Ledartavla

Jag kan inte tänka mig att den där mittledaren kan få särskilt bra kontakt som den ser ut. Om du använder/tänker använda radion skulle jag rekommendera ny kabel och ny antenn. För under en tusenlapp får du grejer som mer än väl duger. En låg motorbåt kräver inga långa kabeldragningar så en kort bit kabel typ RG58 duger fint, och sen en enkel antenn till det.

Detta är ingen fråga eller så, bara ett inlägg skrivet i frustration över dagens obefintliga "kundservice" - även hos finbutikerna och på dyra varor...☹️ Köpte en Raymarine radar till båten förra året. I början av juli slutade den vara kontaktbar (en sådan där modern sak som pratar med omvärlden via WiFi). Raymarines tekniska support svarade snabbt, och via mitt mail med vad jag felsökt var de säkra på att det var just radarn det var fel på och att den behövde skickas in för utbyte. Då den var köpt från Watski ombads jag skapa ett reklamationsärende på deras hemsida. Gjorde detta, vilket hanterades snyggt, prydligt och snabbt. Fick returfraktsedel så radarn monterades av och skickades in till Watski. Via kollinr kunde jag se att den kom fram som den skulle. När jag inte hört något på nästan en vecka mailade jag dem (Kundservice) med en stilla undran vad som hände, med alla ärende- och reklamationsnr i rubriken som sig bör. Inget svar. Påminner ett par dagar senare om att jag önskar ett svar på mitt mail. Inget svar. Påminner ytterligare ett par dagar senare om att jag faktiskt vill veta vad som händer med min inskickade radar. Inget svar. Idag, nu ett par veckor sedan den skickades in, ringer jag istället till deras Kundservice. Kommer fram snabbt, dock till en mycket kortfattad kille som dessutom var lite svår att förstå. Men han låter mig snabbt veta att den som har hand om min radar är på semester, därför får jag inga svar just nu utan får vänta. Försöker förklara att jag ju köpt en pryl av företaget Watski, inte den personen som är på semester, och att någon i alla fall borde kunna ge mig en status på ärendet. Svarade något kryptiskt om att Reklamationsavdelningen håller på att försöka gå igenom alla ärenden. Jo, men vad innebär det, dvs när kan jag förvänta mig att få tillbaka en fungerande radar ? Då blir det tyst. Kundservicekillen lade helt sonika på luren.... Ringer upp igen, och får denna gång sitta betydligt längre i telefonkö. En tjej svarar, som var betydligt mer talför. Lite FÖR talför kanske, då munnen gick i ett och jag fick avbryta henne då hon mest svamlade en massa obegripliga saker och mest bad om ursäkt, samtidigt som hon försökte förklara hur de var organiserade internt och hur problematiskt det var. Varför de inte ens svarade på mailen (kunde ju skrivit "vi jobbar på det" i alla fall) förstod jag aldrig, hon bad bara hela tiden om ursäkt för att det "kan bli så ibland". Men snälla du, två veckor och fyra mail till Kundservice utan ens ett svar....? Ytterligare "ber om ursäkt". Slutsatsen och min tolkning efter ett mycket snurrigt samtal var att min defekta radar mycket riktigt hade kommit till Watski, men de verkade inte ha koll på var vare sig den eller en del andra returer fanns rent fysiskt. Kunde visst finnas på något uppsamlingslager (?) i Värnamo, men "man jobbade på det". "Jo, men jag vill ju ha en fungerande radar, något jag väntat på i flera veckor nu, och ni kan alltså fortfarande inte säga när det kommer hända något med den". Hon beslutade då om en "replacement order". Ok, innebär alltså att jag skall få en ersättare (som i och för sig redan konstaterats när ärendet skapades). Men när skickas den ? "Idag". Bra, kan du inte också se till att jag får en bekräftelse på det vi pratat t ex via ett svar på mina mail. Jodå, skulle fixas direkt ! Bra. Men vad är det för folk man anställer på Kundservice, som tycker det är ok att lägga på luren i örat på kunder ? Jag hade ju dessutom inte ens hunnit bli vare sig otrevlig eller besvärlig. Men jag anar att de kanske anammat samma provisionsbaserade princip som många andra företag (dvs du får betalt efter hur många kunder du betar av per halvtimme), eller också har de helt enkelt outsourcat sin Kundservice till ett callcenter med folk som aldrig sett en båt från insidan. Det är i vart fall inte någon av de personer som visas på Watskis hemsida som tar emot när man ringer Kundservice. Och Watski är ju tyvärr inte ensamma om katastrofal kundservice i båtbranschen. Snarast är det lättare att räkna upp företag som ännu har någon form av "service", även under semestertider (Kjell & c:o, Clas Ohlson, Biltema är ju några). Har jag fått något mailsvar än ? Näää.... Om det kommer någon ny radar innan sommaren är slut återstår att se. Tills dess kan jag inte (vill inte) använda båten i mörker. Varför får jag associationer till Macken och en viss bil de inte hittade ?

