en hel del. Allt förstås i förhållande till en viss rigg och segelyta. En underriggad båt kommer förstås luta mindre än en överriggad.

" En tramsig kränkt rättshaverist med gigantisk ego är tillräckligt för att hålla liv i i en ickefråga" Skrivet på maringuiden av mig idag till minne av Mellgards meningslösa korståg för TBT's bevarande.

Jag har två gånger senaste året råkat ut för att flytvästar har löst ut av sig själva när jag inte varit i båten. Båda hade utlösare som passerat sitt bäst-före-datum, men ingen av dem med mer än ett år. Vid båda tillfällena har det varit väldigt torrt men också väldigt varmt i båten. Så nu är jag fortsättningsvis väldigt noggrann med att byta utlösarna innan datumet har passerats för att slippa investera i gaspatroner i onödan. Vad gäller användande eller icke användande av uppblåsbara västar så håller jag helt med @raol, skulle aldrig vilja gå tillbaka till någonting annat. Jag gjorde även ett test i somras, "ramlade i" på flit med västen på för att se hur den funkade, resultatet var över förväntan.