Ledartavla

Ska köpa en som klarar likström. Den jag har nu kör bara växelström. Är bra att ha. Vill inte byta någon komponent tex likriktaren utan att först veta var problemet ligger.

Så här ser en tångamperemeter ut.

Det är fel. Snarast är det tvärtom - spänningsfallet som funktion av kabelns seriemotstånd gör att strömmen begränsas, i alla fall den del som startbatteriet suger i sig. Generatorn belastas alltså en aning mindre, inte mer. Visserligen är det mest teoretiska värden, men ändå. Låter inte heller rätt. För en generator är dimensionerad att kunna lämna en viss maxström under vissa förhållanden och temperaturer. Om redan din 70A gått sönder p.g.a. överhettning, hur skulle man då kunna ta ut 105A om en sådan blir proportionellt sett ännu varmare ? Vill inte tänka på min 220A i bilen, den går väl steka ägg på då. Märkligt att den håller.... Naturligtvis har den större en bättre kylning och andra designåtgärder för att kunna ge denna högre utström/uteffekt utan att brinna upp. Sedan är jag inte säker på att det var generatorn i sig som brunnit utan regulatorn. Provade de inte att byta den, eller kunde tala om vad som var fel mer än "död" ? En ny regulator kostar ju bara ett par hundralappar och byts på 5 min. Lämnade du kvar den gamla hos dem ? https://www.yourex.se/article?artnr=vr-4168&refnr=271940 https://www.startmotor.se/item/808 16012/Regulator Delco-Remy 12V/Delco-Remy/Generatordelar/Regulatorer/ Det verkar tyvärr som att firman må vara bra på att kolla generatorn, men däremot sakna en hel del elementär kunskap..... Detta är alldeles för högt ! Batteriernas livslängd kommer begränsas rejält, då de kommer koka bort i förtid. Som du ser på länken ovan skall regulatorn se till att generatorn lämnar 14,1V. Den generator de sålt till dig verkar ha en annan spec än den du skall ha. Alternativt är den felaktig. Men innan du slår på stora trumman så kontrollmät med en multimeter och inte bara ECU:n - om du inte redan gjort det (tror dock det). Min Raymarineplotter av fin modell och femsiffrigt belopp mäter t ex en halv volt fel på sin egen matningsspänning. "Innanför tolerans" säger Raymarine.... 😞 I övrigt se @Georg_Ohm:s kommentarer.

Vad bra att det löste sig med generatorn! Det lilla spänningsfallet på 0,03 är inget att orda om. Det mer ordentliga spänningsfallet som blir då startmotorg jobbar tycker inte jag verkar så anmärkningsvärt, betänk att en startmotor kan dra bortåt 100 till 150 ampere, det senare på större dieslar… Men någonting är fel runt laddningen av förbrukarbatteriet, det du kallar för ”servicebatteri”. Det gasar, och det börjar det att göra någonstans emellan 14,2-14,4 volt, det är inte bra alls, det bildas vätgas, och på sikt kommer det att ”koka torrt”, ett öppet gammaldags batteri kan man fylla på med dest.vatten, men modernare slutna batterier är ju ”underhållsfria” det vill säga att det inte går att underhålla dem. 14, 6 volt är för mycket, här får du felsöka! Skriv ut ovanstående bild, plasta in, eller laminera den och förvara den i båten, den är alltid bra att ha. Här står det att batterierna börjar att gasa vid 14,4, men jag vet att det kan börja gasa tidigare, kanske beroende på vad det är för batteri, inte vet jag….