Det hette AB Herman Gotthardt från början och grundades 1916. "Företaget har långa anor, de äldsta rötterna är skeppshandlaren Albert Herman Gotthardt, som etablerade AB Herman Gotthardt 1916 i Malmö. En annan del är Vattenskidspecialisten på Erstagatan i Stockholm som växte till den frivilliga fackkedjan Watski under 1970-talet. De två rötterna blev samma företag i slutet av 80-talet, och 2004 bytte företaget namn från AB Herman Gotthardt till Watski. I oktober 2019 delades verksamheten i två delar. Watski fortsätter som webbutik som levererar båttillbehör till sina nordiska kunder via nätbutik. Den andra delen kommer att leverera båttillbehör till nordiska återförsäljare och går under namnet Nautec." https://www.watski.se/om-oss/om-watski

Västervik 2006. Jag blev trött på hemorten och eftersom jag köpt en båt i Västervik åkte jag dit redan den 25 mars, en 30 mil lång resa. Kanske inte så lätt att bo på en fritidsbåt den årstiden. 2006 var en lång vinter, tuff även i Västervik. Snön var kanske 40 cm tjock vid hamnen. Isen låg i viken omkring de långa bryggorna. Sjöluften kändes frisk. Första natten i båten värmdes via gasspisen. Värmen stod hög i rufftaket och nådde inte ner till kojen. Kommande dag blev det dags att inköpa två kabelvindor a’ 20 meter låga vardera. Eluttag fanns ungefär 30 meter från båten. Man kanske borde ha varit mer förutseende och anmält sin ankomst till hamnen, för efter ett par dagar knackade en polis på båten. ”Folk” hade tydligen undrat vem som bodde på en båt och hade sin bil bredvid med papper omkring. Pappret bestod i verkligheten av två snyggt uppställda pappkartonger som innehållit kabelvindorna. Vistelsen boende i båten blev dräglig och trevlig. Strax dök båtgrannen upp. Äldre man som spanade in läget om vindriktningen skulle tillåta slipning av båtens botten. Jag missförstod honom och trodde att han av hänsyn till intill -liggande båtar ville ha en vind som blåste bort slipdammet. Verkligheten var annorlunda. Vinden skulle få se till att dammet inte skulle ryka på honom under slipning. ”Det gör inget om det dammar på min båt,” sade jag. Han teg och rättade inte till missförståndet. Han är ägare till en snygg engelsk båt, en trevlig man. Jag väntade att isen skulle släppa sitt grepp om bryggorna så att jag kunde börja tvätta. Det gick strax att hacka upp ett hål i isen näst bryggan. Jag spände upp en tvättlina emellan min båt och en annan. Båtgrannen kom åter för att pejla in vindriktningen. ”Jaså du byker,” sade han. (”Byker” är: bykar, är: tvättar). Innan isen blivit mör fick jag smyg-byka i simhallens dusch. Båtgrannen förtäljde att han hade följt en båt som gått flott över ett grund utanför Utö i Stockholms skärgård, men han hade själv fått tvärstopp. Motorn hade åkt fram vars svänghjul hade gjort en intryckning i motorluckan. ”Ja det där, man skulle ha en balk med ett mjukt mellanlägg framför motorn, en balk som är lätt att lyfta bort,” sade jag. Han höll med och pekade på blykölen där smällen tagit. Han får reda på att jag köpt min båt för att hyra ut den. Han visar förvåning över att man kan få så pass mycket pengar per vecka. Jag berättar för honom att han kanske kan få omkring tio tusen per vecka för sin. Mannen är gammal och tror att båt-säsongen ska bli hans sista. Han gillar Fyrudden och brukar segla dit medan hans fru i stället tar bilen. Jag tog en promenad ut på den långa bryggan för att beskåda hur en Olsson 22: a trivdes, som låtits frysa fast i isen. En äldre man kommer förbi på sin cykel. Vi pratar och han säger sig ha hållit på med båtuthyrning sedan 1974. Han har minimerat verksamheten och som mest haft 22 båtar. Han huserar med sin