Ledartavla

Själv är jag en flytvästslarver. Har motorbåt (27 fot snipa) som maxar drygt 7 knop, är ute och kör i princip enbart när det är fint väder. Att ha flytväst när man är inuti båten under gång har jag ärligt medvetet valt bort. Gör man fart och man av någon anledning måste upp på däck så ska flytväst på. Hur många har flytväst i båten när den är förtöjd i naturhamn, eller i gästhamn? Jag vill påstå att det är väldigt mycket större risk att hamna i sjön när man ligger förtöjd än när man är ute och kör. När man kör är man i båten, när man ligger förtöjd är det ett jäkla spring på skarndäck fram och tillbak mellan land och båt, med grill, mat etc. När man är i båten (vilket är fallet med vår båt när vi är ute och kör) är ju risken obefintlig att hamna i spat. Hade segelbåt förut och då var det alltid flytväst ute under färd men inte nere i ruffen under färd. Lika så när jag är ute med mindre öppen båt med stor motor och högre fart. Så för mig är det omständigheterna som avgör användandet av flytväst när jag är ute och kör med båten. Jag har t.ex. inte den på mig när jag åker Djurgårdsfärjan i Sthlm eller tar färjan över till Finland.

Använder flytväst av gammal vana sedan barnsben. Av erfarenhet vet jag att det är mycket lättare att hitta ett olycksoffer efter ett olycka om de har flytvästar på sig. Har några gånger deltagit i eftersökningar, som tur är har jag inte varit den som hittat den drunknade... Det drar ut på efterspaningarna om man sjunker under ytan för att långt senare dyka upp (bokstavligen) när gasbildningen blivit tillräcklig i kroppen. Den kroppen lär inte vara angenäm att hantera. Så använd flytväst, i bästa fall hjälper den er att komma ur situationen levande. I värsta fall blir ni i alla fall hittade medan ni är ett vackert lik... Hur lätt det är hänt att man kommer i sjönöd kan anekdoten om min salig far påvisa. Även om vi barn alltid hade västtvång så hittade farsan på allehanda undanflykter för varför han inte behövde någon. Plötsligt på äldre dar köpte han en väst som han använde flitigt. Efter lite lirkande fick jag förklaringen till denna trosomvändelse. Han hade varit ute på stugan och när han skulle kliva ner i båten från bryggan hade han fallit i vattnet. Det är kanske en knapp meter djupt men eftersom han slog skallen i fallet så var han i obalans några sekunder. Det räckte för att han skulle hamna under vattnet och det hann bli panik innan han lyckades fatta vad som hänt och åt vilket håll uppåt var. Olyckors mest framträdande egenskap är att de inträffar oförutsett.

Det faller varje år någon person överbord från de större flytetygen, i alla fall här uppe på Ostkusten. Så att de tränas i MOB på de stora fartygen är ytterst relevant. Om inte för personen i vattnet så är det viktigt för besättningens säkerhet då sjösättandet av Fast Rescue Boat är en farlig operation. Efter ESTONIA katastrofen blev det bl.a. fokus på att kunna rädda folk ur vattnet även från stora fartyg, det var inte så reglerat att kunna göra det förut, mer fokus på egen överlevnad. Även vi fritidsbåtsfolk borde träna i MOB så minst 2 personer vet hur man ska göra om någon faller över bord. Det sker ju stt Gubben trillar i spat och Gumman inte har en aning hur båten fungerar. Tyvärr rätt vanligt att det är just denna fördelning. Själv håller jag mig mestadels i innerskärgården här i Stockholms skärgård. De vågor av lite storlek som blir är som regel från andra båtar. I alla fall om det inte blåser kraftigt. Så oftast har man relativt platt vatten med små rörelser i båten även om det blåser mycket. På västkusten kan jag tänka mig att det är lite annorlunda.