Men du laddade det ju bara i 10 min och det kom då upp i 12,3V. Dessutom mätt under eller direkt efter laddning. Det är inte uppladdat, bara återhämtat upp till "näsan över vattenytan" - precis som jag skrev. Så varför tror du "det laddas upp snabbt" ? Du kanske blandar ihop det med spänningen ett blybatteri har i vila, dvs efter 24h utan laddning/urladdning inkopplad. Det är alltså inte relevant alls precis efter laddning, tvärtom. Eller indikerade laddaren att det var fulladdat ? Snarare tyder det på att batteriet ville sluka mer ström dessa 10 min än laddaren orkade ge, annars borde spänningen legat uppåt 14V under laddning och inte mycket under precis efter. Du väljer själv vad du vill prova, men A och O är ju att fixa en känd status på prylarna innan man kan fortsätta felsökningen....

Tänkte samla lite tips och frågor kring segling längs Franska Atlantkusten. Efter Vlissingen i NL har det varit havssegling, inga öar att gömma sig bakom, har det blåst kuling i dagar är det bara att sjöstuva och ge sig ut då medelvinden har varit max 20 knop. Få hamnar på sträckan Belgien och norra Franska atlantkusten för dagseglare som inte vill låta båten sjunka ned i dyn vid LW. Med ”evig” motvind var det bara att köra med järngenuan de dagar medelvinden var max 20 knop och byvinden helst under 28 knop. Utöver att ta hänsyn till HW för att komma in i vissa hamnar gäller det att ha koll på strömmen, lite motström går ibland inte att undvika när vi skall gå i många timmar (mer än 6 timmar). DMI har animation av strömmar långt SV om Danmark (in i Engelska kanalen) som vi har använt https://www.dmi.dk/strom/ Navionics Boating app har current data för vissa positioner så det går att scrolla på tidsaxeln för att finna lämplig tid. Reeds har oxå strömkartor hur det ser ut timme för timme i relation till HW men jag gillar animationer mest typ DMI ovan. HW och LW finns bla i Boating appen och i Reeds. Vår erfarenhet är att tala med lokalbefolkningen för de teoretiska beräkningarna har ibland avvikelser (största avvikelsen var i Skottland 2018), vi har stämt av våra planer med hamnkapten som tex kan säga kasta loss 2 timmar efter HW så får ni hjälp av strömmen för en viss sträcka. Flera Belgiska och Franska hamnar har haft lokala häften med tidvattentabeller som vi fått på hamnkontoren. Idag fann jag en Fransk web site på engelska med HW och LW även för områden utanför FR https://maree.shom.fr/harbor/DIEPPE/hlt/0?date=2022-06-11&utc=standard Vid behov klicka på EN om det blir felmeddelanden.

Väldigt förenklat är det tre rörliga delar, handtagsmekanismen, vajern, och reglaget på motorn. Alla ska kunna röra sig och behöver regelbunden smörjning. Men de funkar normalt i åratal utan att man gör något Så när det går trögt handlar det om att hitta vad som trögar mest och smörja det. Blir det bra så är man klar , annars fortsätter man med de andra två delarna. Sen är vajrarna en förbrukningsvara, de håller inte för evigt, speciellt efter som de flesta av oss är rätt dåliga på det förebyggande underhållet av dem ;). Men första steget är att lista ut vad som går trögt, fram, bak, eller vajern.

Jag har nu kommit hem och öppnat piedestalen och som jag egentligen misstänkte satt vajern fast i en kedja som var lagd över ett kugghjul. Kedjan hade helt hoppat av kugghjulet och slirade därför.. nu verkar det fungera fint igen.

Köpte Cillit Bang Super Cleaning Bleach härom dagen på ÖoB.

Du bör ha en tångamperemeter som mäter likström. Inte alla kan göra det, sägs det. Enklast är att mäta på pluskabeln på batteriet. Är du ovan att använda en sådan så kom ihåg att de allra flesta behöver nollställas när de hålls i närheten av kabeln du ska mäta runt. Sedan är det bara att sätta tången runt kabeln och läsa av på skalan. Självklart ska man ställa in på likström och rätt skala. På min mätare är det markeringen för upp till 40 A. @Georg_Ohm var snabbare 😉