verksamhet längst ut i hamnen. Ett anslag sitter plötsligt i hamnen. Det förtäljer att sjösättning ska ske den 22 april och detta är fördelaktigt för mig ty båtfolket omkring har sagt att sjösättning brukar ske omkring den första maj. Min båtgranne dyker ånyo upp. Han har tydligen haft stoff att tänka på vad gäller båtuthyrning. ”Ja det är så det klier att hyra ut båten. Att få in uppåt 20000 för två veckor är inte dumt.” säger han. (”Klier” är: kliar). Jag åker upp på stan för att handla och tanka. Vid macken blir jag sävlig i skallen och råkar tanka för en krona extra. Befarar inget då jag går in för att betala. I plånboken finns pengar för bensinen minus en krona. Jag förklarar det skedda för killen o tjejen som jobbar bakom disken. Erbjuder mig att hämta mer pengar och genast återvända för likvid. Dom stelnar till och vill knappt släppa iväg mig. De börjar leta efter, för ändamål, rätt block att skriva upp i. Jag får legitimera mig. Tjejen som kanske nått 30-år säger: ”Det var väl dumt att tanka för mycket?” Underförstått att jag måste ha gjort det med flit. Jag håller god min. Ler fortfarande åt petitessen och får underteckna pappret. Åker genast efter pengar och blir under tiden irriterad och funderar på om Preems ekonomi är i botten eller om det är svårigheter i Västervik som ligger på gränsen till Småland, då någon myt finns om att smålänningar ska vara snåla. Det verkar vara värre än så. De behöver givetvis inte efterskänka någon krona till mig och det är underligt att dom inte kontaktade polisen. Goda dopp och simningar tas i simhallen. Vårvintern har ljusnat och töar. Känner en glädje, den som aldrig består, över ny båt och ny ort. Västervik är förvånansvärt stort. Trodde det skulle vara en småstad vid kusten men ju mer jag upptäcker den, växer den. Några som ska börja vårrusta visar dåligt tålamod över att vattenkranarna i hamnen ännu inte ger något vatten. Dom har tydligen ännu inte upptäckt att det går att tvätta en båt med sjövatten och jag orkar inte diskutera skiten med dom. Det är ingen idé för allt som inte kommer automatiskt eller via el vill deras fantasi tydligen inte befatta sig med. Jag rekognoserar strandlinjen och upptäcker ingen sjösättningsplats. Ska kranen behöva köra alla båtar ut till Notholmen? Båtgrannen förklarar saken. Mobilkranen lägger i båtarna rakt ned i vattnet helt enkelt. Det är djupt intill land. Det var ju enkelt. Man har en fastknapad tamp och drar båten intill bryggan . En båt kan synas så risig och halvdan då den ligger på land i sin vintervila. Jag förstår inte hur det ska gå att hyra ut rishögen från 1967 utan att få jobba ihjäl sig. Vattenkranarna kommer sedermera igång. Toaletten öppnas och aktiviteten ökar i hamnen. En man använder högtryckstvätt för att rengöra däcket. Riktigt trycker in vatten i sandwich-laminatet för att senare få delaminering. De två båttillbehörs-affärerna håller på att väckas för säsongen, med avsevärt dyrare varor på grund av sina säsongsberoende öppettider. Jag köpte en vanlig bibba toapapper där för 56 kronor. Sjösättningsdagen kommer. En stor, i lacken blank, mobilkran dyker upp. Bilar står parkerade längs med kajen. Det gör inget ty kranen lyfter lätt båtarna över bilarna. Det blir min tur. Ett snabbt lätt lyft och saken är klar. 500 kronor. Påmastning må ske borta på Notholmen. Kanske fyra kabellängders båtfärd. Min gamla O.21: a startar direkt. Uppe på bryggan hörs det trevliga sörplandet i akterspegeln där kylvatten och avgaser trycks ut. Om eftermiddagen ser jag den gamla båtuthyraren sitta borta vid sin bod. På en soffa mot väggen sitter han i solskenet. Jag går dit och pratar med honom angående