Ledartavla

Såga bort all död vävnad och ersätt med ny. Lämpligt verktyg är multisåg eller vinkelslip.

Jag har normalt allt avstängt med huvudbrytarna när jag lämnar båten hemma för flera dagar (förutom laddning från solpanelerna). Men om vi snart skall ut igen tömmer vi inte kylskåpet, utan då får det stå på. Solpanelerna fixar den förbrukningen. Ett undantag har ibland varit att lämna med AIS-transpondern på. Då kan man gå in på Marintraffic.com och se att båten är kvar på plats. Och jo, elstängslet på badbryggan står alltid påslaget under sommaren (håller nergrisande änder borta), men den förbrukningen är försumbar. Annars finns inte så mycket utöver kyl (frys) som jag tycker behöver stå på vid hemmabryggan på sommaren när man inte är där. Ingen värme, ingen defroster o.s.v. När vi är ute eller bor i båten är dock kyl/frys på, huvudbrytarna alltid på. Invertern för mikro och kaffebryggare m.m. (230V) sätts dock bara på vid behov. AC körs i princip enbart om vi har landström (och behövs kanske ändå bara varannan sommar 😛). Radion/stereon är ofta på med låg volym, men navigationsutrustning såsom radar, ekolod och plotter slås av så snart vi är i hamn. Däremot förblir ofta PC:n (har även PC-baserad navigering) påslagen, för mail, surf och annat som man tycker platta eller telefon är för litet för. Eftersom båten inte har några vanliga instrument o.s.v. utan allt är NMEA 2000-baserat, måste försörjningen av den bussen vara påslagen för att få något "liv" i båten. Men det drar heller inte så mycket (under 1A), och med ett par solpaneler hamnar som sagt ekvationen på plus och inte minus även med detta påslaget. På tal om PC: På min förra "bobåt" installerade vi PC 2003. Då drog bara själva datorn 8A på 12V, en inverter i botten på miditowerlådan. Den uppdaterades sedan genom åren, givetvis. Den jag monterade i nuvarande båt förra året har en i7-CPU, stor disk, massor av minne och portar, enormt mycket bättre på alla sätt (givetvis) och en ljusstark 15,6" pekskärm med HD-upplösning. Och drar i snitt 1,8A - inklusive skärm. Det har hänt lite med utvecklingen.... Nattetid är stegbelysningar och annat LED-ljus (😉) utanpå båten ofta på, för att se var man sätter fötterna om/när man springer uppe på nätterna. Men det drar så lite att det är försumbart. Annars är det inte heller när man är ute så mycket som "måste" vara på hela tiden. Men visst, när man är ute går en del ström till laddning av alla telefoner och plattor, ibland mer än kylskåpet drar. Och så snart någon är i båten slås 4G-routern på, dvs så det finns Internet och WiFi i båten. Men den drar heller inga mängder. Fast många bäckar små, förstås....

Grattis! Du ser, någon gång så löser det sig och man får aldrig ge upp. Gällande mina motorer så har jag doktorerat i DC borstlösa 3 fas motorer nu. Mer effekt, mera volt bara. Dom jag köpte klarar 48 volt 60 amp (ESC 60 amp är ett måste). Tänkte sätta in ett paket med Lipo4 24/48 volt och DC/DC laddare om aktern inte förflyttar sig i den mån jag önskar. Du får väl starta en tråd så vi alla här få se hur du gör!

Håller med. Båtar är en ”världslig sak” som Pippi sa. Det ser dock ut som om din bottenfärg släpper från underlaget och det är nog därför du har fått rådet att epoxi-måla underst. Riv av lite lätt med ett medelfint sandpapper på gelcoat-ytorna, tvätta av med aceton och lägg på något lager bottenfärg och njut av livet och barnen. Gör det ordentligt någon annan gång när du har tid. (För de som tycker detta förfarande är slarvigt vill jag bara mena att det finns viktigare saker att ta hand om än båtar när man är i det skede av livet du verkar vara.)

Monterat och klart! Ursäkta ljudet i bakgrunden, men grannen slipar av sin botten...

Tja, alla sätt är ju bra utom dom tråkiga… Klart man kan demontera ”överhuset” det underlättar ju själva bälgbytet betydligt, men det kan ju skapa nya problem, exempelvis genom att det börja läcka in vatten eller att oljan läcker ut, är det någon packning eller gummiring där som kan skadas? Det räcker att tilta upp drevet för att byta avgasbälgen. Men de till att säkra eller spärra drevet på något vis så att det inte faller ned i huvudet på dig eller klämmer sönder dina fingrar. Jag har använt en planka att spärra med i leden, eller en annan planka mellan marken och kavitationsplattan, men det bästa var kanske en garagedomkraft som trycktes upp mot skäddan, men klart hydrauliken i en sådan kan ju också fallera.

