Ledartavla

Jag har ägnat en del tid åt att sätta mig in i problematiken med litiumbatterier i båtar eftersom jag konstruerat ett eget system för detta, och även skrivit delar av "standarden" Båtar - Litiumjonbatterier (ISO/TS 23625:2021). Har försökt att sammanfatta det viktigaste jag lärt mig här: http://www.hlpdata.se/images/LFP summary_se.pdf Har även skrivit lite mer detaljer om problemet med laddning av litiumbatterier direkt från generatorn här: http://www.hlpdata.se/images/generator.pdf Så jag skulle rekommendera trådskaparen att läsa på lite mer och från lite fler källor, tex: https://marinehowto.com/drop-in-lifepo4-be-an-educated-consumer/ innan du bestämmer dig för en lösning.

Tänk på att vissa länder fortfarande kan ha krav på giltigt VHF-certifikat även för innehav. Det är inte så många år sedan detta även gällde i Sverige (nåja, fram till 90-talet), dvs du fick inte äga en radio med sändare om du inte hade certifikat/licens för den.

Du verkar religiöst övertygad om Plug-in-batteriets förträfflighet. Då tycker jag att du ska installera det som du tänkt. Det är dina pengar och du använder dem så klart till det du tror på. Om du misshandlat dina blybatterier så de bara håller ett par år så ska du inte förvänta dig att litiumbatteriet är tåligare för misshandel, snarare tvärtom. Det vore förtjänstfullt om du återkom i den här tråden med erfarenheter efter ett och två års drift så vi får del av hur det gick. Å gärna årligen även efter den tiden. Ett litiumbatteri köper man för att kunna använda under åtskilliga år. Om det bara håller ett par-tre år så är det en helt misslyckad investering. Då är det billigare med blybatterier som byts regelbundet. Hur varm blev generatorn? Att blöta ett finger och dutta på generatorn när den går för fullt ös räcker nog för att avgöra om den passerat 100 grader. Höll dioderna för spiken när BMS kopplade ur? Hur fungerade vinterförvaringen av batteriet? Redovisa gärna spänning och den inbyggda mätarens påstådda energi i batteriet. Plug-in-lösningar brukar inte ha urkopplingsbar elektronik och förbrukar ström även under vintervilan så redovisa gärna om du laddat under vintern för att inte tömma batteriet. Även plug-in-batterier "dör" om spänningen blir för låg. Ett blybatteri går ibland att skrämma liv i även om det fått skador o tappar i lagringskapacitet. Ett litiumbatteri går inte att väcka liv i igen. Litiumbatterier i alla kombinationer är ny teknik som det behöver delas kunskap och erfarenheter om. De som läst på om problemen betraktas som bakåtsträvare. De som "tutar o kör" delger sällan hur (om) det fungerar efter ett antal år och definitivt inte om de "kört i diket".

Hittade felet, förre ägaren hade kopplat + till huvudströmbrytarens båda lägen, vilket rörde till det i mina kopplingar längre fram. tackar ödmjukast för all hjälp och utlovar en efterbild imorgon!

Jag har sedan tidigare en 1000 kronors CAT excenterslip som jag upplever "stannar" väldigt lätt vid polering. Alltså inte bara att rotationen stoppas utan också att oscilleringen fungerar dåligt. Antagligen pga för stor friktion för maskinens styrka. Lättare slipjobb sköter den bra. Nyligen uppstod behovet av att köpa en snabbavverkande maskin (dvs med rotationsläge) inom familjen. Vi hyrde en Festool Rotex på Cramo en dag och blev imponerade och skaffade billigaste motsvarande som blev en Bosch GET 55-125. Den tuggar på jättefint och fungerar mycket bättre som polermaskin i sitt oscillerande läge. Den håller konstant varvtal även när den greppar tag i ytan och ger ett jämnare och bättre resultat, snabbare och mer bekvämt. Så min upplevelse är att det kanske krävs en lite kraftigare excenterslip om man ska polera med den, förutsatt att man inte provar sig fram och hittar en kombination av applikator och medel som inte ger för stor friktion.

Excenterslipen har ett oscillerande rörelsemönster. Axeln rör sig i en liten cirkulärformad rörelse, samtidigt som slipskivan roterar lätt. Det ger en kombinerad slipeffekt av "gnuggade" och roterande rörelse. Om slipskivan gleggat igen av slipmedel, eller man trycker för hårt eller snett, får slipskivan för hög friktion. Då kommer inte skivan rotera så snabbt, eller inte alls. Värt att notera är att en excenterslip man normalt använder för att just slipa exempelvis trä med normalt har en relativt liten axelrörelse (gnuggeffekten) jämfört med en dedikerad polermaskin av samma oscillerande typ.

Vad du Vestergren ser i den här tråden är ett klassiskt exempel på hur konservativa vi seglare är. Jag har seglat i 50 år nu och som båtägare i 30 år. Nästan alltid när någon gör något på ett nytt sätt säger alla: "så kan man inte göra, det fungerar inte". När det sedan visar sig att det fungerar så säger de: "Nå kanske det fungerar, men det är inte rätt". Tio år senare gör alla på det nya sättet... En gång i tiden var rullsegel oanvändbara, genaker löjliga, plotters farliga.. (var själv kraftigt emot plotters som jag ansåg att får människorna att tappa koncentration) Jag är ingen expert på generatorer, så jag kanske missar poängen, men i verkliga livet när LiFePO4 batteriets BMS slår av så har man ju fortfarande en massa saker som drar el. Kylskåp, autopilot, instrument etc., borde inte dessa "dämpa" effekten av BMS. Har själv blybatterier och när de blir oanvändbara så köper jag LiFePO4 batterier, och om generatorn pajar så köper jag en ny 😉

