Ledartavla

Man kan lacka den blå och sätta BILTEMA-dekaler på den också, då lär väl INGEN vilja ha den 🙂

+ utan siffra= sten grundare än 2,0 m. + med kursiv siffra inom parentes= sten på angivet djup. https://www.sjofartsverket.se/globalassets/beteckningar_int_contour.pdf

Jag tycker också det är ett förvirrande sätt att märka ut på, men det förekommer här och där. Och ja, det är en punkt med mätt djup på 6.2 m. Jag är av åsikten att man överallt mellan djupkurvorna 6 och 10 m ska utgå från att det kan vara 6 m. Precis som man ska utgå från att det kan vara 0 m var som helst inom det mörkblåa, 0 till 3 m. Samma sak här, i mina hemmavatten:

KAD44 har som standard inga glödstift.

Klart att man kan svetsa dit en extra kant, men dessa tjyvar är utrustade med rejäla verktyg. Om det är en bit metall i vägen tar de fram vinkelslipen och skär bort det som blockerar. Ibland sågar de ur en stor bit ur akterspegeln och tar med. Sen kan de i lugn och ro få bort motorn från akterspegelsresterna i nån skogsdunge eller öde industritomt. Så jag tror tyvärr att ju svårare man gör för dem att få loss motorn, desto mer kommer de att förstöra båten i stället.

Typen av axellagring och smörjning är inte nödvändigtvis knutet till motortyp och kan ju också blivit utbytt vid renoveringen. Det vore nog bra med lite bilder för att få bra svar.

Solklart för mig i alla fall. Det är en sten på 10,6 meter, en sten på 10,4 m och en upphöjning (vid ostpricken) på 4,6 meters djup. Plus med prickar är en bränning. I digitala sjökort är det ibland en asterisk, dvs * Jag gissar att det beror på att man använder ASCII-tecken, och att det var det närmaste man kunde komma.

Fast det ser ut så på Sjöfartsverkets egna också.

Skulle jag vara yngre och ha "begränsad" budget skulle jag fundera på en äldre skärgårdskryssare, typ S30 ( https://sv.wikipedia.org/wiki/S_30 ). Man får otroligt mycket båt för en liten peng, och de seglar överraskande bra. En båt från slutet av 80-talet är i praktiken lika sliten som en båt från 70-talet, men det blir pengar kvar för "upgrade". Har själv en 20 år gammal båt som jag köpte som ny och den börjar vara sliten, och det mesta borde förnyas, alla ytor inne borde slipas och lackas, teaken borde bytas etc.

Gör troligtvis samma som du, men hade tänkt mig en parnoia-prusik (icicle hitch) runt masten när jag jobbar för att minska risken att staten slipper betala ut min pension.

Till att såga upp akterspeglar är de nog det. Inte särskilt effektivt med vinkelslip då. Det lär vara jobbigt att ta sig igenom eller runt volframkarbidstången även med vinkelslip.

Hehe, ja det där måste ju vara effektivt. För ingen lär väl se att det där är en Yamaha?

Ja det stämmer, men problemet är att dom tillfällena inte växer på träden precis.

Prusik-knutar kring masten fungerar men är ganska ansträngande (bild). Övre knuten kopplad till stegslinga och undre till höftsele eller båtmansstol. Man bör ha en assistent som säkrar och tar hem i t.ex. dirk. Föredrar att hissa ett statiskt kärnmantelrep i ett fall och "klättra" på det med nämnda slingor kopplade till mekaniska repklämmor eller prusik. Säkrar med prusik runt masten.

Tack för alla tips! Nu rengjort från rester av rem, får se hur det går. Oavsett så blir det byte av remskiva efter sommaren.

Det är en oljesmord tätning du har. Slangen ska vara fylld med olja över vattenlinjen.

Har du kontrollerat och/eller bytt bräslefiltrerna? Men klart om motorn går bra i övrigt när den väl startat så borde det ju inte vara det som är fel. Men det är ju ändå lätt att kontrollera och byta. Och startmotorn har bra snurr när du vrider om nyckeln?

För det första så tycker jag att ni borde vara trevligare mot varandra. Internet är full med seglingssajter var de flesta trådar går ut på att vara oartiga mot varandra och I alla fall orkar jag inte mera följa dem. Allt beror ju förstås på vinden, men som du skrev, så är sydväst den vanliga vinden och då kan man lätt göra det på 1 vecka. Men vill man göra det lugnt så är det bra att reservera 2 veckor, då kan man stanna I hamn i dåligt väder. Har själv gjort Hangö-Kalmar på 5 dagar, med 1 jätte lång dag. Om båten är från före 1995 så är det bara att sälja den, 1995-> så skall du ha papper på att momsen är betald i ett EU land. Men marknaden i Finland är nog ganska mättad på "billiga" båtar från 70-80 talet, så vill du ha den snabbt såld så måste du sälja den mycket förmånligt. Från Finland säljs många av dessa båtar till Estland, så en möjlighet är att sälja den i Estland, med "leverans" i Hangö.

