Gå till innehåll
tisdag 25 februari 2025

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2022-02-25 på alla områden

  1. 3 poäng
    Kan bara tala för västkusten men här kryllar det av båtar av den storleken och modell i naturhamnarna Har själv även ägt samt har kompisar som äger/ägt och det är inga större problem Kanske lägga ut spring eller extra ankare något oftare än med mindre båt Enda jag upplevt som ev problem är att kilar ej håller för vikten om det blåser på men det går ju att anpassa till kraftigare prylar Undvik bandankarspel och ha gärna extra vikt att hänga ut på ankarlinan om det är blyad lina eller lina/kätting
  2. 2 poäng
    Dessa kanske passar https://www.vetus-shop.com/carbon-brush-set-for-vetus-thruster-bow50-55-andamp-60-p-2675.html
  3. 2 poäng
    Eftersom ni har ganska stor båt så borde ni ha mycket erfarenhet av hur det fungerat i naturhamn, 5-8 fot extra borde kanske inte vara så stor skillnad. När man åker runt i Sthlm's skärgård ser man inte större båtar i naturhamn, nästan alltid på svaj.
  4. 2 poäng
    Tidvattenskillnader i Östersjön är enstaka centimeter och helt försumbara. Nivåskillnader finns det förstås ändå, men då pga vind och lufttryck, som förstås inte kan avläsas i tabell... I Bohuslän kan man räkna med tidvattenskillnader på 20-25 cm under en cykel, men upp till 40-45 cm över flera cykler (några dygn).
  5. 2 poäng
    Det är ju generellt svårt att svara på sådana frågor, då naturhamnar har synnerligen olika beskaffenhet. Vad det gäller vattendjupet så finns det är i Bohuslän naturhamnar som kan matcha oceangående fartyg, (fast kanske inte på längden och bredden) liksom sådana där man knappt kommer in med en extra grundgående kajak under högvatten. Sannolikt varierar vattendjupet i ostkustens naturhamnar på ungefär samma sätt. Hur djupt sticker din tilltänkta båt? 100 cm, 150 cm? Till det bör man lägga till en säkerhetsmarginal på omkring 100 cm. Denna säkerhetsmarginal kan ju minskas om man anser att propellrarna och rodret är skyddade med en skädda eller dyligt. Man får tänka på ebb och flod, hur månfasen är och så, men det kanske inte varierar lika mycket utefter ostkusten som det gör här. Det är propellrar, drev eller roder man skall vara väldigt försiktig med särskilt i naturhamn. Och där är det bara idi… amatörerna som lägger till med aktern mot berget. Aktern mot brygga kan fungera om vattendjupet tillåter det, typ flytbrygga, men inte så sällan är det orent vatten precis under bryggor, varför man bör vara ytterst försiktig. Om klippan är slät och vattendjupet tillåter det kan man lägga till bredsides, men då blockerar man i allmänhet tillgängligheten för andra båtar. De statligt utgivna sjökorten liksom sjömätningarna kan vara bristfälliga eller tillockmed felaktiga över naturmannar, men det brukar finns diverse oberoende nautiska publikationer som tipsar om bra hamnar, med egna kartor, skisser eller flyg/drönarbilder. Ett annat bra tips är ju att titta efter om det sticker upp segelbåtsmaster bakom öarna, då är sannolikheten stor att vattendjupet även räcker till för en motorbåt. Sedan tillgängligheten på längden och bredden, ja det är ju en uppskattning. Om det är trångt bör man inte gå in i en sådan hamn om man är osäker på båtens manöveregenskaper. Sedan bör man kalkylera med vindriktningen, om vinden vänder under natten, man eftersträvar ju alltid att ha vinden i fören, att ha den akterifrån är väldigt ofördelaktigt och det kan innebära att man sätter fören i berget och att det kan vara besvärligt att komma bort från denna plats. Kraftig sidvind är heller inte så bra. Som redan nänts är motorbåtar med liten undervattenskropp, höga fribord, mycket kapell och eller flybridge väldigt känsliga för minsta lilla vindpust i sidan, så fort man lägger i friläget seglar båten iväg sidledes. Det gäller att ha snurr på propellern hela tiden tills fördäcksgasten fått landkontakt, och då samtidigt ha is i magen och inte slå back för att bromsa, om man fällt ankaret, då ankarlinor och dess kättingar har en förkärlek att trassla in sig i propellrar och dess axlar, så väl egna ankarlinor såsom andras. Ja en stabil stävskena är bra att ha, då man medvetet kan sätta fören i berget och väldigt sakta låta motorn trycka båten mot land tills dess att försäcksgasten lagt första förtöjningslinan, som skall läggas mot vinden, sedan förtöjer man mot lä. Ankare... det finns en uppsjö av olika ankartyper, och universalankare finns knappast, ställer du frågan här om vilket ankare du skall använda får du lika många olika svar som det finns personer i diskussionen, eller egentligen fler förslag. Hursomhelst bör man iallfall ha en bra bit kätting mellan ankaret och linan. Ja så bör man ju se till att klippan man avser att förtöja emot medger att besättningen kan ta sig iland eller ombord utan alltför stora akrobatiska konster, en bra stävstege underlättar debarkering och embarkering. Klippan då... Många gånger har SXK eller annan organisation slagit i ordentliga bergdubbar att förtöja i, om inte sådana finns får man leta upp sprickor att slå ned egna dubbar i, och då se till att dom sitter tillräckligt hårt för att hålla båten, men inte så hårt att dom sedan inta kan slås loss. Tja, det låter kanske som att det är bästa att stanna i land, eller bara förtöja i gästhamnar, men det är en hel del man skall tänka på innan man skall gå in och lägga till i naturhamn, och då har jag ju inte nämnt att det ytterst sällan, eller snarare aldrig, finns eluttag i naturhamnarna....
