Ledartavla

Minst två bilstereor har förstörts ombord när landströmsladdning skett. Jag har några äldre Ctek safir, dessa kan lägga ut rätt så stora spänningar, exempelvis när kylskåpet startar hade jag under en kort stund över 15 volt. Och sannolikt har det varit mer vid något tillfälle då en stereo tackade för sig och tystnade. Jag bytte till en annan laddare och inte hade tilläggsnamnet ”Safir” men den gav i stort sett samma utspänning. Det är möjligt att andra laddare, även modernare Ctek är snällare med sin utspänning, men helt klart så är dom ämnade till batteriladdning, ingenting annat, inte att försörja båtens elförbrukare när man ligger i hamn och är uppkopplad mot landströmmen. Därför köpte jag en dc-dc omvandlare av Elektrokit i Malmö. Denna ger 12,0 volt ut och inspänningen kan variera mellan 8-36 volt och den klarar av 6 ampere. Har precis kopplat in den, förefaller fungera bra. Till radions minneskrets som jag inte försörjer från denna omvandlare, lägger jag tre dioder i serie, det ger 2,1 volts spänningsfall, hoppas att det räcker…

Om du väljer fjäder så ska du sätta en bit kätting mellan schackeln i bryggan och schackeln i förtöjningstampens kaus som extra säkring om fjädern går sönder. Jag tror 5 mm fjädern räcker bra. Min erfarenhet är att fjäder dämpar mycket bättre (längre utsträckning) än gummi. Men om du ligger skyddat spelar det såklart inte så stor roll. Nackdel med fjäder är att de gnisslar mycket.

Det är ju säkert lite olika kvaliteter på gummit i de två olika förtöjningsfjädrarna men den som är i mitten av din bild ( rektangulär modell med hål i) har jag dålig erfarenhet av. Köptes på Seasea och användes till min förra 24 fotare på ca 2300 kg och gick i trasor på två säsonger. Storlek på förtöjningsfjädern beror på tamparnas grovlek, så börja med att välja tamp med rätt brottsgräns.

När jag köpte en ny rostfri vattentank i år så fick jag tipset av firman att montera med fogskum. Så det är nog inte helt ovanligt. Jag valde istället att bara göra en bädd av fogskum med en plastfolie i mellan så att man har möjlihet att få loss den.

Jag tycker det ser ut som fogskum. Varför man använt det kan man ju dock undra. Kanske för att säkra tanken eller så hade man vibrationsskrammel.

På min nyinköpta segelbåt med en VP MD 11C sitter en länspump som jag förstår pumpar ut vatten ur båten via motorn. Det ska gå att pumpa ut väldigt stora mängder vatten på kort tid. Jag förstår inte hur den fungerar. Finns det någon som känner igen typen av installation och kan förklara hur den fungerar? Hur ska jag göra med den nu vid vinterkonservering? Planerar att montera bort den till våren. då den tar för mycket plats i motorrummet. Sälja? Jag har försökt hitta information om denna på nätet men inte lyckats än så länge. Kanske någon här! Tack på förhand 20211120_123110161_iOS.heic