Du har helt rätt ang. kackerlackor och deras ägg som ibland gömmer sig i kartonger. Många seglare brukar packa om "torrvaror" innan man tar om bord dem på båten. Problemet med konserver är att de rostar, vilket tyvärr efter en tid gör att det bildas hål vilket får innehållet att ruttna eller rinna ut. Ambitiösa besättningar brukar ta bort etiketten och lacka konserver innan man stuvar. Andra väljer att regelbundet kontrollera sina förråd med konserver.

Jag har inte utrymme för sådana kartläggningar. Men det är tur att det finns andra som gör detta, och kanske kan rapportera om tendenserna och det rådande läget. Min nördighet är helt insnöad på andra områden.

Olja och filter 500. Båtförsäkring 700. Medlemskap båtklubb 500. Sjösättning och upptagning 1000. Försäkring för båthuset (delas med övriga i huset) 500. Totalt 3200. 7 meters motorbåt från 1979 med dieselmotor på 35hk och segeldrev. Visst lite mer underhåll vissa år. Kapell skall tvättas och bäljen till drevet skall bytas ibland så säg 5k. Visst om något går sönder vilket det gör förr eller senare kommer det kosta mer. Åker i dricksvatten så ingen bottenmålning utan bara tvätt Och ingen mast som skall tas av. Sen vill man kanske uppgradera båten med kapell, dynor eller elektronik så det blir dyrare! Större båt blir dyrare men är nog svårt att hålla lägre budget än den ovan. Gör allt själv utom att lyfta i och ur båten ur sjön.

Gör motorn osäljbar istället. Ta bort strajp på kåpan, lacka den rosa och beställ nya strajp med texten ”JOHANS MOTOR” och klista på.

Genomgående bult med förstörda skallar, men då sågar dom sönder båten eller bultarna eller skruva/svetsa på en extra kant på relingen. Men det blir iaf krångligare att stjäla motorn.

Stämmer, men om man håller koll på Blocket för någon eller några specifika båtmodeller så ser man vad annonseras för nu, vilka som ligger ute lääänge och sedan vilka av dessa som kommer tillbaka med ny annons, kanske prissänkta. Det är nämligen enklare än man tror att bli så nördig att man känner igen de båtar som återkommer med förnyad annons efter att ha legat ute max annonstid. Det är ju normalt samma bilder och då vet man att den inte blivit såld första (eller andra eller, tredje) gången🙂

Att det har varit något galet som @Strosselhuset skriver tror även jag. Men dammsug rent från damm nu när du spänt remmen och det slutat skrika/slira. Om det kommer nytt damm snabbt så håller jag med om att dagarna för remmen är räknade och att du sannolikt har fel remskiva. Men om det inte dammar längre så kan du i alla fall ta bort remskivekontrollen från den akuta "Att göra"-listan.

Om du tror att remmen bottnar är det inte bra, remmen slits då. Även jag tror att ngt är galet ty på oljefiltret ligger det delar av din rem. Din rem slits onormalt, det skvallrar remdammet på filtret om. Jag har ingen uppfattning om hur länge du kan köra såhär, det får du förhandla med dig själv om men i min värld ser det ut att vara mycket "rem" på filtret. Lycka till. /Mathias

En nödlösning för snabbjobb är som följer. Tag en lämplig brädbit, ca en dm bredare än din fot. Gör som en vanlig sittbräda i en gungställning men gör repen bara en halvmeter långa som ett sling. Fäst repen i dirken. Tag en flytväst med fäste för säkerhetslina. Ta på flytvästen och fäst storfallet i den samma. Resten förutsätter en eller två kamrater. Höj brädan till drygt knähöjd och sätt in valfri fot samt sträck benet. I det läget sträcker någon i storfallet tills det är spänt. Häng i flytvästen och böj benet med brädan. Sträck i dirk osv. Detta gör att kamraterna inte behöver arbeta så hårt med vinschen.

Salt löser sig väldigt lätt i vatten, särskilt om det är varmt. Så det räcker nog bra att lägga linorna i en balja varmt vatten, röra runt några gånger, och plocka ur efter en kvart eller så. Kanske ett sköljbad till.

