Ledartavla

Förstår inte riktigt - hur kan du se att den "inte blir av med kylvattnet" och att det inte beror på ett stopp långt tidigare i kylvattenkedjan ? Borde i så fall tryckas baklänges in i motorn... Och hur kommer avgaserna ut om det är så stopp att vattnet inte kommer igenom ?

Vad visar multimetern om du använder en sådan istället och skippar appen? //Janne

Hydroscand.

19 volt vid obelastade celler vet jag inte vad det har för betydelse egentligen. Det kan ju fortfarande vara fel på solcellerna som gör att de inte ger någon effekt. Pröva med en annan solpanel eller ännu hellre med ett nätaggregat inställt på tex. 17 volt.

Att den rusar upp i varv innanden stannar pekar mot bränslebrist.. Gå igenom bränslesystemet hela vägen från tanken till förg.... Perra

Hej Har snabbläst tråden så det kanske talats om tidigare. Men har i sommar servat en kad 44, denna gick varm och impellern var nernött. Bytte impellern men gick varm vid högre varv igen. Summa summarum visade det sig att det låg gamla impeller rester i sugslangen. Bitar ska inte kunna ta sig vidare in i systemet om sjövatten filtret är rätt monterat. Nu låg bitarna i sugslangen mellan servo kylaren och sjövatten pumpen. Vid låga varv gick det bra. Men när flödet ökade la sig bitarna ivägen uppe i huset och vattnet ströps. Torrsatte tog grovdammsugaren och fick ut rejält med gamla delar. Åter i sjön kylde okej. Ett annat fel kan vara tjyvluft vid insuget på drevet. Anslutning för intagsslang kan spricka vilket då leder till minskad mängd kylvatten. Lycka till// Peter

-”Det finns inga genvägar till den perfekta kylningen” hade nog farbror Barbro sagt om hon var båtmekaniker 😁 Du får leta fel hur du vill @jackotto det är du som gör jobbet och vi på MG försöker bara hjälpa till med råd så gott vi kan. Men att mäta är att veta som @IngemarE säger annars är det okulärbesiktning och demontering som gäller för att vetat säkert. Annars är det lätt att börja ”gå i cirklar” med sin felsökning.

Men har du inspekterat kanalerna/gavlarna eller "bara" lossat och sett vattenflödet ? Eller hur vet du att "det flödar på bra" ? Betänk att flödet vid högre varv motsvarar hundratals liter/min. Vi talar alltså om över tio hinkar vatten - per minut. Hade en bekant med 41:a som plågades av varmgång vid hög belastning under många år. Han tyckte också att "det flödade på bra". Jag gjorde så småningom en grunka med flödesmätare och uttag för tryckmätare som vi kopplade in på lite olika ställen/slangar på kylsystemet. Kompletterande mätningar gjordes med IR-termometer på slangarna genom hela systemet för att få en uppfattning om värmen växlades ut till kylvattnet. Flöde m.m. behöver man nämligen mäta, det är väldigt svårt att hamna rätt genom att bara titta och tycka. Ser det ut så här vid 14 hinkar vatten per minut eller är det bara 6 ? Med denna "grunka" kunde vi se att flödet - givetvis - var tämligen konstant på alla ställen vi kollade. Men jämfört med VP:s värden på vattenflödet för olika varvtal var det lite lågt. Sedan är ju (mot)trycket högst i början, efter impellerpumpen, för att sedan sjunka ju närmare "utgången" man kommer. Och det sjönk, men väldigt mycket efter oljekylaren jämfört med före. Sedan dock inte så mycket. Oljekylaren var ju kollad flera gånger, men uppenbarligen inte tillräckligt. Skulle visa sig sitta en halv impeller i ena gaveln och början av rören. Vid lägre varv räckte flödet, men vid högre varv/last inte. Den motorn gick sedan att lasta fullt utan att tempnålen knappt rörde sig. Så återigen - hur vet du att det "flöda som det skulle" och att det är tillräckligt vid höga varv och enligt VP:s specifikation ? Jag har sett många "flöden" men skulle inte våga svära på att det är rätt utan att mäta. Sedan kanske du till sist ändå har rätt att felet ligger i avgasbälgen. Jag vill bara varna för att inte ta för lätt på felsökningen.

