Ledartavla

Den här tabellen har publicerats här vid ett flertal tillfällen och är fortfarande ett mycket bra riktmärke.

Det enklaste och troligen bästa och snyggaste är att ladda ned detta paneldesignCAD (gratis) och sen rita vad man vill ha. Man får ett pris när det är klart och sen beställer man . Leverans nån vecka. https://www.schaeffer-ag.de/en/front-panel-designer

För att ev. bota någons avundsjuka kan jag meddela att det just nu är 28°C i båten på Gambiafloden. Sedan är det ju kul att uppleva och se saker man tidigare bara sett på TV.

Alla installationsanvisningar för värmare som jag sett anger att de inte får monteras i motorutrymmet för en bensininombordare. Det har jag tolkat som att det ska finnas täta skott mellan motorutrymmet och värmaren. Orsaken är så klart brandrisken med bensin/bensinångor i närheten av värmaren. Hur noggrann du än är med bränslesystemet så kommer det någon gång att komma ut bensinångor i motorutrymmet och då blir explosionsrisken allvarlig. Monteringsalternativen för båtar med bensininombordare är i stuvfack, garderob eller liknande avskilt utrymme där det finns tillräckligt avstånd mellan värmaren och skotten (prylar som förvaras i samma utrymme måste självklart hållas avskiljda från värmaren). Med dieselmotor är det enklare, där är det OK att placera värmaren i motorutrymmet.

Nu har du ju köpt brytaren redan. Annars är en separat brytare för varje batterikrets att föredra, tycker jag. Mer skiljt åt och renare/rakare. Dessutom är det brytare till vilka man kan hitta ersättare överallt (eller enkelt förbikoppla), till skillnad från en "specialare" som denna. I den händelse man behöver nödsammankoppla kan man göra det med ytterligare en brytare. Eller helt enkelt med en kort bit startkabel med klämmor, eftersom det är något som i princip aldrig kommer att hända. Och OM det som aldrig kommer hända ändå behövs, så är det ett moment som är rimligt enkelt att göra, men ändå inte inbegriper någon extra installation och heller kommer göras av misstag.

I vissa tidningar har Erlands Kaj halva sortimentet upplagt med braskande gula prislappar. Ja, t om två helsidor, minst. Prissättning t ex 348:- med ett tydligt överkryssat pris på 478:-, vilket det aldrig någonsin kostat. Hur många, och vilka kan tänkas gå på detta? Typ handla en gång och aldrig mer. Har tänkt mig att ringa och fråga när varan kostade 478:- Vad tror ni svaret blir? För ca 10 år sedan körde de med röda lappar och texten Extrapris, om jag inte minns fel. Påpekade den gången om det olämpliga. Vad hände? Bytte färg.

Vad kan gå fel när man ska passera under en bro på Gambiafloden??? Den ser väl rätt hög ut, eller? Inget gick fel, funkade bra med 18 m mast vi lågvatten och även en katta med 19 m mast kom under. Vi låg en bit före och försökte se om det skulle gå bra och det såg ut att vara minst 25 cm marginal.

Hej! Köpte i somras en Maxi Fenix efter många år utan båt. Så fort den den kom upp på land så slet jag ut all el för det göra om med nya batterier, övervakning solcellsladdning osv. Men jag hittade ingen panel som föll mig i smaken och jag kunde inte hitta något på internet som direkt var menat för båt. Så jag börjad fila lite på en egen som passade mina behov och slutresultatet blev så här. Finns det andra som stött på samma problem?

