Ledartavla

Det är som Lintott skriver zinkanoden/offeranoden som korroderar vilket ju är dess funktion. Antar att du har ett 100s drev: Då finns den i dom flesta båtbutiker, t.ex på Erlandssons, Hjertmans, SeaSea, m.fl. Tänkte bara tillägga till Lintotts råd att du inte får lov att måla över den. Den SKA offras och gör som du gjort nu, kolla den varje år så att den är någorlunda oförbrukad och att den sitter fast och har metallisk kontakt med drevet. Annars byter du. Och beroende på var i Sverige du har båten (Västkusten, ostkusten, insjö) så ska du välja olika material. Fråga i butiken så får du rätt.

Det ser ut att vara zinkanoden som korroderat på ditt drev. Sen verkar det även ha skadats så en bit trillat loss. Att zinkanoden korroderar är bara bra, det är det den är till för. Alternativet är att aluminiumdrevet korroderar och det är inte bra. Lossa propellern. Då hittar du nog ett par skruvar som håller zinkanoden. Ta bort zinkanoden och sätt dit en ny, Det skall vara elektrisk kontakt mellan drevet och zinkanoden så se till att det inte sitter oxid på anliggningsytan mellan drev och anod när du återmonterar.

Skrivfel: menar att du antagligen har ett 110s drev. Om du är osäker, ta med den gamla offeranoden till butiken så kan du jämföra med den nya. Sorry 😉

Kolla KAMD43. Men varför strula? Det väsnas så det räcker ändå. Jag tycker det är underbart att allt ljud kommer ut under vattnet. Grannens båt har ljudutsläpp ovanför och väsnas till man inte ser honom.

Tanken är i första hand att kunna flyta den på en privat väg mellan huset och stranden, så inga krusiduller när det gäller reggning etc. Tänk båtvagn i "skabbighet". Jo, det har jag föreslagit, men det har inte fallit i god jord ännu, tror det är latmasken än så länge.

Nu ska jag uppdatera om än lite sent om båten jag köpte! En sea ray 290 sundancer 92a. Motorn en kad 43'a räcker gott och väl till! Har kopplat kompressorn på knapp då den inte behövs ens vid acceleration till marchfart som är mellan 20-22 knop (topp ca 32). Båten har kostat alldeles för mycket pengar att uppdatera som vanligt 😃 men det blir bra! Lite saker jag gjort. monterat värmare, klätt om interiören i sittbrunnen blev nya skivor oxå då dom gamla var dåliga. Förlängt badbryggan och monterat ankarspell. Renoverat värmeväxlaren oljekylare intercoolern, ny turbo och avgasknä. Drevet är på översyn nu! Det är väl dom stora sakerna jag gjort, sedan är det en miljon till saker som tar för lång tid att skriva om // jonny

Du skriver "ståldelar", men drevet är i aluminium. Propellern är inte heller koppar, utan nån form av brons.

Så är det inte med Elpress kabelskotång. Tror inte att det är så med andra fabrikat heller. Edit: ser nu när man kollar runt lite på nätet att det verkar variera. Man får nog testa sig fram med sin tång.

Har nu skummat inläggen här. Det verkar saknas en mycket viktig sak, nämligen att dessa verktyg kräver att man sätter in flatstiftet från rätt sida i tången, annars funkar inte pressningen på avsett sätt. Prova själva att pressa två lika flatstift, vända åt var sitt håll i tången. Dra därefter i kabeln och se hur stor skillnad det blir innan kabeln lossnar.