Trillade på en överblick på bränsletryck för vissa Penta bensinmotorer. På min 4,3Gi högtryckspump har jag t ex fått tips om allt från 14-120psi!? Nu vet jag att jag ska ha 11 +/-2psi, bra! Matrisen visar att det är mycket viktigt att veta sin motors fulla benämning, speciellt om originaldelar har utgått och man söker sig till eftermarknad. Kan inte garanter att allt är 100% rätt men för mig är det den hittills bästa överblick jag har hittat! #visomalltidkillgissarframtryckåtandra /C

En kraftigare symaskin, typ Janome, hör väl till... Samt ett mindre elverk, helst dieseldrivet. Troligen räcker det med ett 1-fas. Även om ett 3-fas med liten byggcentral ger möjlighet att fördela 230 belastning på fördelaktigt sätt. Jag skulle gott tänka mig att dra med min smidiga TIG-svets.

På sista bilden ser det ut som om det kommit in fukt som missfärgat träet. Börja med att ta bort all lack, eller om det är olja (?) över hela ytan, så får du se hur det ser ut. OM du skall betsa, skall du nog använda teakbets då det inte ser ut som mahogny på bilderna.

Jag hade ett Balder 600 på min förra båt, en 24 fot på 2500kg och kitet var det där man själv fick fixa kablage. Men nu trodde jag att det bara sålde ”plug and play” versionen ? Först gjorde jag också en tabbe, med inkopplingen till autostoppet men sen funkade det fint och winchade in linan hyfsat snabbt, i varje fall så jag inte tyckte att det gick långsamt. Vad har du för kabeldimension mellan batteri - relä och ankarspelsmotor?

Verkar finnas i USA och då bör de gå att få tag på även här. Kolla med Marinshopen t.ex. https://www.boats.net/catalog/suzuki/outboard/4hp/dt-4d-beginning-vin-d-10001

Jag inhandlade en på Jula för ett år sedan, den hade även en blåsa. Verkar vara av bra kvalitet.

Om den gamla propeller du redan har var anpassad för den gamla motorn så är det ju en annan sak, men det var ju inget du informerade om tidigare. Men oavsett det så är ju propellern du använder nu fel eftersom motorn inte kommer up i varv, om det nu inte är något annat fel på motorn vill säga. Men angående propellerdimensionering så brukar man ju säga att en en tum i diameter upp eller ner ändrar varvtalet mer 500rpm och en tum i stigning upp eller ner ändrar varvtalet med 150-200rpm. Så beroende på hur mycket varvtalet ska upp så är ju det iallafall något att gå efter.

Nu funkar det när jag dragit kablar från radioboxen direkt till batteriet istället för den svarta lådan. Vad jag kan se så slirar det inte. Vad kom du fram till?. Har nyladdat batteri. Det som är att min fjärrkontroll inte funkar som det skall när jag trycker på knappen så duttar bara spelet så det därför jag jag kopplat förbi och direkt till batteriet innan jag jag kopplade förbi allt. När jag trycker på fjärren så slår det av vid 7v men den skall slå av vid 9,7v.

Om det var en fungerande del innan vet jag inte. På 60-talet satt det en B16 på 70 hk, möjligen är den gamla propellern original men det är inget jag vet. Tveksamt om den fungerade bra isåfall då den har samma stigning som nuvarande propeller men nuvarande motor har 115 hk. Den som dömde ut gamla propellern var mekanikern som har över 50 års erfarenhet och jobbat med flera Solö ruff tidigare så inget ogrundat beslut enligt min mening. Men eftersom propellern finns på hyllan så ska jag testa! Återkommer.

Du måste ha bra skäl och goda finanser för att skaffa 50 fotare. Du kan tex kolla hamnpriserna på hamnarnas hemsidor. Utöver eventuella "parkeringskostnader" lär all drift blir högre och du kan fråga en segelmakare vad ett nytt segelställ för valfri 50 fotare kostar. Vi kompisseglade med en 50 fotare under några veckor, vi med 38 fot betalade nog 37-38 euro och buddy båten som utöver längre var de bredare och fick betala 62 euro i en hamn (det sved i plånboken). Lågt juli pris om man jämför med svenska hamnar som Fjällbacka, Smögen och Marstrand. Vi har medvetet valt storlek med tanke på hamnpriser och att vi till 99% är 2 ombord, ibland gästseglare men vår erfarenhet är att våra vänner nästan alltid har en massa andra event som skall genomföras så ingen stor båt för polare som inte mönstrar på ändå.