båtuthyrnings-detaljer. Han tycks något kärv. Ansiktet ger inga som helst känslouttryck. Osäkert trevande frågar jag om uthyrda båtar ofta kommer i hamn skadade. Det är inga större problem, menar han och fortsätter: ”Det där med förarintyg bevisar ingenting,” och jag förstår vad han menar. Jag känner folk som har något diplom inramat som påvisar förarintyg. Dom har aldrig varit i en båt. I dag har han bara sin egen båt kvar och den hyr han ut. Mannen jobbar ibland i en båt som står i en radda näst boden. Han förklarar att han gör försäkringsjobb. Senare tar jag båten och sätter av mot Notholmens mastkran. O-van med båten och dess motor-reglage, kör jag upp peket mot kajen. Ingen fara, kajen är madrasserad. Mastkranen är låst och kostar 60 kronor att använda för icke medlemmar. Jag baxar i land masten, tvättar och putsar den. Sedan har jag tur att en man finns kvar. Han kan öppna mastkranen och ta emot pengarna. Han hjälper till att resa masten. Eftersom jag förr aldrig haft rullfock blir det marigt att få masten uppåt. Rullen vill envist haka i under peket. Båtens yttre ansikte lyfter successivt där den ligger långskepps vid bryggan. Sprayhood rest. Bom med storsegel under kapell på. Hästskoboj på akterstaget och mantåg på sin plats. Både från bryggavstånd och längre avstånd, ser båten nästan ny ut. Min båtgranne som alltjämt har båten på land har fått problem. Hans startmotor vägrar. Jag krystar ur mig något om solenoiden och han utbrister: ”Det är nog mycket värre än så!” Jag skrattar högt åt påståendet och han tar inte illa upp utan tvärtom. Senare visar det sig bara vara glappkontakt eller något annat simpelt. Det börjar lacka mot avfärd. Båtgrannen och några andra invigda börjar önska lycka till och tar adjö. April börjar se sin ände. Vid avfärden måste jag åka över viken för att vid marinan köpa en detalj. Då jag återvänder till båten tycks det mig otroligt att det är dags att lämna Västervik. Ute i farleden, där skären börjar avta, synes farleder och prickar finnas kors och tvärs. Det förefaller mig otroligt att jag 11-år tidigare navigerat mig in där i tjocka, men det man inte kan se omkring sig skapar tydligen ingen oro. Vackert väder, stiltje och motorgång far jag nervös uppåt i leden. Skärgården är karg och kusligt öde. 5-grader i vattnet. Första etappen ändar vid Stora Källskär, en liten ö med några bofasta söder om Valdemarsviken. Gratis långskeppsförtöjning vid brygga där tre meters djup finns. Dagen därpå sträcker jag på benen. Bryggan tycks rutten men träet har fortfarande god bärighet. Ska runda ön och träffar ett par i sin trädgård. Jag förklarar läget och de tycks uppskatta min plötsliga uppenbarelse. Jag knackar på hos Tage. Han öppnar dörren och jag ger tillkänna att vi träffats där 1995. Han och hans fru lever av fiske och de brukar sälja glass o rökt fisk sommartid. Resten av resan avlöper ganska smärtfritt. Natthamn och bunkring vid Fyrudden. Några små missöden och dåligt väder i Arkösund. En skön solig vistelse med lunch i sittbrunnen (årets första) i Oxelösunds gästhamn. Tafflig tilläggning i Trosas å med motström. Fortfarande väldigt vackert väder. Natthamn i Södertälje. Av okänd orsak körde jag mot rött ljus och åkte under bron innan Södertäljes gästhamn. Hoppade högt då ett stort fartyg kom emot mig som just lämnat slussen . Jag fick ödmjukt ligga och trycka nära stranden under tiden några koreaner el.dyl. stod och granskade mig med allvarliga miner på fartygets akterdäck. Dagen därpå nåddes hemmahamnen i Mälaren. Mina båtvänner tycktes förvånade då jag kom seglande i en okänd båt. De hade väl förväntat sig att jag skulle dyka upp i bil och ta itu med min andra båt.