En startmotor till bensindriven 1600 motor som jag har i en bil drar mellan 50 och 75 ampere. Startmotorn till min sexcylindriga diesel i båten kan dra en bit över 100 ampere, mer vid kallstart, då oljan har högre viskositet. Jag vet inte om du kanske blandar ihop ampere A, och amperetimmar Ah litet här..? När jag skriver att exempelvis en startmotor drar 100 ampere, gör den det exakt i den stunden man mäter. Batteriers kapacitet anges i amperetimmar, så väldigt teoretiskt skulle ett batteri på 75Ah kunna försörja en startmotor som drar 75 ampere i en timma... teoretiskt alltså. I verkligheten är det inte så, men det är så man räknar amperetimmar. man skall ju aldrig laddda ur batterierna mer än till 50% och det finns en och annan förlust på vägen som gör att teorin inte stämmer, dessutom mår väl inte startmotorerna bra om de får gå för länge heller... Hade du en utombordare? Många gånger räcker det med ett standard 75Ah startbatteri för sådana motorer. En sådan batteriihopkoppplare som du köpt gillar jag inte alls, om du har kvittot kvar så lämna tillbaka den och köp istället två separata batterifrånskiljare (=huvudströmbrytare) av god kvalitet. Risken med de där kombinerade är att man glömmer vredet i läge "all" eller om det heter "1+2" och då vandrar det en ström från det mest laddade batteriet till de som är sämre laddat, det vill man undvika. För nödstart vid urladdat startbatteri räcker det med en enda startkabel ombord, minus sitter ju redan ihop, med den kopplar man tillfälligt ihop startbatteriet med förbrukningsbatteriet tills dess att man fått igång motorn. Tänk också på att startbatterier och förbrukarbatterier har olika egenskaper.

Precis! Georg_Ohm😉 Tänkte prova med en kabelrulle där bak men den tynger ner så mycket med kabel för 60 mil😲 Problemet är att om det skall orka driva direkt så man inte blir kvar på vägen i väntan på..... så går det åt lite större saker. Då är vi lite tillbaks på hybrid varianter. Men man skulle kunna tuffa fram sakta på tomgång med en liten elverk på nåra kiowatt som kan direktkopplas, hur man nu kan göra det om det ens går. Borde vara en möjlighet som biltillverkarna tar till. Det finns en orsak till att elbilarna försvann från marknaden på den tiden Anno Dacumal. Kör på på väte vettja, framställt med vindsnurra å komprimerad i en vanlig svetsgastub. Pionjären i området är tyvärr död numera Tengström tror jag han hette. Bodde i Härnösand på den tiden. Direkt väte, eller väte i bränslecell, eller T-sprit i bränslecell. Men bränslecellerna behöver åsså en massa dyra specialmetaller, samma för elektrolysen i större skala. Så jag röstar för direkt drift av väte. Det skulle vi kunna övergå till nästan på genasten om vilja fanns. Kolla in Tengströms gamla artiklar å skrifter å experiment mm.

Drev.se eller Hansen har det mesta och ofta piratdelar till vettiga priser. Org Johnson/OMC delar är ofta löjligt dyra.

Dom är ofta luftkylda och vill inte vara inbyggda, så det blir att stå efter vägkanten med elverket utanför... Har man detta problem så kanske man ska byta till bensin/diesel motor om man inte klarar sig tur och retur i kylan.

Men för säkerhet skull är det nog bäst att ha med en sån här om man har elbil 😜 https://www.cramo.se/sv/category/anlaggning_elverk/product/elverk--50kva-diesel-hjulburen-atlascopcoqax30tr

Att använda ett litet portabelt elverk som ger omkring 200W och bilen medföljande laddar är ju ungefär som att ladda bilen ur ett vanligt eluttag, så det ger ju inte jättemycket laddning. Typ ett sådant: https://www.proffsmagasinet.se/el-belysning/elfordelning-och-stromforsorjning/elverk/elverk/honda-eu-22i-elverk-1540002? Den drar ca. 1l/h, så det gäller också att ha lite extra bensin med sig om man tänker sitta hela natten på motorvägen.

Kan inte säga att jag ”kan el” och inte heller att jag har så stor erfarenhet av el-bilar. Men jag gick in på audi.se och kollade på deras Q4 etron Sportback. Med ett vanligt eluttag som klarar en belastning på 2300 W tar det ca 50 timmar att ladda batteriet fullt. De flesta bärbara elverk ger ca 900-2000W så säg att det tar 75-150 timmar att ladda den bilen helt fullt. Man behöver iofs inte ladda fullt innan man kör vidare men med portabla elverk tar det tid att ladda.