Det kan ju även vara så att man kört sina ankarspel i laboratoriemiljö där man har kunnat hålla typ 12,7 volt och där man inte hade någon strömbegränsning. Ankarspel som drar upp ankaret drar ju en hel del ström, om nu ditt Balder är på 600 watt så kan det dra uppemot 50 ampere, eller 47,27 A vid 12,7 V…. om spänningen sjunker till 11 V drar det drygt 54,5 ampere…. Hur länge kan din batteribank leverera den strömmen…? eller det är nog inte så konstigt att ditt ankarsspel går långsammare än vad man i sina försäljningbrochyrer uppger…. Sedan kanske man i labbet körde med en torr lina, den är lättare, en blöt lina är ju då tyngre om vi nu skall få från den ena självklarheten till den andra.

Tack båda för svar. Kom på att jag har en multimeter i båten så får kolla tipsen ovan nästa gång jag är där 👍

Skaffa en enkel multimeter. Kostar ca 150 kr på Biltema/Classe/Kjelle Låt landströmmen vara urkopplad minst 10 min, gärna med någon liten förbrukare inkopplad om det bara är fråga om 10 min. Mät och anteckna spänningen på de batterier du vill veta om de laddas. Koppla in landströmmen. Mät och anteckna spänningen som ovan, De batterier som har högre spänning vid mätning två laddas. Multimetern kommer du säkert att ha glädje av senare i livet.

MED MOTORN AVSTÄNGD - Demontera det svarta plastlocket framför förgasarna. - Lägg i framväxel och full gas. - Kontrollera att gasspjällen (sitter innanför chokespjällen) öppnar fullt (de skall vara horisontella). Not: Vid back sugs avgaserna in till propellerbladen så att dessa tvingas jobba i gasblandat vatten. Följden blir att motorn lätt rusar även med måttligt gaspådrag.

Dock kan ju den som en gång skrev det du en gång läste gjort ett löst antagande? Att skrovet skulle suga vatten som en svamp i hela skrovet är en skröna utan sanning. (Har jag hört)😂

Ska på med våldtäkten? Jag hoppas Du menar våtdräkten...

Skärhamns pump/brygga är nog en av de bästa, väl utmärkt/ skyltad, enkel tilläggning och kraftig pump. Allt var klart på 10 minuter från tilläggning till avgång.

Ett väldigt enkelt skitfel som kan drabba VP-motorer med sjövattenfiltret eller -silen, innan sjövattenpumpen, är att det påskruvade stora locket läcker, sitter fel i gängorna, eller att den platta skivan som skall fungera som underlock ovanpå silen, inte längre är platt. Ja alltså det läcker in luft i den svarta behållaren som innehåller silen. Jag har varit ute för detta på en TAMD31... så innan man börjar skruva i andra delar av motorn kan man ju kolla denna grej först, det är ju väldigt enkelt. (Om nu sjövattenfiltret/silen är kopplad efter sjövattenpumpen, så läcker det istället ut en hel del vatten, och det hade du ju upptäckt).

Det år inte ovanligt att det sitter snäckor och annat skräp i oljekylaren. Ta gärna loss insatsen för mekanisk rengöring och lägg den i citronsyra eller ättika som löser kalkavlagringarna.