Det är ju svårt att låta bli att titta på hur andra bär sig åt i hamn. Det finns fortfarande ”sjöövare” som testar olika sorters tilläggningstaktiker, med varierad framgång. De använder ofta flytväst, men inte alltid. Och man ser hur olika personer bär sig åt när de embarkerar respektive debarkerar sina och närliggande båtar. En del tycks har hämtat inspiration från friidrottens värld, man kan ju finna både trestegshopparen, höjdhopparen och längdhopparen, dock, måste jag erkänna, att jag har ännu inte sett någon stavhoppare. På kastfronten (när man skall kasta i land en lina) finner man både diskuskastaren och cowboy/cowgirlen… för det mesta hamnat linan i vattnet, och vid något tillfälle fångas den effektivt upp av propellern och lindas snyggt upp kring propelleraxeln, det brukar gå väldigt snabbt och är även ett effektivt sätt att stanna motorn på. Antalet hundar har ju ökat, inte bara ombord, och det är även intressant hur man bär sig åt för ett dessa fyrbenta vänner skall komma iland och ombord. Små pockethundar vållar ju inga problem, då dom lätt kan bäras iland eller ombord. Men då jyckarna har passerat tiokilosgränsen brukar det bli intressant, särskilt från en segelbåt i 30-40 fotsklassen som är utrustad med en stabil pulpit, en eller dubbla rullfockar, och ett smalt peke med ett upphängt förligt ankare. Extra intressant blir det hunden är ordentligt kissenödig, efter en segling från exempelvis Kosteröarna till Hinnebo, och debarkeringen skall ske till en en flytbrygga där höjdskillnaden till båtens fördäck sällan understiger 100 centimeter…. Ni kan tänka er själva… dessa hundar har nästan alltid flytväst, och tur är väl det. Men jag har sett exempel på ryggskottslyft, heroiska hundsprång (flygande hundar) och snillrikt ihopfällbara landgångar, även olika ambrovincher där en gummibåt eller SUP-bräda på något sätt är involverad i debarkering, eller embarkering, Sedan skall besättningen iland, då har oftast flytvästarna tagits av. Efter nån timma eller mer kommer besättningen tillbaka med inte bara fyllda matkassar av papper, utan även flak med öl eller kolsyrade läskedrycker som numera är hårdvaluta i ett av våra grannländer. Ja Brazil Jack eller Cirkus Scotts direktörer hade knappast iscensatt detta bättre. Men det finns ju nästan alltid krabbfiskande barn som är utrustade med diverse håvar som mot skälig ersättning kan rädda de dyrbaraste varorna. Det är nog i hamnarna det flesta incidenterna med man (eller hund) över bord sker, jag har i år bara sett två män som gått överbord, en medelålders och en ung vuxen. Inget barn och ingen hund, än så länge. Ja män… inga kvinnor, dom har vett på att ta det försiktigt och kan göra träffsäkra riskbedömningar. Krabbfisket vid bryggans grundare partier tycks ju fortfarande kunna konkurrera med andra aktiviteter. Men barna tröttnar snabbt, efter sisådär trekvart är det bara de vuxna, som till en början satte igång barna med krabbfisket, som koncentrerar sig på dessa små skaldjurs aktiviteter på hamnens botten. Vad barna gör har dessa målsmän ingen aning om. Man känner igen idogt krabbfiskande barn på deras flytvästar. Om flytvästens bröstparti är smutsigt och slitet så har flytvästen suttit på vid iallafall några krabbfisketillfällen. Hamnens tångkrabbor får sannolikt åka ”hiss” många gånger varje säsong. Vi har vid flera tillfällen de senaste åren mött en familj i en traditionsbåt, en motorseglare i mahogny som är ”under renovering” hade vi varit tvungna att besiktiga våra båtar på samma sätt som vi gör med våra bilar, hade denna båt fått så många treor och tvåor att den fått ett ”sjösättningsförbud”. Förra veckan mötte vi dem på norrgående, dom kom från en välbesökt veteranbåtsträff i Skärhamn. Nu kom dom in i hamn, motorn funkade, till och med backslaget, men ett oigenkännligt ljud avslöjade att länspumpen startade ungefär var tjugonde minut, i våras gick den pumpen kontinuerligt. Sannolikt passerar Skageracks samlade mängd med vatten genom denna pumps membran och backventiler, minst en gång per säsong. Men flytvästar bar iallafall hela besättningen, det är ju bra! Men undrar om det i veteranbåtskretsar är ett krav på att flytvästarnas ålder och design måste matcha båten? Jag har sett medelålders gentlemän i keps och tweedkavaj, i någon brittisk bil på veteranbilsmöten, det förstärker helhetsintrycket, men en flytväst som i bästa fall härstammar från 1970-talet kan aldrig vara bra…? I förrgår, i Bovallstrand hjälpe barna till med att fylla vatten i föräldrarnas segelbåt… men i fel tank. Pappan gick runt på kajen och tiggde ihop tomma plastdunkar, han och en annan ”pappa” skulle fixa detta på något vis… Jag vet inte hur det gick, men enligt uppgift hade man inte hunnit få i mer än någon liter. Det har ju varit så himla praktiskt att gå in i Bovall för att fylla på matförråden, nu är det litet knepigare då dagligvarubutiken flyttat från kajkanten till utkanten av samhället…. Men man får ju litet motion iallafall… samhället, byn är ju inte så stor.