Här kommer nog mitt längsta inlägg någonsin..... Som ni vet brukar jag med en predikants envishet såga prylar som stör och som inte uppfyller krav såsom CE o.s.v. Men allt är ju inte svart eller vitt, prylarna måste ju också ha en viss tålighet mot störningar på t ex spänningen de matas med. Grundprincipen är att en pryl skall fungera i det sammanhang den är designad för. Därför är t ex CE-kravet på hur mycket en pryl får störa betydligt mildare (=mer störningar är ok) om den skall sitta i en industri än om den är avsedd för konsument och hemmiljö. På samma sätt måste den också tåla att utsättas för mer störningar i en industrimiljö. Elstörningarna kan vara kabelbundna (t ex matningsspänningskablarna) eller luftburna (kan gå in och störa grannbåtens VHF). För vissa fordon finns inte CE-paraplyets regler för elektriska störningar på samma sätt som för konsumentprylar. Men dessa branscher har i de flesta fall egna regler som fungerar bra, t ex personbilar: En pryl som designas för att sitta i ett fordon/bil måste uppfylla ganska höga krav/standarder på just störtålighet. Detta är biltillverkarna själva mycket noga med, då de inte vill ha dålig reklam för sitt märke. Alla större tillbehörstillverkare kan också detta, och köper man ett tillbehör (en stereo t ex) av ett känt fabrikat brukar den uppfylla det som krävs. Och går mycket riktigt heller inte sönder när startmotorn släpper och det blir en rejäl spik på det som brukar kallas ”12V” i elsystemet. Inte heller stänger de av sig eller ens att stereon börjar låta illa när spänningen bara blir 9V och full med störningar och ”skräp” när startmotorn körs. Tänk om stereon skulle stängas av varje gång man startade motorn…..🤔 Värre är det med båtar. Antalet som byggs av varje design är litet. Kunskapen om ”smutsigheten” på elsystemet i ett fordon är ofta obefintligt. Motorinstallationen brukar klara sig, eftersom motorn köps i ett paket med tillhörande monteringsinstruktioner. Dessutom är den så dyr att ingen designer vågar ändra någonting eller hitta på egna lösningar. För de som designar är ofta just designers - numera. Inte tekniker eller ingenjörer. Men elsystemet - hur svårt kan det vara ? En plus och en minus, några brytare. Tyvärr gäller detta även båttillbehör, i synnerhet de lite mindre fabrikaten och på billiga prylar. Detta kan man ha lite i bakhuvudet när jag nedan berättar om den felsökning jag åkte på att göra i vår nya båt i dagarna. ------------------------- Vi har en fläkt på toa av denna modell (VETUS). Kostar troligen 10-15:- i elektronikkomponenter och en tia till för plasthuset i tillverkning. Men säljs i handeln för c:a 1000:-: Ibland ”hickar” den till och går ner i varv en halvsekund eller så, för att sedan direkt gå normalt igen. Det händer bara när vissa saker är igång i båten eller man är på vissa knappar...tror vi. Jag har inte brytt mig så mycket utan tänkt (liksom säkert 99,5% av alla båtägare som har denna) att det är väl naturliga ”dippar” på 12V-spänningen när saker slås på och av. Men på senaste turen när jag satt ett tag på toa och hörde den ”hicka” med några minuters mellanrum började jag fundera. Det stämmer inte. Märkte också att den ”hickar” ju bara när jag stänger av vissa saker (bl.a. strömmen till en pump) men inte när jag slår på. Provade vidare, och fick samma sak med en av takspottarna - ”hickade” när jag bröt, men inte när jag tände den. Och genom att ”dutta” med många brytningar kunde jag nästan få fläkten att stanna. En fläkt som alltså satt matad direkt på 12V, låt vara med långa kablar. Nu började hornen växa ut på allvar…. Ett loggande mätinstrument kopplades in idag morse, med vilket jag snabbt konstaterade att det inte fanns några spänningsdippar i proportion till varvtalsändringens omfattning och tidslängd. På vissa saker jag testade med såsom bogpropellern kunde jag skapa en rejäl dipp på systemspänningen, men trots detta ingen ”hicka” på fläkten. Jag började få mina misstankar, så fläkten monterades bort och togs med hem till labbet. Återskapande i labbet: Med en rulle kabel för att efterlikna båtens matning, en likadan spot som i båten och fläkten uppkopplad kunde jag återupprepa det hela hemma. Observera att fläkten här sitter på kontinuerlig 12V från ett labbaggregat och