Hej, Jag håller fortf. Cilit Bang (vit/lila) som favorit på det mesta som inte bleks/förstörs av Klorin, då den är klorbaserad. Fanns i förra veckan på Rusta i Nacka och den är mkt dryg och lyfter verkligen ut div prickar ”mögel” spraya på, vänta 3min, gnugga m typ vit scotte el diskborste, skölj, torka & avsluta med vaxlager. mvh Nettan1111

Bra, tack! Ska mäta strömmen för att se om det kommer nån. Var bör jag mäta? Tycker ändå att det är konstigt att spänningen faller när motorn är varm under nivån när motorn är kall. Inte heller ökar spänningen på samma sätt när motorn är varm och jag varvar på tomgång som när den är kall. "Värmeslag" tycker jag sammanfattade det bra.

Ja, jättesvårt om man har fem tummar mitt näven, men om man inte har det och kan hantera vanliga handverktyg är det inte så svårt. Men det kan ju vara svårt att komma åt, beroende på hur det ser ut i båten. Frågan har nyligen varit uppe på forumet, och där gavs en redogörelse för hur går till, det finns även filmklipp på Youtube om hur det går till, möjligen kan det finnas råd och tips i denna tråden.

Och om så är fallet, så är hålet ett ”skvallerhål” som berättar att pumpens packbox/packboxar behöver bytas ut.

Det som läcker där fram är nog sjövattenpumpen. Om den inte är för sliten, går den att renovera.

Bytt till 61 och nu stannar den på ca 70 grader och sensorn verkar ge rätt gradtal.

Tack för input! Kabeln är inkapslad i panelen. Panelen är en tunn version utan ram som jag tänkt montera direkt på rufftaket. Så kontakterna rymms inte under panelen, utan de skulle då ligga oskyddat. Jag kunde köpa nya kontakter och montera dem på insidan, men kontakterna skulle då ligga dåligt till. Därför tanken att skarva ledningarna och placera brytare mer lättåtkomligt.

Jo jag har gjort den resan med kajak över dagen och på hemvägen gick vi förbi Väderöbod och sen in till Hamburgö på kvällen. Så med motor är det inga som helst problem. Jag var tankad med havregrynsgröt, nån skiva bröd och kaffe, och det räckte hela vägen ut Allt vatten hade vi med oss och även proviant och då är kajaken bra mycket mindre än en julle

Jag har använt sk dvärgbrytare (som både är säkring och brytare) och satt dubbla för både plus och minus på vardera sidan om regulatorn. Varför det behövs på bägge ledarna kan jag inte svara på men efter att, när jag installerade min senaste regulator, ha tittat på många YT och andra tips och alla hade dubbla, så satte jag dit det jag också.

Så kan det ju vara, men det händer rätt så ofta, tycker jag, att en del halvledare, men även kondensatorer och spolar storknar när dom blir (för)varma. Detta oavsett hur väl fastlödade dom än är.

Det finns ju en hel det friluftsmänniskor som paddlar ut till Väderöarna i kajak. Så med en Rånäsjulle lär det ju inte vara några problem. Jag vet inte hur många nm det är från exempelvis Hamburgsund, kanske omkring 10nm. Där i Hamburgsund kan du ju fylla på förråden. Det är bara att se till att väder och vind inte bjuder på några överraskningar, du skall ju kunna ta dig tillbaka också. Det finns en färskvattenbrunn på Väderöarna, men jag tror ändå att tillgången är begränsad.

Så här blev lösningen. Lagerenheten är monterad i två linjärenheter för att följa med axelns rörelser fram/bak. Märker jag att det inte fungerar är det bara att demontera igen och köra som innan.

Då är det ju enkelt, den av er som inte vill såga får krypa in och meka!

Att batteriet tar laddning och kanske är friskt. Eller hur tänker du ? På 10 min laddning har det inte fått mycket, inte mer än att det kom över vattenytan. Sedan sänkte kylskåpet det lilla det hade hunnit få.. Sätt det nu på laddning (snarast) och låt det ladda så det eller laddaren tror det är fullt. Minst över natten, men helst ett dygn eller så.