För egen del anslöt jag en Macerator kvarn/pump, den dyrare sorten för ca 2800 kr, strax intill septiksystemets skrovgenomföring / ventil. Till inloppet på Marceratorn en passande Y-förgrening i rostfritt. En slang in från septiktanken. En ut till Marceratorn och en rakt upp till däcksgenomförningen. Avluftningen från septiktanken bör ha 19 mm innerdiameter. I tillägg har jag en kulventil mellan toastol och septiktank. Luktar dret annars. Toalettstolars jokerventil är ett skämt. Hindrar inte gaser. Bara flöde av grova sorten. Om du googlar på Praktisk Båtägande och septiktank (tror jag det var), då kommer du att hitta en installation med minst 7 kulventiler. Anser det är stor risk att göra toabesök och tömning med nåt dyligt, som proffs arbetat fram. Finns dessutom annat att lägga pengarna på. - Tänk tanken vid en akut tarmtömningssituation. I vilket läge ska alla ventilerna vara, innan man låter skottet gå🤪 Och sen? Vid tömning via däck eller ut i sjön? - Ja, en mattematiker bör ju kunna räkna ut möjligheterna till felmanöverering. Blir minst 3 x 7 = 21. Därtill kommer den mänskliga faktorn för var och en ombord. Eller ska det vara skepparens handräckning vid allas toabesök. Gör Du det, så enkelt som möjligt!

- Gäller väl bara att stänga bottenventilen först innan du kör igång😋

Personligen tycker jag alla arbeten är lättare på land än i sjön, men det borde gå att installera däckstömning i sjön. Däremot kan jag tycka att det är smart att passa på att byta slangar och genomföringar samtidigt, och det är ju svårt att göra i sjön.

Japp, det tycker jag. Köp en CE-märkt bränsletank godkänd för bensin. Alla anslutningar ska göras på tankens ovansida så att inte så mycket benson rinner ut om något lossnar. Köp en "tankspiral" så blir det svårare att slanga ur bensin. Köp påfyllningsslang och avluftningsslang godkända för bensin. Påfyllning 38 mm och avluftning cirka 12 mm. Däcksförskruvningen (tanklocket) bör monteras så att bensinen rinner ut i havet om det blir överfullt, inte in i båten. Avluftning görs med svanhals helst upp till samma nivå som bränslepåfyllningen så att pistolhandtaget slår av innan bensin rinner ut och så att du inte riskerar att få in vatten i tanken. Avluftningsbeslaget bör ha ett nät (flamskydd). Förbind alla däcksförskruvning, genomföringar, beslag, tank, mm. elektriskt så att du inte riskerar att få statisk elektricitet och gnistbildning vid påfyllning. Alla elkomponenter i utrymmet tanken placeras i ska vara gnistskyddade, fast undvik gärna el helt i det utrymmet. Utrymmet där tanken placeras ska vara ventilerat med ett hål motsvarande ungefär 70x70 mm (kan även utformas som en längre slits), men fläkt behövs inte. Inget bränslefilter med glaskopp som kan gå sönder. Lycka tilll med installationen. Mackey

Visst var det: ERLANDSSONS BRYGGA FENDRAR GARANTI KVITTO Där är de tydligen inte rädda för att folk googlar... Fendrar o s v.

Fy f_n vilken attityd!

Det är ju bara att visa upp ett fenderskydd så är du ju hemma rent juridiskt. Det är ju uppenbart ett ursprungligt fel om svarta fenderskydd blir gröna.

Själv har jag inget problem med att de 2-taktare som finns får leva kvar. Att förbjuda dem har ju surrats om i alla fall 14 år nu (minst) men aldrig varit i närheten av att realiseras av Transportstyrelen som är föreskrivande myndighet. Konsekvensanalyser och sammhällsekonomiska analyser visar nog precis det du säger och de väljer istället alternativa sätt som att försöka informera om det dåliga, om LOVA bidrag, förmå folk köra på alkylat etc etc. Hav och Vatten har ju ett helt annat mål men sin verksamhet, klart de skriker högt om förbud, vore väl tjänstefel av den myndigheten annars. Att politikerna skulle ta politiskt beslut att förbjuda 2-taktare tror jag inte heller att de gör. Så jag tror det är lugnt för 2-takts ägare. Ju fler år som går desto färre motorer kvar och desto mindre motiverat med förbud. Det jag själv ville belysa i mitt inlägg var att det vi gör i närområdet också i första hand påverkar närområdet! Dock är effekten av det kanske lite mindre på västkusten och kuster som inte har skärgård. Så argumenten om att båtfolks påverkan är en "droppe i havet" håller inte, särskilt inte när det oftast är koncentrerat till en viss tid på året. En kanal till Bottenviken skulle va bra🙂 Skulle vara mycket intressant att få resultat av test i vattentunna med laboratorietest, helst före och såklart efter. Men om man googlar finns säkert det redan, om man orkar. I alla fall inte lika roligt som göra test själv. Jag tror dock att det oförbrända bränslet inte kommer ut i form av "ren" bensin utan att den blir processad/uppspjälkad på något vis, man hör ju om begrepp som kolväten mm. Så den går nog tyvärr inte att återvinna enkelt. Förr kunde man på många reningsverk inte rena fosfor (är det va) som bidrar till övergödningen, men tror de flesta nu fixsr det.