Det är fortfarande upp till 7% RME i Preems Evolution diesel och oklar mängd HVO (Talldieselolja). Samma sak med OKQ8 GoEasy diesel, har upp till 7% RME samt upp till 35% HVO. Har kört Preems Evolution i 2 säsonger (sen jag bytte från bensin) med STAB-IL dieseltillsats utan problem. Några sjömacksfyllningar ovanpå det har det blivit. Kollar tanken 2x varje säsong för säkerhetsskull och kör med dubbla filter (Racor + motor original). Rent och fint fortfarande, men kanske för att jag haft tur och aldrig noterat vatten i tanken heller.

Det går väl an att tanka landsvägsdiesel om man har en ringa förbrukning och tänker på det där med RME. Men det blir krångligt och söligt att som jag gör att tanka bortåt 400 liter åt gången, dyrt lär det ju också bli. Sjömackarna har ju några olika pumpar att välja på, där alla utom en är rätt. Men "en och annan" tankar med förkärlek den billigare gröna dieseln, som då håller en annan skatteklass och bara är avsedd för yrkesbåtarna. Vi bytte värmesystem hemma för omkring 25 år sedan, oljan byttes mot fjärrvärme. Jag tyckte då det vara synd att låta eldningsoljan förgås, en del hamnade i dåvarande båtens tank, det gick väl bra, men turbon gillade det inte, den koksade igen. Det var heller inte direkt lyckat att ersätta tvåtaktsoljan med diesel i ett DDR-fordon med tvåtaktsmotor som då fanns i bekantskapskretsen.... Det var tydligen så man gjorde ibland under DDR-tiden, sades det, men tja, vad skall vi säga, rökridå och svårstartad.

Jag vill nog svara NEJ på den frågan. Det är vanligt att man stänger av båtens batterifrånskiljare (=huvudströmbrytare) när man lämnar båten i hemmahamnen. Saker som larm, automatisk länspump och om radion har en minneskrets för att behålla inställda stationer, brukar dessa vara kopplade innan dessa batterifrånskiljare och är då alltid spänningssatta. Hur stora batteribankerna än är så har man ju ingen obegränsat tillgång till ström ombord, kylskåp är väl den förbrukaren som förbrukar mest ström såväl i hamn som till sjöss. Ankarspel och bogpropeller, om sådana finns, är också stora strömslukare, men dessa går ju vanligtvis då motorn går och generatorn laddar. Jo startmotorn drar ju en himla massa ström också, men den går ju vanligtvis bara en kort stund, och är ju då ansluten till startbatteriet. Angående kylskåp... jag har kopplat kylskåpet via ett relä till en styrbar utgång på båtens larm, jag kan då fjärrmanövrera kylen hemifrån, och kan då sätta på denna (även om batterfrånskiljaren avstängd). Bra att kunna ställa in kalla varor från medhavd kylväska in i en kyl som redan är kall. man kan lika gärna koppla en värmare på samma sätt om man vill, och har ett sådant larm. Defroster... vanligtvis består dessa av ett element där uppvärmt kylvatten från motorn cirkulerar, sedan brukar det vara en elektriskt fläkt som via grövre slangar sprider värmen på rutorna, om någon av dessa slangar mynnar inuti båten någonstans kallas det även för "gångvärme". Sådana här elektriska diskussioner på detta forum, brukar förr eller senare även mynna ut i ämnet "solcellspaneler"... Om man ser sig omkring på bryggor i olika hamnar så har nog omkring 75% av alla bobara båtar, såväl motor- som segelbåtar solceller installerade, och det finns ju en anledning till det. En av anledningarna då är att man vill kunna ha känsliga matvaror såsom leverpastej, mjölk och även kall pilsner ombord... Alltså återigen, kylskåp drar en hel det ström, om du då dessutom har en frys gör ju den inte alls strömförbrukningen mindre. Så om du inte redan har solcellspaneler kan det ju vara läge att fundera på det. Ju större yta man kan avvara ombord för solceller, desto bättre. Jag vet erfarenhetsmässigt att 50W solceller nätt och jämnt räcker för att hålla ett strömsnålt 42 liters kylskåp igång ombord. Med 200W kan jag hålla samma kylskåp och dessutom en kylbox igång utan att ta landström. Ibland kan det bli en strid om eluttagen på bryggorna, det är många gånger de båtägare som saknar solcellspaneler som försöker sig på denna typ av "koppleri". Ja, ok det kan ju vara seglare med solceller också, då man haft bra vind i seglen och låtit bli att starta motorn. Lycka till med nya båten!

Är det någon som har erfarenhet av om diesel-tillsatsen fungerar bra nog blandat med landdiesel? Även om jag tycker man bör stötta sjömackarna och inte köra kubikvis med diesel i dunkar till hamnen så hade jag gärna kört på landdiesel, för den är ca 30% förnybar. Nu gör inte jag av några mängder (tidigare 35-40 liter per säsong och från och med iår blir det segel för min del) och motorn ej godkänd för HVO100. Men av den anledningen så tycker jag inte det är dumt, speciellt om man är gör av med mer soppa. Då blir ju miljövinsten således också mycket större.

