Ledartavla

Kan följa upp lite här. Jag mailade till både återförsäljare och direkt till Baltic. Återförsäljaren svarade och bad om ursäkt att deras packavdelning hade missat att kolla datumet och skickade mig en ny, vilken jag fick med posten idag och som är bäst före februari 2026. Baltic svarade så här: Tyvärr ingen konkret policy (vilket väl hade varit en fördel om man någon gång får en med kort datum och återförsäljaren inte är lika tillmötesgående) men de verkar ju i varje fall ha rutin för rotation så det inte ska behöva inträffa. /Daniel

Hej 705HT, Jag har för mig att det var någon form av metallhake som håller fast det silverfärgade skyddet. Inne i själva tyget alltså, typ bak-kant...

Det är dessa locken som jag syftar på, jag tror de sitter på samma ställe som de äldre motorerna men filtret är flyttat till BB-sida?

Så lägger jag mig också i denna diskussion... Vi får ju hoppas att start- och förbrukarbatteriernas gemensamma minus på något vis förenas på bästa möjliga ställe, kortaste kabeldragningen, någonstans på shuntens sekundära sida, alltså till vänster om shunten i ovanstående bild. Tänk så här, shunten är en förlängning av mätinstrumentet, för att instrumentet skall visa rätt och riktigt skall ALL ström man vill mäta, ingående såsom utgående, passera shunten. Alltså (som redan skrivits) skall alla minusanslutningar (eller dess gemensamma minusansluning) vara anslutna till shuntens sekundära sida. På den primära sidan skall bara batteriminus vara anslutet. Om någonting blir anslutet direkt till batteriminus, eller till startbatteriet 8såsom startmotorn) så är denna ström osynligt för instrumentet, den registreras inte... Och då för att förtydliga... -startmotorströmmen skall INTE gå över shunten, den skall passarna direkt till startbatteriets minus. Det är alltså bara förbrukarbatteriet/ förbrukarbanken som du skall mäta (jag tror inte att alla shuntar klarar av den stora startmotorströmmen, dessutom är den ointressant att känna till i detta sammanhang). Det kanske låter enkelt, men vänta tills vi alla förklarat....🥴

Tack för utförligt svar! Då lutar jag nog åt att ha kvar wago-kopplingarna där. Bakgrunden är väl egentligen att de befintliga kablarna inombords i båten (som går bakom innerväggarna) är rätt så korta och gör det svårt att komma åt att klämma dit kabelskor ordentligt - då var det väldigt smidigt att sätta dit ett par wago för att samla ihop och förlänga 🙂

Ok, det kanske ändå är så att du på sikt måste byta ut batterierna. köp då tre (eller flera) identiska batterier som parallellkopplas.

Jag har bytt ut sockerbitar och en del andra suspekta kopplingar mot Wago ombord, men då bara inombords, "inomhus". Wago fungerar väldigt bra! Egentligen har det varit för tillfälliga kopplingar som mer eller mindre blivit permanenta. "Utomhus" på hyttaket har jag en sköljtät kopplingsbox med en flatstiftslist, dit lanternor, tuta och kanske någonting annat kopplas på, eller kopplas av då min targabåge måste monteras bort innan upptag, och på efter sjösättning. Det fungerar bra, inga tecken på oxid. Kopplingsplintar med skruvar för ringkabelskor är enligt min mening överlägsna. En del förgreningar 1 till 2 kablar, där har jag använt flatstiftskabelskor och en tredelad flatstiftshane, en sådan där "Y-förgrening"... si så där bra, funkar om det är torrt. Jag brukar använda krympslang ofta med lim, över kabelskor, men det funkar inte i dessa inplastade förgreningar. Klämhylsor i skarvar brukar jag undvika, om möjligt drar jag hellre om en kabel än att skarva den... jag har haft en del problem med sådana skarvhylsor, då kablarna lossnat trots korrekt krympning. Men "sockerbitar" skall man undvika ombord, man kan ju ha dem i kaffet eller i te, men då är det en annan sorts sockerbitar... 🤪 Dessa "sockerbitar" eller kopplingslister med skruv har en himla bra förmåga att samla på sig oxid och glappkontakt då det är lätt att krossa kabelns kareler om man nu försöker montera en för klen kabel i en då för stor kopplingslist. Men alltså, jag har nu haft en del Wagokopplingar i fem-sex år och är positivt överraskad över hur bra dessa fungerar.

Ja det kan vi ju göra, så kanske ni kan fixa en sådan slang till mig också?

Boats.net är ett ställe som har sprängskisser.

Jag har aldrig märkt något på motorns gång. Men om spelet är för stort så hör man lite skrammel/klonk från detta spel. Skulle spelet vara för litet/negativt, så skulle ju en ventil teoretiskt inte stänga helt - men eftersom kompressionstryck och explosionstryck är så högt borde ventilen stängas ändå. Jag hade 2 ventiler med för litet spel och 3 med för stort. Men det var bara 0,1 mm fel. Ingen skillnad på skrammel heller.

Har ingen erfarenhet själv men vet att t.ex. watski säljer gelcoat i olika färgkoder till olika vanliga båtmodeller/tillverkare. Finns oxå färgkartor, så ett sätt är att från färgkarta jämföra med sin egen båt efter vilken som ser ut att stämma bäst.