Du skall tänka att du ska säkra av kabeln och inte förbrukarna. en 6mm3 skall väl max ha 35A säkring. en 35mm2 max 100A ungefär. Från batterierna till brytaren bör du absolut ha ordentligt kablage från båda, jag har också kört på typ 25-35mm2 om du vill kunna starta på förbrukaren utan några bekymmer. Så hade iallafall jag gjort:)

Alla utombordare som jag känner till ska ha vanlig växelhusolja som finns på macken och Biltema mfl. Inga konstigheter! På frågan om reservdelar passar jag. PS. Se till att byta packningar på bägge skruvarna när du byter oljan. Ofta är det samma packningar till flera motorer så mät upp dimensionen och handla lämpliga packningar.

På tok för liten propeller! Nu har det ju även med utväxling på drevet att göra, men bör inte den motorn (baserat på hur det brukar vara) varva ca 4500 på max?. Större stigning är det man brukar ändra, diametern brukar vara fast men det kan ju ha satts på fel diameter någon gång. Med de vikterna och den effekten skulle jag säga att du ska ha närmare 40 knop på topp, återigen baserat på att jämförelser med liknande båtar (kör Ryds 23 @ 1850 kg + ankare, packning, etc. i 37 knop på max med en v6:a), march 26 knop i 3400 varv.

Med 310hk i den båten bör den göra höga 30kn på topp. De varvtal du skriver om tyder absolut på att du har fel propellrar. Jag har åkt samma båt med 4 vuxna och 4 barn i med en marchfart på 22kn, och den har en V6 på 230hk. Även åkt den med en Volvo diesel på strax över 200hk, vi var 6 "gubbar" och marchade 22kn utan några större problem. Jag har hyfsat bra koll på utombordare och olika proppar, men när det gäller duopropp och drev så kan du nog få bättre hjälp att välja propp av någon annan. Men byte av proppar behövs säkerligen.

Inte direkt snöslask i Stockholm just nu, vi avnjuter lite kyla 😊

Nu är det svalare, men våra insektsnät är för glesa så det är en massa flygande småkryp i båten. Dessa småkryp påminner om små, små blommflugor, men de bits! 😟 Mera som knott. Jaaaa! Knott är det nog. Sprider säkert någon farlig sjukdom också!! Om cirka 10 dagar flyger vi hem till snöslask och riktiga blommflugor, längtar just nu nästan till dess.

Okej! 😫 "NOLL på skrovet" är ju ändå ganska likt "Från och med den 1 januari 2008 får de fartyg som avses i artikel 3.1 inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor" tycker jag. Spärrfärg (som formellt beskrivs som "eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet.") är också okej, men är troligen svårt att få tag i till en fritidsbåt. Med det utrett så blir det ur saneringssynpunkt ointressant under överskådlig framtid (till direktivet ev. blir upphävt) vilka resultat mätningar som görs i havsmiljön ger, eller? Det är ju just förekomsten av TBT-färgen som är otillåten. Här är vi troligen inte överens och vi är nog inte heller överens om att det är enklast om alla fritidsbåtsägare ägnar ett par dagar (eller några tusenlappar) åt att få bort TBT:n ur kretsloppet. Sedan är vi överens om att det är intressant att SXK inte hittar TBT när andra faktiskt gör det (även om antalet mätningar är begränsat). Den diskussionen, eller en snarlik, hade du och jag för ett drygt år sedan i denna tråd. Jag vill även påpeka att SXK mätte i vatten, inte i sediment om jag förstått det hela rätt. Lennart Falck, medlem i miljönämnden på SXK har om jag minns rätt påpekat detta och att TBT finns i sediment i hamnarna. Vi är också överens om att det finns många andra frågor att ta tag i när det gäller havsmiljön. Efter att den senaste månaden ha sett kinesiska fiskeflottor längs Afrikas kust både på AIS:en och i verkligheten blir man riktigt ledsen. Afrikas befolkning behöver inte mindre mat och ingen blir glad av att se detta rovfiske.