Nej! Kondens är debunkat tidigare åtminstone av @raol och mig. Det handlar om enstaka tesked på en vintersäsong, men i längden kan det ju bli en hel del. Om jag inte minns fel så är det faktiskt troligare att man får kondensvatten i tanken när båten ligger i sjön under vår och höst, men det låter jag vara osagt.

Hej Båtmackarna har oftast såkallad blankdiesel i pumparna. Det är diesel utan inblandad RME. Det minskar drastiskt risken för att det skall växa i tanken och klogga igen filter och bränsleledningar. Kanske inte blir ett problem om det kommer rinna ordentligt igenom tanken som du antyder dock. Detta kan man hälla i framåt vinterförvaringen för att undvika alg-farm i tanken. Observera att det är viktigt att man antingen tömmer tanken helt eller lämnar den helt under långtidsförvaring för att unvika kondens och således vatten som bakterierna frodas i. Lycka till

Du kommer att få olika svar, här är mitt. Det funkar utmärkt att använda alla typer av diesel från landmackarna så länge man undviker att få vatten i botten på tanken. Bäst är om man kan tappa ur vattnet eller suga upp det, men om det är svårt kan man använda olika tillsatser för att känna sig lite tryggare med att slippa sk. dieselbakterier. Den enda nackdelen är att om allt för många tankar på landmackarna så kommer mackarna i skärgården succesivt att försvinna. Ett alternativ om du förbrukar mycket är att snacka med ägaren av någon sjömack du ofta tankar på och förhandla fram någon rabatt. Det blir ju lite win/win, hen får en nöjd kund som tankar mycket och du får ett bättre pris.

Kör med den (92 sv), älskar bokstavligen deras menyer osv. Lätta att jobba med och mycket tillbehör går att komplettera med.

Det mesta är nog redan skirviet. Men den övre drivknutbälgen, trä den över knutkorset montera den temporärt på skölden, sedan på med drevet, ett helsike att passa in splinsen, men det kan hjälpa att lägga i en växel och vrida på propelleraxeln för att få splinsen i rätt läge. Sedan är det "bara" att föra fram bälgen över drevet och trä på flänsen där. Man kan ju anlita en pianospelande kleptoman, dom har länga, flinka fingrar . Ja se till att sätta slangklämmorna rätt så att du kan dra dem, en slangklämmeskruvmejsel med flexibel klinga är helt nödvändig! När du äntligen har fått på drivknutsbälgen tiltar du upp drevet så mycket det går, samma där, sätt på bälgen vid skölden först, sedan vid drevet, men nu kan du behöva tilta ned rätt ordentligt för att få ihop det. Jag tog litet fett på en finger och strök på bälgarnas anläggningsytor, men diskmedel kanske är bättre? Ja så har du kylvattenslangen kvar, den har du väl bytt? det skall man göra först av allt. Och den lossas inifrån på något vis, jag har inte lyckats, så den fick sitta, men tar det nästa gång. Även växelvajern kan vara klurig att få på plats, och den lilla grejen som skall skruvas på plats på baksidan som fixerar höljet. Jag har en väldigt liten hylsnyckelsats och en spärrnyckel (11 mm om jag minns rätt, eller om det är ett tum-mått) som jag tar hjälp av här. Men det kan inte sägas för många gånger, se till att få slangklämmorna rätt, kolla i instruktionsboken hur dom skall sitta!

Välkommen till klubben, Avgasbälgen kan gå på direkt eller så får man ett vansinnesutbrott på skiten. Däremot drivknutsbälgen brukar inte vara några problem. Det svåra där brukar vara att få in drivaxeln i splinsen i struten. Vilket fall som helst drivknutbälgen måste sitta åt rätt håll den brukar vara märkt med top där slangklämmorna ska sitta. Dom inre slangklämmorna till bägge bälgarna monteras dit först innan drevet hängs tillbaka på skölden. Obs positioneringen av klämmorna. Se också till att slangklamman mot drevet hänger löst på drivbälgen Sedan när drevet sitter på skölden och drivaxeln är på plats så ligger drivknutsbälgen emot drevet, här hjälper lite diskmedel på insidan av bälgen, sedan så får man börja trycka bälgen mot drevet en tunn platt träpinne eller ett fiskben (får ej vara vasst) kan underlätta att hjälpa bälgen över flänsen på drevet. Observera att bälgen har en rundad upphöjning på insidan, den måste komma i spåret på drevets fläns. Efter det så för man fram slangklämman och drar åt. Sedan kommer det roliga, avgasbälgen, Då du har 290 drev misstänker jag att det inte sitter några klaffar i bälgen. Det gör att en rund bälg ska på en oval fläns på drevet. Lyft upp drevet lite och lägg på klamman på bälgen, lite diskmedel gör även här underverk, sedan får man sänka ner drevet och vrida det lite fram o tillbaka, har man tur så hoppar bälgen på plats. Annars så får man hålla på ett tag, ibland går det åt en plattång för att tvinga över bälgen på flänsen. Återigen ingen vass tång. Och ja det är trångt.