Inte behöver man väl ha någon flytväst på sig! Båten är ju stor och de flesta drunkningsolyckorna sker ju från mindre båtar på skyddade vatten. Och de båda seglarna som igår hittades drunknade NV om Strömstad, hade ju uppenbarligen flytvästar på sig eftersom man fann den i vattenytan, så dom västarna hjälpte ju inte… inte heller de båda dykarna som tros ha omkommit i Gullmaren i veckan som gick… Sedan kan man ju ta av sig västen (om man nu bär en sådan) då man går in i hamn, då händer det ju ingenting…. Trots mitt ogillande hamnade vi inne i Grebbestads hamn mitt under den förskräckliga carnevalen (med c) och vi räknade helt ovetenskapligt flytvästanvändandet i inkommande och avgående båtar, liksom ombord på diverse olika slags flytetyg som snurrade runt i hamnen… Det är skrämmande hur dåligt det är. Det är väl illa att peka ut en särskild grupp, motor- eller segelbåtsbesättningar, det är lika illa. Inte heller såg vi någon skillnad på svenska och utländska besättningar… ju mer långväga tyska och danska långfärdsseglare hade flytvästar till 100% men dessa var i sammanhanget så få att de inte påverkade slutresultatet. Ja många är ordentliga och bär flytväst, men vi kom väl fram till att det var omkring 25-30% som bar flytvästar. Bland den gruppen som framförde sådana farkoster vi normalt inte räknar in under begreppet ”båt” var det nästintill 0% som använde flytväst. Det tycks vara legitimt att SUP-paddlare inte behöver använda flytväst. På eftermiddagen kom det in en relativt ny motorbåt i 26-fotsklassen, två vuxna, ett barn i 7-8 års åldern och två mindre knähundar. Hundarna hade flytväst… ingen annan. Det framgick med all önskvärd tydlighet att besättningen var ovan, det var en hel del tvekan och inadekvata manövrar inför en annars okomplicerad tilläggning. Nästan framme vid bryggan föll en av de vuxna överbord, men hamnade inte i vattnet utan i en intilliggande daycruicer, det gjorde nog ont. Naturligtvis kunde jag inte hålla käft, utan bryskt tillkännagav att inte bara hundarna ombord skall ha flytväst, även vuxna och framförallt barn… Sannolikt gick inte informationen fram, dom lämnade hamnen strax innan oss dagen därpå, och navigerade litet konstigt på utvägen ur hamnen varför vi kom ikapp, nu hade bara den ena hunden flytväst på sig…. Ok, båtlivet är ju ämnat även åt nehanderthalarna, alla skall ju få komma ut på havet… Annars var det rätt lugnt inne i den inre delen av hamnen, det båtfulla folket höll till längre ut… ja ok några ungdomar i en mindre motorbåt intill oss satt och pratade högt fram till 06, då en av gästerna ombord druttade i spat, och det slutade med att allihop badade bakom båten, i vätskan som båten flöt i, havsvatten utblandat med diesel och en massa annan skit, sannolikt även en del öl. Annars höll ordningsvakter och Polisen situationen i schack. Nästa gång skall vi istället räkna kanadagäss, då blir man inte lika upprörd, trots att de käkar upp ålgräsängarna och skitar ned varenda kobbe i skärgården. För riktigt så illa beter sig inte antivästfolket, även som de båtfulla folket ibland kan tömma sin tarm i nån skreva nånstans så äter dom iallafall inget ålgräs.