Låter ju nästan som om det vore läge att försöka importera en segelbåt från Storbritannien. De har ganska många segelbåtar med dubbelköl (kallas "bilge keel") eftersom det är vanligt med flera meters tidvattenvariation, så båtarna byggs för att kunna ställa sig på de två kölbladen och roderbladet på den uttorkade botten. Det ger också mindre djupgående eftersom kölarean delas på två kölar, plus att de byggs för att tåla just att stå på botten enkelt. Många brittiska båtar är generellt också lite mer fokuserade på komfort och utrymme snarare än snabbsegling och rejsigt utseende. Tyvärr har jag ingen specifik modell att tipsa om, men det bör ju gå att hitta ett antal om man letar på brittiska båtsidor. Moms och sånt kan förstås vara ett bekymmer, men om det är rätt båt kanske det är ett mindre problem? Här är ett exempel. Djupgående 1.1-1.2 m, där en motsvarande enkelkölad båt förmodligen hade haft 1.7 m. https://www.plymouthyachtbrokers.co.uk/boats-for-sale/1989-moody-31-mkii-bilge-keel-plymouth-devon-united-kingdom-7924322/

Min känsla är att kompressortekniken sedan Danfoss BD35F introducerades inte har blivit så mycket effektivare däremot har regulatorerna som styr kompressorerna förfinats. Idag säljs båtkylar med Kina tillverkade kompressorer med för mig okänd verkningsgrad och MTBF. Jämför båtar tillverkade i södra Europa med norra Europa så påstår jag att tex Franska båtar har bättre kylar. Baserar detta på jämförelser på båtar byggda efter år 2000. Som båtägare av svenskbyggd båt har jag försökt förbättra isolering och ventilation av kompressorn, finns mer att isolera ombord med 2 komp PU skum (slutna celler). Bilden visar hur jag suger luft mha kompressorns standardfläkt från kölsvinet via 90 mm slang upp till en tillskuren plastburk (fd skumtomtegodislåda).

Bara seglat i 14 år. En sak har jag lärt mig. Inga sjökort utan Hydrographica är att lita på. Många av sjökortet i Vänern t ex är djuplodande på senare delen av 1800-talet. Då visste man inte var man var, med större exakthet än typ 50 - 100m. Man klara sig utan ekolod och frammåtseende ekolod om man håller sig inom prickade farleder 3-meterskurvan är ett skämt och hyfsad på kortunderlaget med typ 100 meter mellan djuplodningarna, från båt och på is. Så numer seglar jag rätt säkert med Hydrographicas sjökort, där de finns, medelstor plotter och riktigt frammåtseende ekolod. Den strategin är jag riktigt tillfreds med. Visst finns det folk som är eniga med naturen och läser av öar, kust, stenar, bränningar mm OVAN VATTENYTAN! Men inte ovanligt att båtar har djupgående på 1.5 m och djupare... Tänk på detta, innan du drar in mellan skär, grund som du inte ser o s v. Som sagt... Har lärt mig. Senast jag gick på ett grund, var på betydligt djupare än 3 m enligt pspperskortet. Slappnade av och kolla inte ekolodet annat än det var 6 - 7 meter... Där låg grunder, ca 100 m fel inrutat på papperskortet. Då förstår var och en om man är innanför angivet 3-meters linjen på papperssjökort, vad, som händer.