Det är lite svårt att hitta rätt sprängskiss baserat på din modellbeteckningen, det ska vara några till siffror och bokstäver typ BF8D1 SA, men det kanske ändå är samma förgasare. Du får kolla om denna verkar likna din förgasare och om du kan se en justerskruv på inringat ställe. Numera brukar tillverkaren plugga justerskruven så att man inte ska dit och fippla. Om du ändrar inställning så är det en bra idé att skruva in ställskruven och samtidigt räkna varv, på så sätt kan du alltid få tillbaka ursprungsinställningen om du skulle misslyckas med justeringen. Justera denna skruv när motorn är varm, skruva ut den ett halvt varv i taget tills att du uppnår högsta tomgångsvarv, då har du rätt bensin/luftblandning.

Regel nr 1: På batterisidan om shunten skall bara förbrukarbatteriernas minus sitta. Ingenting annat. Och med det menas just INGENTING annat. Andra sidan om shunten, dvs den som förbrukarbatteriernas minus inte sitter på, blir den nya gemensamma minuspunkten. För alla förbrukare men också för startbatterierna och motorns minus - dvs blocket, eller generatorn. Så som svar på frågan skall du alltså inte flytta någon generatorminus till shunten. Om den sitter i blocket har du med all sannolikhet redan en kraftig minusledare från motorblock till startbatteriminus (eller en minusplint), som @raol redan skrivit. Det du skall se till och ev. flytta är så att startbatteriernas minus inte sitter direkt ihop med förbrukarbatteriernas minuspol(er) - brott mot regel nr 1. De skall istället till den "nya" huvudminus enligt ovan.

Sannolikt finns det en minusledare från motorn vidare till båtens elsystem. Det är den du får "koppla om" i så fall.

Jag kan tyvärr inte svara vad som är/gick fel. Men nu när jag kör brytare igen så provade jag att flytta tillbaka de stiften som tidigare bluddra (med brytarlöst) så bluddra de ändå. Så stiften är lixom förstörda. Provade ju detta två gånger med helt nya ngk stift så vågar inte prova det brytarlösa igen. Men jag ska köpa brytarlöst igen för det måste ändå vart något fel på mitt kitt. För det funkar ju för alla andra. Skulle vilja ha brytarlöst denna veckan. Men hittar ingen stans för rimliga pengar i Sverige. Ingen här med ett kitt över att sälja?

Jag har inga fler konkreta tips, men en oortodox lösning man kanske kan överväga är att ha båten och masten på olika ställen. Vi har vinterhamn i Uppsala och förvarar masten i klubbhamnen nere vid Mälaren, medan själva båten står på land inne i stan, ett par sjömil uppför Fyrisån (finns ingen mastkran där uppe). Det är ju dock samma klubb på båda ställena, vilket förenklar administrationen.

Toppenidé. Jag menar, har någon betalat några tiotals miljoner för en sjötomt i Stockholm vill man säkert ha en person som ankrar sin tjugofots segelbåt där och som tack för det bjuder på någon segeltur. Vem skulle tacka nej till det..? 🙂

Nu tappa du mig helt. Jag körde detta kitt.

Precis som @ChristerN skriver så är det spänningen som avgör. Sedan slukar batterierna i sig den laddström de tycker sig behöva. Dvs om man har "något" som lyckas hålla spänningen kring 14V eller lite drygt det - oavsett vad - så spelar det ingen roll om man sedan har ytterligare laddkällor. Laddningen går inte snabbare för det, det är kemin i bly/syrabatteriet som styr hur hög laddströmmen kan bli som mest. Inte laddenheterna. Vid motorgång är vanligen motorns generator så dimensionerad att den ensam klarar att leverera all den ström som även tämligen urladdade batterier kan tänkas vilja suga i sig. En landströmsladdare brukar vara klenare och i början av laddcykeln kan det mycket väl tänkas att batteribanken vill ha mer än laddaren kan ge. Spänningen från den sjunker då något tills jämvikt uppstår. Men oftast bara i början, för laddströmmen som batteribanken vill suga i sig är inte på något sätt konstant under laddningen eller ens linjär, och sjunker ganska snabbt. Solpanelerna däremot kan sällan själva leverera all ström batteribanken vill ha, dvs det är bara vid nära fulladdade batterier (eller stora paneler) som spänningen ut från regulatorn orkar upp till kring 14V. Men varje Ampere som batterierna får i sig är ett steg närmare fulladdning, så det blir så småningom fulladdat ändå. Tar dock bara längre tid. Sedan har visserligen en del tillverkare av laddare och regulatorer kommit på mer eller mindre kreativa algoritmer för att få bly/syrabatteriet att sluka i sig mer ström än det egentligen borde (=snabbare laddning), men som då nästan alltid förutsätter att det bara är ett batteri och inget annat på dess utgång. Så snart ett kylskåp går igång eller annan strömförbrukare slås på, kommer det in en parameter som algoritmen oftast inte är tänkt för. I värsta fall börjar laddaren ösa på spänning i tron att den har en icke-fulladdad batteribank som last, med gasning och förkortad batterilivslängd som följd.