Tja, en del instrument visar 1 eller möjligen I.

Blir svårt att öva MOB när jag oftast är ute ensam med båten, har iof inte provat men något säjer mej att jag ska nog inte prova att hoppa i spat och förvänta mej bli räddad av min skuta iaf.

Jofa eller Crescent?

Denna har jag sparat Micke vhf.docx

Vad som skrivs på den sidan och av det företaget skall du ta med en nypa salt. Det gränsar ibland nästan till religiös övertygelse, och är inte sällan t.o.m. i strid med gällande regelverk. Visst kan en underdimensionerad brytare av dålig kvalitet introducera spänningsfall, men då får man väl sätta dit en rätt dimensionerad brytare ! Som @Kane svarat dig skall du ha två huvudbrytare - en till varje batteribank. Sedan bör det även sitta en huvudsäkring (obligatoriskt på förbrukarsidan, rekommenderas men är formellt sett frivillig på motorsidan enligt regelverken). Ur CE-direktivet (för nya båtar, men ganska sunt att följa vid ombyggnad): "Elsystemet ska ha säkringar eller överströmsskydd vid strömkällan" "Huvudbrytaren ska vara placerad så nära batteriet (batterigruppen) som det är prak- tiskt möjligt och så att batteriets pluspol är lättåtkomlig Följande anläggningsdelar/komponenter får anslutas direkt till batteriet: • Utombordsmotorbåts elsystem som endast består av elstart och naviga- tionsljus. • Larm, länspumpar och apparaters minnesström om de är skyddade med egen säkring eller överströmsskydd som sitter så nära batteriet som möjligt. • Motor- och tankutrymmets fläktar om de är skyddade med egen säkring eller överströmsskydd som sitter så nära batteriet som möjligt.CE-handboken 67 • Laddningsaggregat som är avsedda att användas då båten är obemannad, till exempel solceller och vindgeneratorer, om de är försedda med egen säkring eller överströmsskydd. • Värmare med efterkylning. Huvudbrytaren ska tåla den starkaste möjliga ström som systemet kan utsättas för, inbegripet den tillfälliga belastningen av startmotorn. Startmotorn får ha en separat brytare."

Låter orimligt att farten inte är samma om bara motorn är bytt. Är du säker på varvtalet?

Ja, jag vimsade till det lite där. Erkännes 🙄.

Jag misstänker att du menar att TS bara ska riva ut själva landströmscentralen, för det finns väl ingen större anledning att byta ut alla kablar i hela båten. Det kan ju vara en ansenlig mängd koppar att ersätta vilket är helt onödigt. Eluttag ska ju bytas ut för att passa vår standard och strömbrytare till lampor och ev. annan utrustning skulle jag behålla om de ser okej ut inuti (inte korroderade). Om det finns utrustning för 110 V ombord måste ju den bytas ut, men det har du säkert redan insett.

Även gatukritor funkar för att leta var vatten rinner fram, bara att rita direkt på det man vill undersöka.

Ja, du behöver sannolikt byta propeller när du byter till en annan motor. Vänd dig till ett företag som säljer propellrar (vet inte vars du bor…) så hjälper de dig att räkna fram rätt storlek.

Kladd ja! Nu har du ju redan avfärdat detta men som kuriosa: det där gjorde vi en gång på badbryggan efter ett tips. Det ger förvisso ett snabbt visuellt resultat men när man slipar skitig teak så drar oljan med sig den ner i trät. Dessutom kommer du - om du inte är noga med att tvätta rent - garanterat få oljespill+skit ner mellan teaken/luckorna som med tiden svartnar och sätter sig

Alla skarvar och alla skruvar kan läcka så det finns dessvärre inga standardtips för läcksökning. Spola vatten på däcket och på överbyggnaden och försök lista ut var det läcker eller täta om skruvar mm. närmast läckan för att se om det hjälper ligger närmast till hands tycker jag. Nästan alla båtar läcker någonstans och det kan vara ett elände att hitta var läckaget är, men plötsligt händer det... Du vetkar ju kunna utesluta att det är sjövatten som läcker in, så på sätt och vis har du ju redan kommit halvvägs. 😉

Stod inget om skicket på tändstiften. Tycker Rascal har en bra poäng med felsökningen.