En lista som jag tror visar i vilken ordning jag skulle skaffa de grejor vi har ombord idag eller kanske i vilken ordning jag använder dem mest. Sjökort på något vis, troligen en bra padda eller telefon som kan användas till mycket annat och där man kan få in all möjlig information (båtar med AIS, väderkartor,, mm, mm.) så länge man har mobiltäckning. Elsystem med lite lampor och USB-uttag samt lanternor, ett startbatteri och ett eller två förbrukningsbatterier med möjlighet att bygga ut samt så en stor solpanel som möjligt. Minst 50 W! Kompressorkyl, härligt att kunna ha med vanlig mat och dryck läääänge. Autopilot, alltid skönt med en hjälpande hand. Fjärrkontroll är mycket värt, då kan man pyssla med lite av varje på däck och ändå kunna väja om det behövs eller sita och styra under sprayhooden när det ösregnar. Vindinstrument med logg och enkelt ekolod. Jag använder detta mycket, men jag skulle avvakta med detta om jag hade en begränsad budget. Värmare, används inte särskilt ofta men väldigt skönt på försäsong och fram mot oktober och på midsommar när det alltid är kallt (fast det sista är inte riktigt sant). Mycket går att hitta begagnat till riktigt bra priser och gör man installation av kablar etc. bra från början så kan man byta till nytt senare utan större besvär. Grejorna håller förhållandevis länge. Jag tror all teknik ombord utom plotter och autopilot på vår båt är 20+ år.

Segling är en materialsport och det finns väldigt många prylar att klä på sin båt för den som vill. Går jag tillbaks 25 år så klarade jag mig med papperskort och magnetkompass och ändå dröjde det till 2020 innan jag small rejält på ett grund för första gången. Med autopiloten igång och aktiv plotter 🙂 Och visst! Har man väldigt gott ställt så kan man klä på båten allt upptänkligt men man kan också, precis som TS, först reflektera över vad man egentligen verkligen behöver. Problemet med att se en surfplatta i solsken är väl känt. Dock har jag inga problem med det eftersom jag har den i ruffluckan om solen ligger på. Den är så stor att jag egentligen inte vinner på att använda min lilla plotter i stället. Jag ser faktiskt paddan bättre innanför ruffluckan än plottern ovanför ruffluckan. Att Pekskärmen är svår om den blir blöt är också känt. Samma där. Inne under ruffluckan. Har jag sprayhooden uppe så sätter jag den där under. Sjökort kostar 95kr/år i Seapilot och 139kr/år på Eniro. 1 300-1 500 kr till en Garminplotter. Skärmen är gigantisk på en surfplatta. Överlägsen upplösning och precisionen har jag som sagt inte märkt någon skillnad på under de år jag kört dubbla system. Men ska man ändå installera ett ekolod, koppla navigatorn till autopiloten eller annan NMEA-pryl så kan man ju lika väl kosta på sig en kombinerad plotter och ekolod. Sen drar en surfplatta mer ström än en plotter. Det är sant. Men har man hyfsad strömförsörjning så är det verkligen marginellt. Det finns så många dyra prylar installerade i diverse båtar som egentligen aldrig används. Hörde en kille från Furno som menade att hälften av alla fritidsskeppare som har radar inte kan läsa den utan har den mest för att… det är fräsigt att ha en. Så jag tycker att man verkligen ska tänka igenom vad man behöver innan man handlar. Det finns massor med snillrika, fina, exklusiva hjälpmedel för den som behöver dem. Men vad behöver jag? För mig personligen är faktiskt iPad, autopilot och den lilla digitala kompassen de hjälpmedel jag använder allra, allra mest när jag semesterseglar. Edit: På den båt jag kappseglar finns alla hjälpmedel utom radar. T o m en mätare som mäter förstagsspänningen. Trots det så tar skepparn nästan alltid fram iPaden någon gång varje race. Lättanvänd, tydlig, stor skärm, portabel, enkel att hålla i handen mm.