Nej, EU-direktivet (AFS-förordningen) anger i Artikel 5 "2. Från och med den 1 januari 2008 får de fartyg som avses i artikel 3.1 antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet." Förordningen anger inte "NOLL på skrovet" (se ovan) Jag (och tydligen även SXK) tycker det är intressant att se vilken effekt AFS-förordningen gett i vattnet och bottenmiljön. Resultatet av SXK-mätningarna tyder på att regelverket (antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet) verkar ge som resultat att det inte förekommer mätbara rester av TBT varken i vattnet eller i bottensediment i småbåtshamnar. Det borde väl vara intressant att verifiera..... Om SXK mätningar visar sig vara korrekta så torde TBT-frågan vara avklarad vad avser fritidsbåtars påverkan på havsmiljön. Det borde väl vara av intresse för myndigheterna att konstatera att" frågan kan avföras från dagordningen", så att de kan ägna kraften åt andra miljöproblem för världshaven. Det finns en del sådana att hantera t.ex. utfiskning som påverkar balansen i fiskbestånden, utsläpp av mediciner o hormonpreparat (ett område som nog påverkar havsmiljön och fortplantningsmöjligheter för vattenlevande organismer mer är omätbara TBT-rester), microplaster som anrikas i havet och "blir fiskmat" med mycket allvarliga konsekvenser för alla havslevande djur, mm.mm.

Kan du dra fram el och få plats med en dränkbar pump under båten? Då behöver du bara hugga ett litet hål för att få ner pumpen och sedan är båten snart befriad.

Det jag tycker skaver är att de är forskare som på Chalmers forskat på detta och sedan i samband med forskningsresultatet tar patent på en kalibreringsmetod för XRF-instrument som du programmerar in i XRF-instrumentet så det ger mätresultatet (som normalt från tillverkaren mäter % innehåll av ett grundämne) för ett grundämneinnehåll i mikrogram/ kvadratcentimeter. Så man har forskat fram gränsvärde för Tenn som man då genom sin forskning säger motsvarar visst innehåll av TBT. Sedan lyckas de övertyga Stockholms stad att sätta ett gränsvärde för Tenn baserat på deras forskning och enligt deras patenterade mätmetod. Och sen följer mindre kommuner efter och allt rullar på. Än idag har faktiskt Transportstyrelsen som är föreskrivande myndighet inte kommit med (vad jag vet) någon officiell tolkning på vad som kan anses vara TBT fritt skrov. Så gränsvärdena som används idag är på så sätt egenpåhittade av kommunerna själva och baseras på firman som har patenterad mätmetod för just det riktvärdet som de själva forskat fram. Det tycker jag skaver! Fråga: Kan ett skrapprov ge resultat av TBT i mikrogram/cm2? Eller får man svaret i viktprocent av prov vikten? Hur SBU lyckats gå runt Happy Boats patent vore intressant att veta. Det kanske Mellgard vet eller kan ta reda på som patentingeniör🙂 Men med avseende på TBT så stöder jag förbudet. Har sanerat min båt genom skrapning och kör numera motorn på HVO100. Saker som innebär en merkostnad för mig men som jag i motsats mot herr Mellgard finner som rimlig merkostnad för att förhoppningsvis bidra till att mitt båtliv belastar Östersjön mindre. Jag är således en miljöaktivist enligt Mellgard. Sannolikt sveriges endaste dieselmotorbåtsåkande miljöaktivist😂

Dammpumparna är nog lite strömsnålare och de i samma prisklass som Airbruchmodeller har större max luftflöde. MEN: De har alldeles för lågt tryck. Det räcker inte att både klara det djup som bubbelrören ligger på, och att skapa såpass med övertryck i bubbelrören att det blåser någorlunda lika mycket genom alla de små hålen. Airbrushpumpen ger maxtryck 4 bar, vilket omräknat till djup är c:a 40 meters djup. Men trycket är bara så stort vid litet luftflöde, så i praktiken tror jag man får kanske 2 bar med skapligt flöde. Det fungerade i alla fall oklanderligt som jag använde den.

Om du bor i Tjockholmsområdet så förespås det bli plusgrader nästa vecka, då lär isen släppa från båten, och det blir lättare att släpa upp båten på land.