Thanks for all the feedback! I got my 8mm cord, and prepared the hammer 😁! I will post back with the results in a weeks time :-). Cheers!

Mja. Där problemet troligen sitter är i huset på avgassidan, där krävs inte mycket till precision. Att däremot pilla isär impellers osv, då är det värre. Då måste man balansera om axeln. Jag ser det som ett experiment, går det så går det. Går det inte köper jag nya stress-snurror😄

Kontakten heter tydligen ACC158. Men jag är skeptisk...

Demonterade pumpen och tog isär den. Hittade inget uppenbart fel. Köpte en ny likadan som kom ut på kampanj. Problemet löst men utan att hitta vad som var tok.

På https://www.storebropassion.de/ kan du hitta en massa nyttigt om alla Storebro-modeller.

Det är ett norskt registreringsnummer, ty i Norge är alla båtar över en viss längd registrerade. Förr gick det bra att själv märka upp sin båt med självhäftande bokstäver och siffror, numera har jag sett att de norska båtarna har en speciell förfabricerad dekal utfärdad av någon myndighet i Norge vad den nu kan tänkas heta, "Småbåtsregistret" kanske? I USA regestrera man ju också sina båtar, iallafall i vissa delstater, dessa registreringar är uppbyggda på ett annat sätt, sedan är det ju svårt att tänka sig att en Tresfjord 29(?) är importerad från USA.... 🥴 Ja den där förskräckliga "vad-det-nu-är-förnågot" som håller upp radarn skall du ju byta ut. Den ser ut som om den tillverkats under en nybörjarkurs i tillämpad svetsning, med IG i betyg.... Möjligen kan du bygga om den till någon trappstegspall att ha i verkstaden... eller så... Det finns ju betydligt snyggare sådana master att köpa, men smakar det så kostar det ju en himla massa pengar.

Personligen är jag aldrig intresserad av kompetens hos personalen, mer än att de kan visa mig var i butiken en viss produkt finns om jag själv inte hittar. Jag är intresserad av bra öppettider (för fysiska butiker), bra priser, god lagerstatus och att man sköter reklamationer och liknande korrekt. Jag läser på innan jag köper nåt, så jag har aldrig behov av att fråga personalen. Så för min del är det ok som det är.

100+ år och heter "Watski"? Det tror jag inte på, rent ut sagt. Så gamla företag heter snarare "Fritjofs skeppshandel" eller liknande.

Den försvann när det dök upp lågprismarknader med annat Tema, där man kan köp fendrar och bottenfärg billigt, vilket gjorde att man måste göra samma på Fina Båtbutiken, vilket minskade marginalerna och man fick minska personalstyrkan. Dvs, precis som i alla andra retail-brancher.

Det är ju ungefär "urmakeriprecision" med små toleranser på dom här grejerna, inget man bara spänner upp i sitt skruvstycke och fixar till om man inte har kompostens och specialverktyg till det.

OM du inte enkelt får snurr på dom efter tagit av avgaskrökarna (behöver kollas), så - Antigen delar du dom i bitar helt och renoverar själv - eller skickar du dom till Airtune eller liknande firma.

Nej, det är inte aktuellt - än. Den har ju bara varit borta ett par veckor. Och om det krisar sig mer så får jag väl be Raymarine ta Watski i örat. De är betydligt mer rädda om sitt varumärke och har en annan nivå på respons. Illa nog för dem att en "premiumprodukt" går sönder efter bara 20h användning, men googlar man lite är de fina märkena inte heller vad de har varit....

Det vete 17 om det ät värt allt det besväret, efter 850 timmar och två års stillastående låter det mer som om du skall lämna in dem för renovering eller för att få utybytesturbor istället. Jag bytte min turbo i våras på en KAD43, den hade då gått ca 800 timmar och har sannolikt varit rätt trött de senaste två säsongerna. Min turbo kostade 8.900 kr med inbyte... (och då fick jag ändå en almanacka, en temugg och ett USB-minne som gåva...😁) Jag känner till minst en bra och snabb turboverkstad, men det är på Hisingen... jag vet ju inte var du bor.

Watski har jag alltid tyckt se ut som en sån där försvenskad sajt som egentligen är nåt halvskumt polskt, italienskt eller franskt företag bakom. Svårt att ta dem seriöst. Och detta visar väl att det är klokt att fortsätta undvika dem.

Jag tror jag hittade det mest prisvärda och flexibla alternativet för en dryg tusenlapp, Teltonika levererar som vanligt. Enda nackdelen(?) är att den är så flexibel att det krävs en hel del(?) konfiguration, men ingen programmering eller lödning. Här är den för framtida behov: TRB141 https://teltonika-networks.com/product/trb141/. Man kan utan problem bygga en GeoSafe-ersättare baserat på den, det enda som fattas är en app för att styra. På iOS kan man lösa det med Genvägar som skickar SMS, dvs precis samma sak som GeoSafes lusiga app gör.