Du har fått många bra tips nu, men jag tänkte ändå delge mina erfarenheter.... Jag hade tidigare en liten segelbåt med utombordare, båten saknade all form för laddning men det fanns inte heller några stora förbrukare, så vi klarade oss 4-7 dagar med ett batteri som vi sen laddade när vi kom hem. Lanternorna (alla tillsammans) var nog den största förbrukaren, de behövde vi dock aldrig använda så länge vid hade båten. Annars var det laddning av mobiler (2st) och surfplattor (4 st) och någon lampa på kvällen. Navigering: Bra att du inte helt förlitar dig på enbart surfplatta/mobil. Nackdelen med en surfplatta/telelfon är om det är stark sol, då blir skärmen mer eller mindre helt svart trots att man har max ljusstyrka på den. Jag hade en handhållen Garmin och papperssjökort, lite omständigt med dubbelt, men skärmen på GPS:en var så liten så kortet behövdes för bra översikt och GPS för att enkelt visa var på kortet man var samt för lokala navigeringen i trånga farvatten. Min Garmin hade fördelen att solen fungerade som belysning av skärmen, så när det var ljust ute behövde man inte ha något ljus alls på skärmen och då går strömförbrukningen ner markant. Jag tror de lite större stationära skärmarna har samma teknik (gäller säkerligen alla tillverkare av navigatorer). Så av den anledningen är det rätt val du gör som siktar på en "riktig" navigator. En annan nackdel med mobiltelefon eller surfplatta är om vid regn eller om de blir blöta (t.ex. översköljande sjö/skvätt). Självklart har man dem (i alla fall vid dåligt väder) i ett vattentätt fodral, men kommer det vatten på skärmen (utanpå fodralet alltså) så fungerar inte pekandet med fingrar. Fick själv erfara detta den hårda vägen i en liten öppen motorbåt i grov sjögång där jag enbart hade surfplattan eftersom jag inte kände till detta problem. Det blir helt lönlöst att försöka peka och zooma och flytta kartbilden. Lyckas man så susar kartbilden helt okontrollerat åt något håll eller blir tok inzoomad eller så ser du hela jorden. Man måste torka av skärmen så den blir någorlunda torr för att kunna använda den. Detta är också en anledning till du gör rätt val som satsar på en riktig navigator. Jag har dock själv enbart Eniro (och gamla papperskort i reserv) idag, men nu har jag motorbåt och surfplattan sitter torrt under tak och (någorlunda) skyddad mot allt för starkt solljus. Min lilla handhållna Garmin har jag kvar i garderoben, nästa gång jag lånar brorsans öppna båt så tar jag med den. Elinstallation Svårt att ge några bra tips när man inte vet förkunskaperna. Men när man väl har skaffat sig el ombord så kommer sannolikt små förbrukare adderas varje år, man ser behov av en USB här och en där, en lampa i salong och en i förpik etc etc. Nu är ju din båt inte stor och det verkar inte som du har behov av något stort avancerat elsystem utan mer grundläggande. Men något kommer du säker addera vart eftersom. Så se till att grunden (placering med möjlighet för framtida nya kabeldragningar) gör att du lätt kan addera utrustning, dvs ha redan nu i åtanke att du kommer addera förbrukare. En grundinstallation bör väl vara Batteri -> huvudsäkring -> Huvudströmbrytare -> lokala säkringar (t.ex. elpanel med säkringar eller hängsäkringar på varje förbrukare) -> förbrukare. Till batteriet kopplar du sedan solcell via en regulator. Lycka till med båten och elen.

Jag känner många erfarna seglare som numera segkar med padda och/eller telefon, så hag tycker inte du ska avskriva dessa navigationshjälpmedel helt. Senast seglade vi som paying crew från Lissabon till Kap Verde via Kanarieöarna, Senegal och Gambia och det funkade väldigt bra med bara telefon/padda och hela världens sjökort kostade inte mycket mer än vad vi betalar för Östersjön och kusten upp till Norge. Nu ska du ju inte jorden runt, ännu... Vi själva har en billig plotter med Navionics sjökort, men det blir en slant ändå. Jag skulle spara pengarna för en plotter och satsat på annat till att börja med.