Jag har vanliga Forsheda gummidämpare, Ø 16 mm lina, de som jag har i fören är ifrån tidigt 1990-tal, skulle väl egentligen har bytts ut, men visar inga tecken på slitage varesig mekaniskt eller av UV strålningen. Kaus och shackel av galvat stål, och splitsade öglor mot båten. Akterut har jag nog bara Ø 14 mm lina. Hade Biltemas gummidämpare, men dom höll inte, nu utbytta mot äkta Forsheda. Nu ligger båten en bit in i hamnen, och långt in på bryggan där det är väldigt läigt. Båten väger omkring 5500 kg. Jag minns hur det var på 1960- talet, mammutarna strövade fritt på Hisingens vidsträckta hedar… Men det var ett jäkla gnisslande och rasslande på bryggorna när det blåste litet, och blåste gjorde det ju ofta, alla hade galvade spiralfjädrar med kätting som extra säkerhet. Det hände att man sov över i hemmahamnen, eller sov… det var en störd sömn av detta gnissel och rassel, ingenting jag idag vill uppleva igen. Förra säsongen och denna har jag haft Biltemas förtöjningslinor med inflätad gummidämpare, ja inte som fasta förtöjningar, det duger dom inte till. Men som tillfällig förtöjning i gästhamn. De klenare har jag som spring vid längsides förtöjning, och de litet mer kraftigare till hanfot i fören om det finns en tendens till att börja rycka i förtöjningarna. Dessa består av en svart, mjuk flätad lina. Men jag ser ju att kvaliteten inte direkt är den bästa, flätningen fransar upp sig på sina ställen, men dessa linor funkar iallafall hyfsat och är smidiga att använda. Till de grövre använder jag ibland Biltemas kraftiga karbinhake, som var blank och fin i två veckor… nu ser dom inget vidare ut alls.

Jo plastkaus funkar, jag har fortfarande kvar samma tampar som de dåliga förtöjningsfjädrarna satt på och de har plastkaus, fast både tamp och kaus börjar att bli slitna efter 7 år så snart byter jag ut dem. Men gummifjädrarna från Biltema har hängt med i 5 år och ser fortfarande bra ut.

Jag ligger också ganska skyddat så jag kör bara med Storm, https://www.poly.se/butik/batliv/fortojning/fortojningslinor/fortojningslina-storm/ Finns bl.a. på Bauhaus.

Tack för svar. Det är hårt och ser ut/känns som fogskum. Ska kika mer där under imorgon när jag sjösätter. Ska tanka upp också så då får jag ju svaret hur många liter tanken är samt om det är automatiskt stopp som när man tankar bilar. Intressant det här med båt! 🤣🙏

Tack för ditt svar. Då kan det alltså vare en spolpump som man istället använt som länspump på min båt. Bra då vet jag hur jag kan benämna den. Min manuella länspump tar också upp vatten genom denna som via kranar fördelar upptaget till förpik, centerpik och motorrum (kölsvin under motor). Pumpkammare? Vad menar du med pumpkammare?

Jag tycker den ser ut som en spolvattenpump som man brukar ha på fiskebåtar, ja dessa kan leverera en hel del vatten under ett bra tryck, när däcket skall solas rent från fiskrens. Sannolikt tål den då att köras torr också. Men den stjäl väl en del motoreffekt, iallafall om den suger vatten. Vinterkonservering… ja om du är säker på att pumpkammaren är helt torr behöver du inte göra någonting, om inte så skall ju pumpen tömmas ordentligt. Man kan ju också tänka sig att du pumpar upp glykolblandad sötvatten i pumpen. Sälja… ja det skall väl väl gå bra, exempelvis under rubriken ”båttillbehör” på Blocket eller Tradera. Det fanns för kanske 20 år sedan en skovelpump man monterade runt propelleraxeln, denna uppgavs kunna pumpa ut en himla massa vatten om man fick en läcka, liksom hos din pump så förutsätter det då att motorn fortfarande går efter exempelvis en grundstötning. Jag rekommenderar dig istället att montera en elektrisk membranpump, vilken kan sitta en bit ovanför kölskrapen, och som då har en slang med en enkel sil liggandes i båtens lägsta punkt. Om om du skulle bli strömlös när det läcker in vatten kan ju en stor manuell membranpump vara bra, liksom flytväst, mobiltelefon, VHF-radio samt ett medlemsskap i SSRS….

Varför inte rulla och förvara i båten?