Jag kan inte direkt något om oljor, men eftersom ingen verkar ha svarat på din fråga så gör jag ett försök utifrån sånt jag tidigare läst mig till: 1. Är SJ en kvalitet som Yamaha säger fungerar till motorn så kan du köra med vilket märke som helst så länge det är rätt kvalitet (SJ) och rätt övrig beteckning i övrigt. 2. En viss kvalitet är en lägsta nivå som så en olja måste uppfylla för att få klassas som just den kvalitén. Det är alltså den lägstanivån som anges av tillverkaren. En olja som uppfyller t.ex. SJ kan hålla högre klass, alltså vara "bättre". än en annan SJ olja, men bägge uppfyller oavsett minst den angiven kvalitén. Så ja, Yamalube kan vara bättre än en annan SJ olja, men om Yamaha säger att SJ kvalitet är okej då ska det inte spela någon roll vilket märke eftersom det är en kvalitet ( lägsta nivå) som Yamaha godkänner. Som sagt, det var ett försök på förklaring hur jag förstått att det fungerar med olje kvaliteter, men detta är inget område jag kan särskilt mycket om. Hoppas någon rättar mig om jag har fel. Själv förstår jag inte varför du inte skulle byta oljan själv? Det är ju super omständigt att hålla på att lämna in en båtmotor för det enkla. Enda anledningen skulle vara för någon garanti om det är ny motor eller för att man inte orkar eller har tummen mitt i handen.

Jo, men det är under inga omständigheter aktuellt förrän tidigast efter att jag haft tid, ork och råd att byta ut "stommen" i 12 V-systemet i båten. Det blir sannolikt först nästa år, i värsta fall nästa höst. Jag får ont i ryggen bara av att tänka på jobbet! Och sen ska även laddaren finansieras, så kanske blir det byte inför säsong 2024 om vi då också satsat på LiFePO4-celler och kastat ut blybatterierna.

Dags att sätta saker i proportion. Hur många liter av denna olja kommer du att köpa under en säsong och vad kommer det att kosta? Hur många liter bensin kommer du att köpa under en säsong och hur mycket kommer det att kosta? Även om du använder båten relativt måttligt så kan man anta att utgiften för motorolja inte är speciellt stor jämfört med vad du lägger i bensin. Jag kör med en uråldrig motor från 1960-talet och använder kanske 5 liter olja per säsong. Inte ens till den gamla motorn har jag sett det som vettigt att jaga fram den billigaste oljan man kan använda i den. Prisskillnaden mellan den billigaste (och troligen den sämsta) oljan och en bra olja handlar om småpengar i jämörelse mot vad man sätter i bensin är i sammanhanget försumbar. Lägg till övriga kostnader som båtägandet och användandet medför så blir kostnden för några liter olja minimal... Om det dessutom bara handlar om att handla en burk för att fylla på mellan servicetilfällena skulle jag satsa på att använda samma olja som verkstaden använt. Speciellt om garantin är i kraft.

Problemet är löst. Genom att köra motorn och koppla bort spole efter spole lyckades jag isolera felet till en tändspole. Beställde och bytte, fortfarande fel! Samma procedur igen... Och, ytterligare en spole sönder. Efter två bytta tändspolar går den finfint igen. Tack för alla tips!

Funkar även med blått propeller fett.

Vaselintuben köpte jag på apoteket. Jag smörjde in, och lade tuben bland de övriga braatthagrejorna i båten, beredd att fortsatt smörja in med jämna mellanrum. Hittills har det inte behövts.

Bränsle i tanken? En stark tro räcker inte! Lossa slangen efter soppa pumpen och kolla om det sprutar. Håll en flaska där och vrid på starten.

Tycker inte om att använda kemikalier som fräter på lager, det är möjligt att det behövs. Bada dem i diesel istället. Tycker det borde lösa sot och liknande, hjälper inte det så gå på med starkare saker.