Hej nu är båten hemma igen efter vinterförvaring. Det är juli så lång vinter 😂. I alla fall så har jag börjat att montera de nya ratt fästet och styrvajern. Har beställt ett motorbrunnsfäste för styrvajern. Eventuellt får jag vända på ratten och köra kabeln åt andra hållet. Hade först tänkt köra med styrrörs montage , men det var trångt i motorbrunnen så det tog i kanten. Så då tänkte jag kolla om jag kör motorbrunnsfäste istället. Har börjat plasta igen de gamla hålen från vajerstyrningen ( med vajer från båda sidorna). Om jag byter håll på vajern så beror det på om den är för lång om jag byter till motorbrunnsfäste. Har även lött om kablarna till tändningslås och monterat det i båten. Inte hunnit koppla in det ännu men testat att det är helt. Det glappar lite inne i låset, där sitter det en gummipackning som är gammal och av, den behöver bytas ut. Efter det borde det fungera prickfritt. Ska bli intressant att prova det på motorn. Målet i år är att få på motorn och testa båten i sjön. Finish får komma senare. Att det tar lite tid beror på att jag parallellt med detta även bygger ett stort garage samt bygger ut huset lite grann. Så båten blir lite avkoppling i från det övriga. //Mathias

Har Googlat lite på din generator men har inte hittat någon riktigt tydlig inkopplingsinfo eller liknande så man kan se om den är uppbyggd så den kräver något yttre för att "gå igång". Bara nedanstående. Du har ju batteriplussen på en M6-bult. Minus får den väl genom chassiet. Sedan finns ett mindre kontaktdon med två ledningar. Den ena är väl till laddlampa (om/när man har det) medan den andra ser ut att kunna vara en "Ignition"-signal. Dvs skall vara kopplad till KL15, tändningsspänningen. Troligen är detta strömförsörjningsingången till laddregulatorns elektronik. Kanske har du elschema på motorn ? Då kan du ju kolla vart dessa två går och ev. mäta. För saknas t ex KL15-spänning så kommer aldrig generatorn "gå igång". (Men jag gissar som sagt bara vad anslutningarna kan vara till).

Yes. Lukta. Det brukar kännas ganska frän lukt om den gått varm. Det behöver ju inte vara så dramatiskt, innan kopparn smälter har troligen regulatorelektroniken flyttat hem till Kiseldalen ovan där, dit alla snälla komponenter kommer som mött sin död medan de bara gjort så gott de har kunnat....🙏

När det gäller skydd från direktnedslag så kan man utgå från att man utanför en kon på +/-45° vinkel från masttopp, åskledare eller vad det nu är som är "högst" inte har något skydd alls. Dvs en låg motorbåt intill en segelbåt bör kunna undvika att få direktträff (men väl en sekundärträff). Men om de ligger ett tiotal meter ifrån varandra kan man inte räkna med något skydd alls. Däremot är det inget extra skydd om båten har aluminiumskrov om den är öppen. Snarast är den rent teoretiskt mer attraktiv för nedslaget, eftersom det kan ses om en upphöjning av "jorden" blixten söker sig mot. Men det är som sagt teoretiskt - den metern det handlar om är ganska irrelevant för blixten. En Faradays bur måste vara just en bur. En halv bur är ingen bur, i synnerhet inte om den är öppen åt det håll urladdningen kommer från (dvs uppåt). Sedan är det inte bara direktträffen som är farlig. Ganska långt ifrån själva blixten är det fortfarande ett ansenligt elektriskt fält, kan vara flera 1000V/m. Det enklaste man kan göra är att i alla fall koppla ur alla anslutningar till elektronik m.m. eftersom dessa kablar kommer utgöra "pickup-antenner" för det elektriska fältet. Det är därför det ofta hjälper att dra ur saker t ex hemma, men samma sak gäller i båten. Prylen i sig är ofta så liten att det inte blir så stor potentialskillnad från ena sidan till den andra ens nära blixten, men att stoppa in dem i en metallinneslutning (som "kortsluter" fältet och leder det runt objektet), t ex ugnen, är inte fel. Att det blir en vagabonderande potentialskillnad i anslutningar, kablar eller t.o.m. i knappanelen kontra huvudkretskortet i apparaten är ofta anledningen till att blixten kan slå på och av apparater. Men inte sällan har det också givit skador, ibland sådana som inte ger sig tillkänna förrän långt senare och kan vara mycket inkonsekventa. Samma syfte har släplinor - dvs att leda urladdningen till utanpå båten. Som synes på bilderna är det stora krafter, och med en direktträff i masten som sedan hoppar ner i kölen finns risk att det bränns hål i botten. Eller att det hoppar från mastfoten genom botten och ut i vattnet. Kan man avleda energin till utanpå båten kommer den i alla fall inte sjunka.