Nja, oändligt antal Ohm = avbrott, glödtråd av = lampan trasig. 0 Ohm är kortslutning (och har lampan mot förmodan det är den visserligen trasig då också....). En julbelysningslampa som är frisk ligger från några tiotal till några hundra Ohm beroende på bl.a. antal ljus i slingan. Men moderna LED kan du sällan mäta på det sättet. Vissa multimetrar kan visa "O.L." vid oändligt antal Ohm (vissa Fluke t ex), vilket kanske kan misstolkas som "noll...någonting". Betyder dock OverLoad, alltså utanför mätområdet. Annars bra snabbkurs av @ChristerN 🙂

Gamla båtar (före ca 2000) har ofta en bra, långsamvuxen teak som man ofta kan låta vara efter såpatvätt och boracol behandling. Nyare båtar, har jag själv smärtsamt fått erfara, har ofta dålig, fettsnål teak. Låter man den vara obehandlad så ruggas den upp och ser ut som en ryamatta efter ett tag. Detta gäller teak som är ”utomhus”. Eftersom ditt däck ser ut att var under tak så skulle jag behandla med kinaolja efter såpatvätt och boracolbehandling. Alternativt lacka med någon 2-komp lack med anti halkmedel iblandat i sista lagret. Gjorde så i en tidigare båt och det blev väldigt bra.

Jag är för gammal att klättra i träden, får söka skydd bland grejorna🤣

Huvudet på spik ! Och det var just så som PB var tänkt att vara - när den startades. Det var t.o.m. uttalat att inte testa nya dyrare båtar, för det gjorde andra tidningar. Och tidningens målgrupp behövde inga fler tester att drömma eller bli avundsjuka på. Nej, den skulle helt enkelt handla om båtar överkomliga för "Svensson" och de projekt den "vanliga" båtägaren ställdes inför. Sådana som inte var tillräckligt "häftiga" för andra tidningar att skriva om, men istället nog så viktiga för den vanliga enkla båtägaren, artiklar med hög igenkänningsfaktor. Och inte bara "gör-det-själv", det fanns även kåserier och annat om det vanliga båtlivet under de första åren. Det fungerade så länge tidningen var fristående från de andra och den ursprungliga besättningen styrde skutan. Men det är många år sedan nu. Jag tror precis som du att bäst-före-datum passerat även en tidning som PB, i och med likriktningen. Men tror ändå det fortfarande idag skulle finnas utrymme för en "riktig" PB, så som den var tänkt när den startade och de första åren därefter. Fast det kommer inte hända. Istället tror jag bygg/renoveringsbloggar och tubenvideor m.m. kommer växa, och att sökbara forum som detta, baatplassen.no m.fl. till viss del kommer fylla detta behov från "de vanliga". Allt medan klyftan mellan "den vanliga" båtägaren och båttidningarna/redaktionerna blir allt större. Och upplagorna för tidningarna minskar. Sedan kommer de flesta facktidningar på sikt nog att läggas ner, allt medan tidningsmogulerna skyller på Internet och oschysst konkurrens....

Problemet för en teknisk tidskrift är ju att tillför något till den som kanske har 50+ år av aktivt, i detta fall, båtliv, samtidigt som den ska attrahera nybörjare. En mycket svår balansgång. En av nackdelarna med att bli gammal är just det att man har upplevt så mycket att det är svårt att hitta nyheter.