På min förra båt saknade jag generator. Jag hade en 45W solpanel på en Noastolpe i aktern. Fördelen är att man kan rikta den mot solen när man seglar, rikta den österut när men går och lägger sig för natten. Jag körde en 18 l kylbox, laddning av telefon/ipad och autopilot på det med ett 45Ah batteri som bunkring. Klarade tre dagars mulet väder innan kylen gick in i energisparläge. Så tycker jag att ekolodet är lite överskattat vid semestersegling. Personligen så håller jag marginal till tremeterskurvan under semestersegling. Ekolodet används mest när vi kappseglar och vill slicka en strandlinje, pina oss förbi någon grynna eller gå nära land innan vi slår. Man hinner ju inte reagera på ekolodet utan man kollar lodet mot djupkurvorna på plottern. Nu har väl de flesta plottrar kombo med ekolod eller? Så… då har man ju sitt ekolod ändå så att säga. Sen har jag under ett antal år kört iPad med Seapilot parallelt med Garminplotter och kan konstatera att en modern iPad har samma exakthet som plottern. Nackdelen är framförallt att iPad är svår att se i solljus. Annars är en surfplatta stor, tydlig och har en överlägsen användarvänlighet med sin effektiva pekskärm och smarta gränssnitt. Nuförtiden är det iPad som gäller 90% av tiden. Garmin tas till när det är stark sol eller tokblött. Pekskärmen blir knepig när den blir alltför blöt trots att jag har vattetnätt case till paddan.

Försök redan från början planera för vilket strömbehov du kommer få. En stor post är kylbox, ifall du vill ha en eldriven. De går dygnet runt och drar en del. Skönt att ha på långtur men den ställer vissa krav på batteribank och solpaneler. En plotter behöver inte dra så mycket. En sextummare typ Garmin 62cv drar 0,7A. Den storleken tycker jag räcker gott i mindre båtar. Faktum är att jag hade en i min IF men inte riktigt hittade någon bra plats för den så jag sålde den och gick tillbaka till en vattentät mobiltelefon (och papperskartor) för navigering.

Problemet med ett framåtseende ekolod är att de flesta inte ser framåt i speciellt stor vinkel. Skulle snarast beskriva dem som tittandes snett nedåt istället för rakt nedåt (förutom på bilden i broschyren, förstås). Så när det grundar upp ser det ofta inte tillräckligt långt fram för att vara speciellt användbart. Jovisst, de har blivit bättre och det finns faktiskt numera sådana som är riktigt bra. Men då krävs det en del vid installationen och prislappen ligger nog inte i linje med budgeten för TS. Ett enkelt ekolod är dock enormt mycket bättre än inget. Och det finns många bra enkla, som dessutom varken drar mycket ström eller kostar så mycket.

Tack alla tre som har svarat (jag hoppas det blir flera). Det känns bra att jag tänker rätt och att jag även andra saker jag måste tänka på framöver, t.ex. strömförsörjning. Det är särskilt bra med tips om märken och hur avgörande priset är. Jag tycker det här sajten är toppen. Det är så bra att kunna få råd från er som har seglat länge.

Jag trivs väldigt bra med Hydrographicas sjökort... Vilket du kan få i mobilen... Eniro på sjön... Kör med Garmin 92 SV pekskärm och frammåtseende ekolod. Finns billigare alternativ. Aldrig mer segla inomskärs utan frammåtseende ekolod.