Om det är en bra splitter/duplexfilter och de olika apparaterna går på olika frekvensband kan det vara nästan lika bra som separata antenner. Då kommer respektive apparat inte att "se" den andra eftersom skarpa filter ser till att rätt frekvens från antennen hamnar på rätt port. Kör själv FM-radion på samma antenn som AIS-transceivern/transpondern med mycket bra resultat. Om det däremot - som i ditt fall - är två enheter som jobbar på samma frekvens varav den ena sänder, så kommer splittern bara begränsa och rädda mottagarenheten på denna frekvens (AIS-mottagaren i ditt fall) från att brännas sönder på sin antenningången när du sänder med VHF. I praktiken ser alltså AIS en sämre antenn vid mottagning i allmänhet, och när du sänder på VHF är den totalt stendöv. Ungefär som att du skall försöka lyssna efter någon som viskar 10m bort när en annan person skriker i ditt öra. Det går inte. Eftersom AIS-meddelandena repeteras så märker användaren inte så mycket av det, och därför inget som man behöver förklara något närmare i specifikationer o.s.v. Så ja, apparater som jobbar på samma frekvensband skall ha sina egna antenner, då ingen splitter (överkomlig för Svensson i alla fall) kan lösa det. Inte heller skall antennerna vara placerade för nära varandra. Men kan man acceptera att AIS inte fungerar under tiden man sänder och kanske allmänt har en aning sämre räckvidd - ja då finns ju "din" kompromiss. Det är i första hand inte GPS som stör kompassen och som @Georg_Ohm syftar på. Det är de magnetfält som uppstår kring alla ledare som bär ström. Minns kanske "tumregeln" från skolans fysiklektion, där man har handen i strömriktningen på ledaren och sedan representerar fingrarna och tummen det alstrade magnetfältets riktning:

Det råder delade meningar om splittrar, jag gillar dem inte. Det ser ju ut som om det kunde bildas en del oönskade magnetfält runt alla kablarna, som kan störa kompassen. -och så "sockerbitar"... inte heller någon favorit i mitt tyckande.

Jag tror jag hittade det mest prisvärda och flexibla alternativet för en dryg tusenlapp, Teltonika levererar som vanligt. Enda nackdelen(?) är att den är så flexibel att det krävs en hel del(?) konfiguration, men ingen programmering eller lödning. Här är den för framtida behov: TRB141 https://teltonika-networks.com/product/trb141/. Man kan utan problem bygga en GeoSafe-ersättare baserat på den, det enda som fattas är en app för att styra. På iOS kan man lösa det med Genvägar som skickar SMS, dvs precis samma sak som GeoSafes lusiga app gör.

Geosafe kör på 2G.

Tack själv. Det är mulet här ute i Sthlms skärgård just nu så inte så tokigt att ha något underhållande att läsa i väntan på båttre väder.

När jag byggde om elsystemet för LFP / BMS noterade jag dålig laddning och spänningsfall. Förstod inte vad som var grundproblemet. (är gammal så jag kallar det ”problem” och inte utmaning eller incident ) Tog fram papper och penna, följde ledningarna och ritade upp hur det var kopplat. Sedan tog jag multimetern och mätte mig fram steg för steg. Visade sig att jag glömt att slutdra 2 M8 muttrar på ett relä som sitter illa till. Rita och mät är mitt tips och du kan ringa in orsaken till problemet.

Du skriver inget om hur gamla batterierna är. Annars är det ett mycket vanligt beteende när batterierna är i slutet av sin karriär. Precis som du beskriver, vid mätning på obelastade batterier så - oavsett om de fått vila i 24h - visar de "rätt" spänning. Men om du belastar dem dyker de riktigt fort. och vid laddning tar de både för lite laddström (för att vara ett helt urladdat batteri) samt slutar ta ström alldeles för tidigt. Ofta är självurladdningen också avsevärd om de lämnas, dvs urladdning av den lilla kapacitet batteriet har. Sannolikt har processen pågått länge, men så länge motorerna startas regelbundet och startar snabbt märks det inte. Men om batteriet stått ett tag eller om du behöver mala 5-10s skulle de kanske stendö. Nu vet varken vi eller du om det är så med dessa. Per definition bör de ju vara fulladdade nu efter 14V på polerna ett tag och fortfarande 13V fast de vilat i alla fall någon timme. Så ett test - eftersom du har dem hemma - är att koppla en H4-lampa (typiskt 12V 55/60W) på batteriet och kolla med en multimeter när det gått ner under 11,5-12V vid denna last. Då lampan drar 60W/12V=5A så är det bara att multiplicera antalet timmar med 5 så har du vilken kapacitet i Ah som batteriet hade. Var försiktig så du inte kortsluter plus och minus vid lampan när du kopplar upp testet 😝. En del batteritestare kan peka ut även batterier med defekter som dessa, i synnerhet om förmågan att avge ström trots fulladdning gått ner. Dina verkar vara där. Värre är det med sådana som "bara" tappat sin kapacitet, då kan de enkla "snabbtestarna" ibland felaktigt tycka batteriet är ok. Observera dock att batteriet skall vara i vila när du testar med dessa, alldeles oavsett. Alltså inte direkt från laddning eller urladdning.