Problemet med många "smarta" laddare är att de inte alls är avsedda att kopplas till annat än just ett batteri. I alla fall är det så de är designade. Att de sedan marknadsförs att vara lämpliga att sitta nästan som biträdande nätaggregat i våra båtar är egentligen högst olämpligt. I spåren av nojjan med "dubbel laddning" och hysterin att man måste tävla i att vara den laddare som får batterierna att få i sig så mycket så snabbt som möjligt (ett bly/syrabatteri vill och ska ju egentligen få bestämma det själv), så tar man ut svängarna ganska rejält. Många laddare har dessutom en automatisk "rekondmode", ett "avsulfateringsläge" som antingen triggas av saker som laddaren tolkas som att batteriet inte är friskt, eller helt enkelt alltid sker med vissa tidsintervaller. I denna mode - som kan vara direkt skadlig för elektronik ombord och inte sällan på sikt även för batterierna - är det inte ovanligt att laddaren pulsar på 15-17V. Exempel: I manualen på t ex CTEK ZAFIR 100 står som allra första säkerhetspunkt "Laddaren är konstruerad för att ladda 12V blybatterier från 14 till 150Ah. Använd inte laddaren för några andra ändamål". Ändå finns den med i t ex Praktiskt Båtägandes test (2009) och rekommenderas för båt. Likaså skrev Clas Ohlson (de säljer den inte längre) "Helautomatisk laddare som kan vara ansluten i månader", "Lämplig för bil, båt, husvagn och andra säsongsfordon", "Kan även användas som kraftkälla". Denna har, liksom många "fina" laddare, ett fult valbart rekondläge med pulser på nästa 16V. Men läser man manualen så kommer den även i det snällaste laddningsläget "Normal" att köra avsulfateringsprogram vid omstart av laddcykeln i alla fall. Och omstart gör den om den tycker spänningen sjunker lite för snabbt i batteriet när den pausar laddningen för analys. Vilket det naturligtvis gör om man t ex har kylskåp eller annat igång. "Helautomatisk laddare som kan vara ansluten i månader" - ja, men bara om den är kopplad till ett batteri och inget annat. "Lämplig för bil, båt, husvagn och andra säsongsfordon" - knappast.... "Kan även användas som kraftkälla" - ja, men bara om man valt det. Och då laddar den inte optimalt.

Om du har en lokal segelmakare kan de ibland erbjuda förvaring till en rimlig peng. Kan va rätt skönt att inte fylla förråden och att kunna ha seglet rullat över vintern ifall de är så nya och fräscha. Ju färre veck desto bättre och ju skarpare veck desto värre. Och det sista man ska göra är att först rulla seglet och sedan vika rullen. Ska de vikas så gör så här. Mycket snällare än att "mosa" ner dem i säcken.

Hej och välkommen hit! Det finns ju flera olika elektriska toalettmodeller i olika prisklasser, en del väsnas mer än andra, en del erbjuder bättre sittkomfort än andra… en del är dyra, andra är ännu dyrare. En del har kvalitetspumpar från exempelvis Johnson inbyggda, andra har pumpar som man inte kan finna reservdelar till. Mitt förslag är ju ändå att köpa en packningssats eller rep.kit, och chansa på att det blir en fullgod spolfunktion efter packningsbyte. Om nu slangar på inloppet och på utloppet av toan är fria från hinder så verkar det som om pumpen inte presterar som den skall, kanske finns en ny impeller till den med i rep.satsen? Sedan är det ju aldrig fel att passa på att byta samtliga slangar till och från toan, när man ändå håller på, om dessa nu är åtkomliga. Något säkert många glömmer är toatankens avluftning, om den är igensatt blir det betydligt svårare för pumpen att pumpa ned toainnehållet i tanken. Och vad är ”elnivå” för någonting, en taskig översättning i manualen? Kan dom mena att det blir spänningsfall fram till pumpen och denna då inte orkar pumpa ordetligt?

Mig veterligen fanns aldrig den sittbrunnen på Dixie 27. Den fanns på Dixie MH och kallades racingsittbrunn. Anledningen till utformningen var som redan skrivits, bra stöd på kryssen. Jag är lite osäker på om den öppna sittbrunnen kom med 27:an eller om MH också fanns med den. En överväldigande del av Dixierna är ju självbyggen eller halvfabrikat. Har t.o.m sett en med ett modifierat Compis 97-däck.