Hej Susi! Du kommer få massor med svar å en massa elektronik som alla är nödvändiga å måste å bra att ha. Själv tillhör jag de där som seglar å är ute å njuter av naturen å seglar aktivt å har koll med ögonen, stirrar inte på en skärm utan kollar var jag är. Nu pratar jag inte om ute på öppna haavet utan skärgården å i Mälaren. (Ligger vid egen brygga inte långt från Hjulsta bro) Så jag har ett batteri, alltså antalet ett. Å så har jag sjökort i laptopen med programmet OpenCPN. Laddar mobilen å så har jag lanternor som drar ström å slutligen diskvattenpumpen som tar ytterst lite ström, inget auto eller annat för övrigt . Däremot autopilot för rokulten, å den använder jag sällan, mest när jag går för motor. Du kan hitta kort till Open CPN här: https://opencpn.org/OpenCPN/info/chartsource.html Så... jag klarar mig med den lilla laddning som motorgången ger å har aldrig behövt gå till en brygga å ladda btteriet. Laddar vid min hemmabrygga å efter nån vecka ute har jag fortfarande full ström. Fast om jag skulle få batteritorsk kan jag alltid veva igång motorn, faktiskt. Navigation. Det bästa å nästan enda fördelen med GPS är att man får ett kryss på skärmen på sjökortet. Där är jag nu! Gamla GPS med bara siffror å sedan föra över till kortet var lite jobbigt å det slipper man. Anno dacumal. Sedan kan man göra en väldigt massa saker med "plottern". Det intressantaste är attt man kan spara vägen man seglat, som att se ett spår i vattnet så att säga. Å så Manöverbord knappen förstås. Resten är kosmetika å jag tycker det tar bort intresset från att vara ute i sittbeunnen å segla å se på naturen å allt som är runtikring å har koll på trafiken i smala sund å så. Stirra inte på elektroniken. Ekolod. Till havs när man närmar sig kusten äre bra att veta djupet likaså i smala rännor å sånt. Men eftersom man ser positionen på kortet, där har man vattendjupet, så finns det ingen större nytta med det anser jag. Enda gång det är roligt när djupet störtdyker å man har lämnat kusthyllan, kontinentalsockeln, å då beter sig båten å vågorna annorlunda. Markant skillnad utanför Spanien å Portugalkusten. I Mälaren äre lite lurt, det har du nog säkert upptäckt. Innnför 2meterskurvan markeras inga stenar men det är där de finns. En brant klippa, härligt att lägga till, där äre fullt med stenar som man måste kolla med ögat, där hjälper inte ekolodet just mycket. Sen äre inte västkust-sikt i Mälaren direkt så man får treva sig fram i de lägena. Vidare så är stenarna som små torn å inte flata sluttande hällar. Jag har själv en gång råkat förvandla båten till en "kompassnål", bara snurrade runt på en spetsig sten å hade svårt att komma loss. Ett 2cm bred å 1 cm djupt hål i blykölen efteråt visade hur det var. Har man inte mer förbrukning än detta så klarar du säkert med en en ganska liten solpanel, både till formatet å effekten. Blire mer elektronik å en massa strömförbrukare så går det åt en större. Nu kommer jag få kanske lite mothugg för jag är gammaldags å nära naturen å behöver linte alla finesser som de flesta inte vill vara utan. Som tex att se på TV när man är ute med båten...det kan man göra hemma. Vad skall man med båt till om man har det som i lägenheten? Önskar härlig seglarsommar. En Ruskig Prick.

Det låter vettigt! Nu vet jag inte hur du använder båten och om du ligger ute flera dar i sträck tex. Men tänk på strömförsörjningen. En 7" plotter med ekolod drar i storleksordningen 1,5-2,0 A vilket gör att du med ett fulladdat batteri på 75Ah kan använda plottern ca 15-20 timmar innan du måste ladda batteriet eftersom man inte ska dra ur vanliga batterier med mer än 50%. Små solpaneler ger inte mycket laddning (och naturligtvis bara när det är soligt eller iaf ganska ljust) så se till så du skaffar en så stor panel som du har plats och ekonomi för. Runt 50W kan vara OK om du inte är ute så länge men gärna större. Gärna också flera batterier men här kanske det blir lite överkurs för en mindre båt. Sen en bra regulator att sätta mellan panel och batteri. De flesta regulatorer är faktiskt rätt bra nuförtiden, även de billiga. När du ändå börjar elektrifiera vill du kanske ha möjlighet att ladda mobilen eller annat och då behöver du mer ström. Brukar bli så. Tänk över hur du vill ha det i framtiden. Lycka till!

Case closed! Det blev en bättre begagnad Elpress (Abiko) som dök upp på annons i söndags till ett riktigt bra pris. Kom med ett kalibreringsprotokoll.... Har inget minne av att ett sådant kom med Biltematången! Eftersom det var med ett stort antal Abiko kabelskor med i kitet så inser man att det är skillnad på skit och skit. Den blandning (från Biltema, biltillbehörsaffärer, båttillbehörsaffärer, etc.) av kabelskor jag har hemma kan inte riktigt mäta sig med Abikos. Det underlättar bra pressning att ha riktiga grejer.