Fast efter midsommar säljs ju väldigt få båtar oavsett. Men ja, soppan bidrar nog men inte fullt så mycket som man tror är min gissning. Dock skulle jag tro att dubbelmontage påverkas betydligt mer. Håller med om att det ekonomiska läget gör att folk tar det lugnare nu. Det gamla talesättet kanske är på sin plats - en båtägare har två lyckliga dagar i sitt liv. Dagen man köper båt och dagen den blir såld.

Har också sett det. Lyckligtvis så köpte jag min på hösten med bra prut så jag ligger fortfarande plus MEN nu ser man vissa båtar som hade varit mumma men var för dyra förra året. Men det spelar ingen roll. Jag kommer ha min i ett tag då jag är helnöjd. Senare när frun är "van" med båt blir det nog en "uppgradering" Tror att ekonomin kommer att vara pruttig ett par år framåt och att fler säljare får "panik" till fördel då när jag skall byta .

Kom lite midsommar och annat i vägen men igår fick jag äntligen lite tid över och lade mig på garageuppfarten och kladdade. Då jag inte hade möjlighet att vända på skrovet blev det hela lite svårare än det borde ha varit. Fick ta en plywoodskiva och lägga mattan på och sedan rolla in polyestern. Sedan kunde lyfta upp mattbiten och placera på skrovet och sedan fylla på med mer polyester. Blev under omständigheterna ganska bra ändå tycker jag. Tyvärr såg jag ett par luftbubblor i morse i sista lagret. Nu återstår lite slipjobb och måla gelcoat. Hur många lager gelcoat brukar man måla och hur tjockt blir ett lager ungefär?

Ser fram till sommarens nya äventyr - oavsett diesel pris...

Hej Båten behöver en liten brygga att ligga vid. Denna byggde jag som ett av de många projekt jag håller på med denna byggdes för ett par år sedan, säg till om ni vill ha fler brygg bilder. //Mathias

Hej på en husvagnsfirma hittade jag en avloppsslang, chansade på att den skulle passa hyfsat som kabelskydd från motor och in i båten. Det blev faktiskt helt ok. //Mathias

Hej Så lite skillnad vart det på motorn från det jag börja, jag har även bytt impeller , det hade inte behövts för den gamla var jättefin. kvar är nya tändstift byta olja i underhuset, fixa lite i motorn samt fixa startmotorn. Så det börjar närma sig en provstart. sen kan man ju tycka att jag skulle startat motorn före lack, men lusten att lacka upp motorn gick före. //Mathias

Innan klibblagret har torkat så lägger jag på ett tjockare lager med färg och upprepar detta efter behov för att täcka ordentligt. Man får vänta lite längre mellan lagerna när man lägger tjockare lager med färg. Denna färg är Toyota bli steel metallic. Så den ska även klarlackas innan den är färdig. Klarlacket lägger jag på precis när den vanliga färgen är yttorr och börjar bli lite matt. Samma procedur med flera tunna klibblager innan tjockt lager med klarlack. //Mathias