  6. 2 poäng
    Bara ett tips då att man bör byta från pistolhakar till andra former av hakar som inte riskerar att skava sönder seglet.
  7. 2 poäng
    Har ingen direkt erfarenhet av den storleken på båtar men vet att ju större båt desto mer vindfång och därmed större känslighet för oönskad sidvind. Vad gäller om man ”kommer in överallt” så är min erfarenhet att de större (motor-) båtarna inte går värst mycket djupare i fören än de lite mindre. De med drev går inte värst mycket djupare i aktern heller. För mig innebär större båt fler förtöjningslinor, oftare behov av spring etc men inget som skulle hindra mig från att skaffa en sådan om behov och ekonomi förelåg. Sen är det naturligtvis så att en större båt är dyrare och därmed kanske lite mer ”känslig”.
  8. 1 poäng
    Håller med @Georg_Ohm, kan säga 4 firmor i Nyköping som renoverar den åt dig. Lämnade in en startmotor till en gammal jänkare åt en kompis för några år sedan till Rullex, dom slipade ner ett par kol så dom passade samt byte lager. Den fungerar än!
  9. 1 poäng
    Vänd dig en fordonselektrisk firma, det kan tänkas att kolborstar till någon slags startmotor till lastbil eller så kan passa… kanske.
  10. 1 poäng
    Detta låter tryggt Tack för tips!
  11. 1 poäng
    Dessa borstar borde vara standardprodukter som går att hitta varsomhelst?? Otroligt dåligt av Vetus att inte kunna erbjuda hjälp?? Det finns ju massor av företag som servar elmotorer och generatorer. Kolla runt i ditt grannskap och se vad de kan erbjuda. // Mats W
  12. 1 poäng
    Självklart blir tillgängligheten mindre med en större båt. Sedan är bara frågan hur mycket mindre. Beror naturligtvis på hur mycket större båten är. Har du tex en trång skreva där du gick in med lagom plats för fendrar på båda sidor med gamla båten kanske du får ligga utan fendrar med en större.
  13. 1 poäng
    Jag seglar själv med dubbla förstag och försegel med gamla bronshakar. Det finns klart fördelar när man seglar längre sträckor och i sämre väder, tex över östersjön, det är säkrare, man kan byta segel enkelt etc. Jag har fäst (elastiska band) seglen i mantåget när de inte används under seglingen. Jag kommer sannolikt dock sätta rulle på mitt främsta försegel där normalt stora genuan åker upp, problemet just nu är att den sitter på ett bogspröt som går ut över 1m och det går inte att slå utan att springa uppe på däck och hjälpa seglet runt det andra förstaget. Och jag seglar ofta själv. Länge var jag inne på en cu-rulle, då kan man ha det som rulle med nuvarande segel och man kan byta segel lika lätt som tidigare. Nyss var jag inne på en furlex eftersom jag ändå kommer behöva beställa en ny genua snart. Fast då sitter man där med endast ett försegel och saknar möjligheten att tex köra två fockar mm och efter vad jag läst så är det inte ovanligt att rullsystem i rimlig prisklass (plastimo, furlex) strular en del. Ingen lösning är optimal, man får göra avkall på någonting oavsett hur man väljer att göra. Då jag fick beställa två nya segel detta år (stor och mesan) så är min tänka rull-budget för året förbrukad, men som det ser ut testar jag nog en cu-rulle och ny genua med hakar nästa år (+ett klassiskt rullkapell), då kan jag både sätta det som ett rull segel men också ta upp och ner det som vanligt.
  14. 1 poäng
    Nu får du nog läsa klassregeln igen 🙂 En variant som lösning är ju att skaffa en sådan där enkel rulle för segel med pistolhakar. Den utgör ren förvaring av segel, och man seglar helt inrullat eller helt utrullat. Då kan ett traditionellt kapell för rullsegel användas.
  15. 1 poäng
    Skrotningsfirmor har väl inte över 15% i vinstmarginal fyra år i rad? 2021 omsatte Båtskroten blygsamma 7,5 mkr men gjorde vinst på 1,2 mkr: https://www.allabolag.se/5567709166/bokslut Det är väldigt bra jobbat på 3 personer och absolut inte vanligt. Båtskroten är ett bra investeringscase just nu, för de tjänar bra pengar. Håller helt med och jag tycker entreprenörskap är viktigt. Samtidigt gillar jag att förstå affärsmodeller för att förstå om bolag är långsiktigt värdeskapande. Happyboat är det väl mest Mellgard som tycker är skit? Jag tycker personligen inte det per definition är fel att göra vinst, tvärtom - företag måste tjäna pengar. Samtidigt ifrågasätter en väl fungerande marknad hur företag tjänar pengar och om de tjänar "onormalt" mycket pengar. Är du socialistiskt lagd så ska "onormalt" mycket pengar leda till att "övervinsten" ges bort till någon annan, är du kapitalistiskt lagd så ska det uppmuntra till högre konkurrens.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...