Om du tittar på min hemsida (se länk i min signatur) och "båtdagbok" så finns en hel del. Men det är ju lite beroende på vilken "färg" man vill ha på det. I gamla-gamla båten (titta på Diverse och Albin 25) så användes antingen mahognyplywood av den typ @anuba nämner, alternativt mahognybetsad björkplywood som då gick att få nästan likadan till utseendet. Om man tejpar innan sågning (maskeringstejp) och sågar från "rätt" sida (blir från baksidan om det är sticksåg) går det att få nära nog flisfria snitt även med amatörverktyg och "billig" plywood. Formplywood är belagt med ett fenolskikt som är väldigt fukttåligt (används bl.a. till betonggjutformar). Att plasta på det för att få det ännu mer fukttåligt skulle jag tycka är overkill, men avsågade kanter kan man behöva försegla med lack. OM det är snyggt kan diskuteras, men som skivor på icke-synliga ställen fungerar det mycket bra. Satt originalmonterat på flera ställen i förra båtens maskinrum, och såg likadana ut efter 20 år.

Det går i princip lika bra med vilken vattenfast limmad plywood som helst (vilket f.ö. det flesta är). Viktigare är väl träslaget på ytskiktet/ytterfanéren, så det kommer se snyggt ut. Själv har jag ofta använt ekfanérad björkplywood med klarlack, men med lite betsning och sedan lack kan man få snygg "mahognyfärgad" inredning redan med bara björkplywood. Bygghandelns standardplywood kan också funka i de lite bättre kvaliteterna som inte har grova kvistar och ful ådring. Lägger du ett lager lack även på insidan så har du förlängt livet på skivan även i fuktig miljö flera gånger om. "Marinplywood" - vad menar du då ? Det kan ju vara alltifrån teak/kotofanérad randig durkplywood till vanlig plywood. Men de är i princip alla lika fukttåliga.

Om du tar ett eller flera foto kommer du troligen få många fler svar. Inte ens Nimbus tillverkade ju duscharmaturer själva så den finns säkert i många andra "icke Nimbus-sammanhang", och ibland har tillverkarna använt olika modeller beroende på tillverkningsår o.s.v. Är det en begagnad båt kan ju en tidigare ägare bytt ut den också. Duschen kan ju fungera (minst) lika bra även om det inte står "NImbus" på den....😉 Förresten - var det ens standard från Nimbus med dusch på dessa ?

Jag tycker detta är en av de bästa frågorna jag sett på länge. Många pratar om marchfart och jag tror det finns lika många svar som det finns båtägare. Min personliga åsikt är att det är den fart man tycker båten går bra i. En tidigare båt som var lite undermotoriserad gick bäst nära maxvarv tyckte jag. Den kom då upp ur vattnet bra och motorn fick inte jobba lika hårt som i lägre farter. Nuvarande båt (Saga 315) går bra i alla farter under 20 knop och däröver blir den lite instabil pga sin köl. Min gamla Yamarin 490 med en 70 hk på går som bäst mellan 19 och 26 knop. Det är den ena definitionen. Den andra är att motorn går x00 varv under maxvarv och vilken nivå under man väljer beror på motor och båttyp. En planande båt med utombordare tex med maxvarv på 6000 kanske enligt denna definition har sin marchfart på ca 5000 rpm medans en halvplanande båt med dieselmotor kan ha sin vid 2800 av 3200 max rpm. Så ser de definitioner av marchfart som jag har hört talas om ungefär ut.

Mest ekonomiska farten är väl alltid så långsamt som möjligt upp till deplacerande hastighet (~5 knop) därefter vill man upp i plan (~20 knop). Högre hastigheter än så höjer bara förbrukningen.

Du har svarat i en nio år gammal tråd, men det är riktigt, det krävs inte tillstånd för att inneha en radio, men ska den användas för att sända med är den tillståndspliktig.

Nu skriver du inte vilken Yamaha F50, men de flesta skall varva max 6000rpm. Jag upplever att min F50 går bäst med marschfart ca 4000varv.

Den där båten har jag haft. Askeladden 585 freestyle med Mercury 135hk

Jag hade använt Biltemas marintätning, och sedan en genomgående maskinskruv, M4 eller M5, med brickor på båda sidor och även låsmutter på insidan. Livrem och hängslen alltså!

Ett batteri är beställt så återkommer med lite erfarenheter om ett par veckor när det är på plats och provkört. Va kampanj så blev ett sunwind 100 ah för 7500 kr på seasea. Inte religiöst övertygad varken för eller emot faktiskt utan rätt pragmatiskt inställd om diverse problem som kan uppstå, men anser inte dessa utgör en säkerhetsrisk. Jag tycker det är värt att betala ett par tusenlappar mer för att förhoppningvis få lite snabbare laddning och även få möjlighet att övervaka kapacitet i batteri, laddning och förbrukning på ett helt annat sätt än tidigare. Övervakningen kommer troligen vara guld värd då jag saknar den möjligheten idag. Men har bestämt mig för att initialt behålla mitt startbatteri, dels som backup och för att undvika ev påfrestningar på generator när BMS stänger ner batteriet. Sent på säsongen kanske jag gör ett försök att även skippa det och kollar hur generator reagerar. Men blir både mindre arbete och back up, så bättre att behålla som ngn redan påtalat. Så planen just nu är att, - Slänga ut 3 st förbrukarbly och ersätta med ett smart litium. Dubbelkolla säkring på ladd, möjligen byta. - Koppla från min lilla underhålls solcell, och bara använda min portabla när man ligger i naturhamn. - Byta ut landströms laddaren mot litium version från Biltema. Sen ska det va klart och "tuta och köra"...😅