spänningsfallet i kabeln är bara något tiotal mV. Den har alltså "12V" hela tiden. Ändå nästan stannar den vid ”hickningarna” (höj ljudet så hör ni den): 20220730_NoC.mp4 Mätningar: Utan att gå in på alltför djupa elektronikteorier så visade sig problemet vara relaterat bl.a. till den störspik som alstras vid frånkoppling av en induktiv komponent. I andra trådar har det ibland talats om att sätta en diod över reläspolar för att ta kål på denna. Här har vi lite liknande, fast det är matningskabeln som är en stor del av induktansen. Nedan visas hur spänningen ser ut över fläkten i det ögonblick strömmen på toan bryts till en av takspottarna (LED), en spot som matas av samma säkring och samma metrar med kabel och grenas av från en punkt nära fläkten: Som synes är spänningsspiken vid avstängning på ”12V” uppe i nästan 40V, låt vara att den bara varar i 2us. Det finns en annan aspekt på det hela också. En induktans fungerar som broms (eller nästan avbrott) för snabba pulser. Därför måste elektronik som matas via långa kablar ofta ha en lokal kondensator nära sig, lite som en ”buffert” som utjämnar, filtrerar och som energin för de snabba, korta strömuttagen kan hämtas ifrån. Detta vet t ex bilstereobyggare (även om det där är helt andra strömnivåer). Fläkten visar sig mycket riktigt ha ett litet kretskort i sig, så här finns elektronik som skulle kunna få hispan. Åtgärd: Med en kondensator, en i sammanhanget ändå ganska liten (47uF), löses två problem: Pulsen dödas då kondensatorn slukar upp snabba spänningsförändringar. Samtidigt blir den en kraftbuffert för elektroniken, som behöver matas med låg s.k. impedans (=växelströmsmotstånd, jmfr resistans som är likströmsmotstånd) för att fungera. Efter inkoppling av kondensatorn är skillnaden total, det går inte få fläkten att ”hicka” alls längre: 20220730_WithC.mp4 Varför blev det så här ? Fläkten är säkerligen godkänd - för sin applikation. Dvs datorfläkt, att monteras i dator eller apparat. Då är ledningarna så korta att man sannolikt inte ens har med de ledningsbundna störtålighetskraven vid testning. Och det är nära till "bra" ström/kraft. Fläkten har VETUS etikett och ingen annan finns under, vilket tyder på att de köper den direkt från en fabrik i Asien. Troligen har kraven varit "de här måtten", ”så billig som möjligt” och ”12V DC”, och den som ställt kraven har inte haft tillräcklig kunskap om vare sig fordons-el, störningar eller förstått vad leverantören kommer skala bort för "dyra" komponenter som de inte tror behövs. Inte heller vad som händer med CE-kraven dvs vad som är relevant om man byter applikation. Jag skulle nog våga sticka ut hakan och påstå att den fläkten inte uppfyller kraven, när den nu används i denna applikation, och att VETUS inte gjort ett enda eget elmiljötest mot användning i fordon/båt. ”Men hallå - hur svårt kan det vara, en fläkt är ju en fläkt och den funkar ju jättebra när vi testar på bänken och i båt ?” Resultatet har blivit att en datorfläkt avsedd för montering med korta kablar mot strömförsörjningen och med så många komponenter bortrationaliserade som möjligt (kondensatorer är dyra i sammanhanget, flera kronor) har hamnat i en pryl som kan komma att ha metervis med matningskabel och sitta på en spänning som kan vara både 9 och 14V, med en massa skräppulser på upp till 40V. Något som får elektroniken att spåra ur och starta om. Och ”hicka”. Provade också att köra en annan likvärdig fläkt, men som säljs under en producents egna märke, dvs de måste själva ta ansvar för att den fungerar i olika oförutsedda applikationer. Och den fungerade som synes utmärkt, rakt av: 20220730_OtherBrand.mp4 Reklamera ? Nja, den fungerar ju. Att ”hicka” är ju max ett skönhetsfel. Och vem kan bevisa att det ens ÄR ett fel och inte ”riktiga” spänningsdippar i den egna båten ? Inte många…. Så kan det bli när man sätter en sak i fel applikation, och samtidigt försöker spara in pengar på allt utan att förstå vad man egentligen gör. Här har ju VETUS tur att fläkten inte går sönder, för då hade det säkert blivit reklamationer så den designats om. Men det visar också att man kan inte bara skylla på den som stör, i vissa fall är det faktiskt störtåligheten hos den störda prylen som inte lever upp till kraven. Slut på redovisningen 😉