Går att prova det recept du föreskriver. Men om vingarna är så hårt fastkorroderade så är risken stor att spelet mellan vingar och innerkant turbohus blivit för stort. Och då är turbon slut, har du ett spel på 0.2 mm mellan ovan nämnda har turbon gjort sitt. Det är inte körtiden som skrotar turbon det är stilleståndet. Jag vet att någon firma renoverar turbos och då fräser in en rostfri svepplåt för att undvika dessa problem. Men huset är fortfarande gjutjärn och efter tid kommer det ju att rosta under plåten vilket kan leda till att den ändrar form. Då får man andra problem som kan vara värre.

Var det inte en Yamaha, dricker de olja? 🤠 Rekommenderad motoroljegrad är från API SE upp till SL (SAE 10W/30, 10W/40, 5W/30) så den klarar nog de flesta oljorna. Men eftersom den är ny och fortfarande inom garantiperioden hade jag fyllt på med samma som verkstaden. Den kostar ändå typ 90 tusen, så varför spara några kronor på att fylla i annan olja?

Du skriver inget om hur gamla batterierna är. Annars är det ett mycket vanligt beteende när batterierna är i slutet av sin karriär. Precis som du beskriver, vid mätning på obelastade batterier så - oavsett om de fått vila i 24h - visar de "rätt" spänning. Men om du belastar dem dyker de riktigt fort. och vid laddning tar de både för lite laddström (för att vara ett helt urladdat batteri) samt slutar ta ström alldeles för tidigt. Ofta är självurladdningen också avsevärd om de lämnas, dvs urladdning av den lilla kapacitet batteriet har. Sannolikt har processen pågått länge, men så länge motorerna startas regelbundet och startar snabbt märks det inte. Men om batteriet stått ett tag eller om du behöver mala 5-10s skulle de kanske stendö. Nu vet varken vi eller du om det är så med dessa. Per definition bör de ju vara fulladdade nu efter 14V på polerna ett tag och fortfarande 13V fast de vilat i alla fall någon timme. Så ett test - eftersom du har dem hemma - är att koppla en H4-lampa (typiskt 12V 55/60W) på batteriet och kolla med en multimeter när det gått ner under 11,5-12V vid denna last. Då lampan drar 60W/12V=5A så är det bara att multiplicera antalet timmar med 5 så har du vilken kapacitet i Ah som batteriet hade. Var försiktig så du inte kortsluter plus och minus vid lampan när du kopplar upp testet 😝. En del batteritestare kan peka ut även batterier med defekter som dessa, i synnerhet om förmågan att avge ström trots fulladdning gått ner. Dina verkar vara där. Värre är det med sådana som "bara" tappat sin kapacitet, då kan de enkla "snabbtestarna" ibland felaktigt tycka batteriet är ok. Observera dock att batteriet skall vara i vila när du testar med dessa, alldeles oavsett. Alltså inte direkt från laddning eller urladdning.

Om det rusar ström genom motorn utan att den rör sig är det väl inte konstigt alls att den blir varm, om du inte är försiktig kommer den bli så varm att den börjar brinna. Frågan är varför den inte snurrar och den på sikt kanske viktigare fråga, varför går inte säkringen? /B