För att de som driver tidningarna (numera) inte begriper bättre. Och inte begriper de sig på eller ens bryr sig om båtliv, bilar eller annat tidningen handlar om. Bara de drar in pengar till minst omkostnader. Därför applicerar man ett standardkoncept när det gäller att producera artiklar som ger mycket artikel till lägst kostnad. Och för dem som inte begriper bättre ser det bra ut, men för oss alla andra är det snart uppenbart att det mest bara är ytligt trams och att det mesta saknar all form av djupare kompetens. Ofta utgörs den s.k. "kompetensen" av någon annan person, som skribenten besökt som sedan fått stå för det mesta av innehållet. S.k. personifierad journalistik. Väldigt vanligt även på SR:s nyheter, lyssna på hur många reportage om en händelse eller något annat som bygger på en person de hittat på platsen, som strax efter ingressen nämns vid namn och sedan får lämna sin redogörelse som blir bas i inslaget. Väldigt praktiskt för tidningen/redaktionen, då de kan hålla sig med journalister som egentligen inte besitter någon djupare fackkunskap alls. De behöver inte heller ta ansvar för faktainnehållet i artikeln, eftersom det ju baseras på en intervju av en annan person och dess "upplevelser", kunskap och åsikter. Personen ifråga får ofta inget betalt utan är bara glad över att få vara med i tidningen eller i radio, medan det egentligen är denne som bär upp hela artikeln eller inslaget. Som en tidning som inte skulle vara "som alla andra", dvs denna ytliga följa-med-strömmen så startades Praktiskt Båtägande, PB. Under de första åren drevs den av båtentusiaster och artiklarna skrevs av några få anställda men mest frilansare från hela landet, var och en med sina specialistområden. Man var inte heller rädd för djupare tekniska artiklar eller en och annan "smal" artikel. Inte heller att skriva sanningen, även om det ibland kunde resultera i att en och annan annonsör trampades på tårna. Men ganska snart fick PB andras ögon på sig, då den ju drog läsare från de stora drakarnas tidningar och sålde bra. Över en tid och i ett antal steg förändrades sedan PB på olika sätt - ägandestrukturen ändrades, vilket inte är så konstigt då man varit dum om man inte ville skörda frukten av sina framgångar när andra ville komma in, mot bra bud. Kvällstidningsfolk anställdes, journalister som var bra på att följa "artikelmallen" anlitades (men som rent kompetensmässigt egentligen var lika bra/dåliga oavsett om tidningen hette Mitt Husdjur, Hemmalivet eller Bästa Båtägandet). Och den kompetenta staben av frilansande skribenter förlorade sina avtal och uppdrag. Eller rättare sagt - många avtal sades aldrig upp, skribenterna ute i landet snarare bara "frystes" ut genom att ingen kontaktade dem, eller besvarade deras mail när de skickade in artikelförslag eller undrade. Undertecknad var med i den frilansstaben en gång i tiden. Men när man föredrog att skicka en Stockholmsreporter att skriva en artikel om mina lokala båtvatten istället för att - som förr - anlita de skribenter som redan bodde och kände till dem, då förstod även jag vilken inriktning som nu gällde. Och artikeln var inte djupare än att man kunnat Googla fram allt. Det är t.o.m. tveksamt om reportern ens lämnade redaktionen i Sthlm för att skriva den.... Tillbaka till @Hybros fundering om flytvästanvändning: I begynnelsen, när man ofta korsgranskade PB-artiklarna, vet jag att det blev en del diskussioner när personen på bilden i båten som skulle publiceras inte hade flytväst. Då strävade man efter att föregå med gott exempel. Men när detta hände långt senare under annan ledning så vet jag att jag att det snabbt avfärdades med t ex att "det passar inte i den bilden tillverkaren vill förmedla av båten" och andra liknande kommentarer. Inte så konstigt egentligen, om man betänker att de som styr och ställer inte riktigt kanske är båtmänniskor. Det visar också en annan, mycket utbredd sak i branschen. Något som PB försökte bryta med i begynnelsen (då den var mer trovärdig), men som sedan blev som hos alla andra: Artiklar med exponerade varor är allt annat än opartiska. Ofta är ett båttest arrangerat av märkesrepresentanten och inte sällan finns färdiga manus/texter/foton så reportern slipper skriva så mycket själv. Och i princip alltid något trevligt att stoppa/hälla i munnen. Men det är väl ingen hemlighet för någon, eller hur ? På dessa foton har personerna f.ö. sällan flytvästar....

Jag tankar vanlig bildiesel och tömmer tanken till dunkar vid upptagningen. Häller tillbaka på våren, och något år har det hänt att det bildats svarta geleliknande klumpar under vintern. Dessa stannar dock i silen i tratten.

Får väl hänvisa till mitt första inlägg, VAD SOM STÄMMER IN PÅ DIG OCH DIN BÅT enl min prio.lista. Vill veta vilken båt ni har och hur ni uppfattar den enligt min lista. Tack för era kommentarer :)