Många elfel ombord beror på dålig kontakt, börja med att kontrollera batteriernas anslutningar, de så kallade polskorna, alltså pol-skorna. Jag hade en gång svårt att få fram ström till startmotorn, men allting annat i motorns elsystem funkade, av en tillfällighet såg jag att det gnistrade till vid en av startbatteriets poler, där var det var dålig kontakt. Små strömmar kunde passera, men inte den stora strömmen som startmotorn krävde.

Börja med att mäta spänningen efter 1 dygn, bör då ligga kring 12,7V. Sedan kan du testa batterierna med en bra batteritestare för att få konditionen på dem.

Ligger i gästhamn och hittar massa prylar och så gott som alla har default pinkod.

För att återknyta (löst) till tråden så kom Mellgard med ett påstående om TBT som gick emot de flestas åsikt. Istället för att granska hans påstående så började ett antal personer kraftigt försvara sin åsikt, utan att egentligen titta på vad Mellgard hade för stöd. Först efter ett tag så började man granska påståendet men istället för att acceptera att han faktiskt hade rätt och därpå ändra åsikt så börjar det dyka upp diverse mer eller mindre konstlade argument, "forskning", tolkningar mm. Det var ju ganska uppenbart att man först nu försökte hitta något att stödja sin uppfattning på. Trådens längd visar att de flesta faktiskt inte hade någon egentlig insikt i ämnet, bara en åsikt. Det dök även upp ett antal konspirationer, att han måste ju vara illvillig, hata naturen, inte vilja ta ansvar etc. Allt utom - kanske min ogrundade åsikt bara är en ogrundad åsikt utan något egentligt stöd? Något jag hört eller läst och godtagit som sanning utan att veta? Det är typisk Confirmation bias. Hur mycket VET vi eftersom vi kontrollerat fakta och funderat över relevans och alternativa förklaringar och hur mycket är sådant vi bara hört eller läst utan att fundera över det? Hur många av våra åsikter har vi egentligen något faktiskt stöd för?

Du drar slutsatser som är enbart dina egna. Jag tror att du bryr dig mycket om miljön? Jag bryr mig mycket om miljö och natur, och vetenskap. Så pass mycket att jag har en femårig utbildning och tio års yrkesarbete inom området. Mellgard tycks ha tillbringat mer tid, och engagerat sig mer, i den svenska naturen än de flesta. Jag tror att vi alla har mycket gemensamt. TBT är giftigt men mängderna vi talar om är så små att de inte är ett problem för snäckorna i svenska småbåtshamnar. Tillåtna gränsvärdet är 1,5ng/l. Det är vad myndigheterna kallar "inte ett problem". Uppmätt halt är - inte mätbar. Det är inte otur, det är ett faktum. Mellgard får tala för sig men jag har varit tydlig med att jag inte är ute efter att ändra några regler eller förbud kring TBT. Jag har inte argumenterat för att man skall, eller skall få (varken generellt eller jag eller Mellgard personligen) låta färgen sitta kvar. Bara att det inte finns något vetenskapligt belagt argument för att det kommer att göra någon märkbar eller mätbar skillnad att ta bort den. Faktum. Mitt enda resonemang är, och har hela tiden varit, att när Mellgard påstod att det fanns vetenskapliga brister bakom förbudet så talade han sanning och de som påstår motsatsen har fel. Vetenskap, fakta, sanning. Det är allt.

Oljekylet är de inga problem med det flödar på bra:)

Ja ta upp båten och låt den torka. "såren" kan suga i sig vatten i hela skrovet och inte bara lokalt. sen kan du få plastpest som följd. Jag har en gång i tiden läst att det kan vara så, så det är inget löst antagande från mig.