Bor på Tjörn knappt 200 meter från havet och uppvuxen med båt så nog har det varit surt... Min pappa ville dock -till min stora glädje- ha båt en sista gång i livet. Båten inköptes på land, ostartad. Med allt vad det innebär i osäkerhet. Jag var inte ens med. Priset var ett så kallat klipp så klaga på säljaren om något skulle vara fel är inte aktuellt. 100K under listpris tjafsar man inte om. Transport hem köptes till så väl hemma på sin trailer var det bara att sätta igång. Bottenmålning är inga större problem. Pappa slipade ner teaken på däck och oljade in densamma. Utsidan klar. Gubben slet som ett djur - All heder till honom där. Ingen av oss var så sugen på att vrida på startnyckeln men förr eller senare ska den ju igång. En kväll åkte jag ner med en 15L-dunk vatten och tryckte ner sjövattenslangen i den och vred på nyckeln. Pappa var där och pysslade med något. Vi hann knappt uppfatta att startmotorn gick innan den 3-puckade NANNI-dieseln fräste igång på tomgång. Jag skriver fräste för det är en högvarvig dam det här. 1000rpm på tomgång (helst 1050) och så ska det vara! Nåväl. Stannade gjorde den snällt med. Så långt - så väl. Backslaget rörde vi inte då blackjack ska ha vattensmörjning. GPS-plottern var dock död trots bägge huvudströmbrytarna var på. Jag är elektriker till yrket så fram med multimetern! Det fanns 12v i kontakten tyvärr. Molnen hopar sig i huvudet, är den död? Ingen av oss vill lämna kaj utan fungerande plotter längre (Ja, givetvis har vi riktiga sjökort ombord med). Kontaktytorna såg lite vissna ut? lite skrapande och duktiga mängder spray så klickades den på plats. Jodå, nu lyste skärmen upp och stolt meddelade att den heter Garmin! Puh! Den har även ett fungerande ekolod! Man tackar! Sen hände inte så mycket mer på några dagar pga kass väder. Tidigt på morgonen på Kristi Himmelfärdsdag ringde det. Det var Farsgubben. "Sjösättning om 30 minuter! Det är nu eller nästa vecka! Sätt fart nu sonen!" Det gick fort minsann. Väl i havet med motorn lugnt surrande på tomgång och blackjack har fått sig lite havsvatten så kom nästa steg: Lägga i en växel. Skulle den driva på som den ska? Ytterligare ett orosmoment. Puttade fram spaken och efter den längsta sekunden i år så ändrades motorljudet och damen drog oroligt i förtöjningarna. Backen likaså, en lite fördröjning innan drivning kommer. Det där var jag inte beredd på. Silkeslen inkoppling men trodde bara det var hydraliska backslag som hade detta fenomen? Jag har inga problem med den saken, en vana. Ska byta olja i slaget i alla fall. Läst till mig att de inte är skottsäkra. Hurth HBW50. Kasta loss och putta ut fören. I med växel -vänta- och ett bestämt spaken i botten på gasreglaget, Varvtalen skenar glatt upp i över 3500rpm och en mäktig gryta av virvlar och skum bildas bakom rodret. Kylvatten skjuter ur avgasröret med en intensitet som inte riktigt stämmer med båttypen, låter som en personbilsmotor som skenar. Men 21Hk räcker uppenbarligen till mer än väl för att få fart på en 22" Rånäsjulle! Tempmätaren stiger till cirka 60 grader och sötvattenskylningen fungerar som den ska. Lite varma slangar och några iskalla. Värmeväxlaren varm/kall. En provkörning på västkustens blåsigaste dag i år så klart. Ut från sjösättningsplatsen och en västan på 20-22 m/s rätt i fören. Vi lärde oss att inte sticka huvudena ovanför vindrutorna rätt snabbt. Vindrutetorkaren på förarsidan skrek olyckligt. Får ta en titt på den, eller byta ut den. Något båtväder var det inte för en sådan liten julle även om den tar sjön fint och jag kände mig trygg. Väl på båtplatsen ska det göras kaffe. Sötvattentanken fylls upp men något vatten kommer inte ur kranarna... Nähä nej. Pumpen har ingen spänning. Ska jag behöva felsöka det ormboet med kablar nu? Usch. Lyfter på diverse luckor och hittar en tryckknapp modell hemmalampsladd. Trycker på denna och pumpen börjar arbeta frenetiskt! Tack! Vrider på kranen inne på toaletten och jodå, vatten kommer, utan det så normala pulserandet. Tar en titt på färskvattenpumpen och där finns även ett litet plasttorn som heter "Accumulatortank" vid sidan om. Aha! Låter man vattnet rinna så startar pumpen och går en stund innan trycket är uppbyggt igen. Trevligt. Smolket i bägaren är att det kommer någon droppe då och då från anslutningen från färskvattentank. Fast den hade tappat en knappt mätbar mängd ut i kölsvinet under natten såg jag i morse. Det ska åtgärdas men ingen panik. Länspumpen kunde inte ens suga. Toaletten då? En vanlig Jabsco manuell compact. Helt ny. Fungerar UA. Så nöjd. Allt verkar fungera som det ska. En ny kina-diesel-värmare är beställd. Redan skickad tydligen så återkommer där. Kan bli en seriös video med kamera på stativ om uppackning, installation osv. Lovar dock inget. För den som vill se lite videos så titta här: https://vimeo.com/user147684485

30 år och aldrig hört talas om denna? Shakespeare V-Tronix YWX Whipflex. Reservdelar finns att beställa hos många leverantörer. TS, behåll antennen. Testad av många och dokumenterat bra antenn. https://www.marinsystem.se/sv/vhf-antenn-90cm-whipflex https://www.aquamaremarine.com/uk/product/shakespeare-v-tronix-whipflex-vhf-antenna/ osv, osv.