Ledartavla

I kväll avnjöt vi en nyfiskad gulgmakril på Panacea på Atlanten. Jag trodde att vi var ensamma och det var vi nog också. Det blåser varmt, nordlig vind omkring 2 m/s, det känns som om vinden blåser rakt igenom ett värmebatteri. Landström har vi ingen, men välladde batterier efter ett par dygns motorgång med lite stöd av segel ibland. Vädret utanför Gibraltarsundet var emot oss så vi fick välja bort Tanger och Marocko och är i hamn på Lanzarote om några timmar.

Modern bredbandsradar har bättre förmåga att upptäcka små föremål och systemet som helhet har också mycket mer datorstöd som "filtrerar" smart och analyserar, klassificerar och presenterar på ett bättre sätt än en äldre radar. Tyvärr ganska stor lobvinkel på de mindre enheterna, inneslutna i behändig radom. Runt 5-6 grader. Med en fritt svepande antenn på runt två meters längd kan man komma ner i en lobvinkel runt 1-2 grader.

Det finns en svensk FB grupp "Mercury utombordare" med mycket expertis. Om man går över atlanten finns "Inline 6 Mercury Outboard Motor Fans". Det går bra att fråga om 4:or där också. Konstruktionen är densamma. Vill man fördjupa sig lite själv finns Youtube kanalen MerCSon L6 med en hel del matnyttigt kring dessa raka (inline) motorer,

Tack! Där var den!

Ja precis, turbon börjar ju ladda så man märker det vid 2400 2500 varv och kompressorn skjuter på till runt 2900, därefter ska turbon ge full fräs. Skulle kunna tänka mig att turbon börjar tappa effekt därför upplever du dippen i båten.

Kanske är det så men kanske är det istället så att ett lite felaktigt uttryck faktiskt förstås lite bättre av en amatör, vilket TS uppenbarligen är. Jag upprepar uppmaningen om att anlita en elektriker för problemet och gillar att TS dels erkänner sig vara okunnig och dels ställer frågan här istället för att, som jag tror de flesta gör, börja mecka vilt med installationen. Men jag kan ju ha fel 😇

Jo.... Men det verkar inte som om folk bryr sig. Allt som har med el att göra, åker ned i samma gryta typ, och så hoppas man på att nån annan förstår.

Att offeranoden på bogpropellern är sliten beror nog uteslutande på att offeranoden och propellern ligger långt ifrån varandra i den galvaniska skalan.

När/om du köper LiFePO4 med inbyggd BMS och balansering så ska du kolla vilken strömstyrka det balanseras med. Jag har sett datablad för något (billigt) LiFePO4-batteripaket med inbyggd BMS där balanseringsströmstyrkan var utomordentligt låg dvs det blir inte så mycket balansering (kan bli en dyrköpt erfarenhet). Att köpa ett helt Victonsystem där batterierna har inbyggd BMS, komplettera med Victrons övervakningsutrustning samt koppla samman dem med Victrons datanät är nog en trygg lösning. Men ruskigt dyr... (Däremot har jag inget svar på din undran om att blanda bly-kol och LiFePO4 i samma batteribank.)

Jag har funderat lite åt det hållet också. Jag är ingen expert på området men har läst en hel del, så några bra saker att tänka på och som du antagligen redan kommit på: 1. Generatorn kommer att gå på knäna. Litium-batteriet kommer att suga ut alla Ampere det kan få och lite till. Har du inte temperaturbegränsning i generatorn kommer den nog att ge upp ganska snart. Dessutom kommer generatorn att fortsätta ladda även efter det att batteriet är fullt om man inte har någon extra logik inkopplad. 2. Ta reda på när och hur BMS:en i dom tilltänkta litiumbatterierna gör balansering. En del är passiva och gör det under hela laddfasen, andra blir aktiva mot slutet när spänningen når 14,5V eller något sådant. Jag kollade med butikerna som sålde batterier men dom hade såklart ingen aning. Batterierna var ju plug and play. Leverantörerna/distributörerna bakom hade aningen bättre koll, men man kunde få olika svar om man frågade två gånger... Men kräver litiumbatteriet en hög slutspänning för balansering så måste blybatteriet också tåla det. Att ladda med underspänning kan därför betyda att ingen balansering sker med förkortad livslängd. 3. Absorptionsfasen för litium och bly är helt olika. En för lång absorptionsfas när det inte finns fler fria Litiumjoner att flytta är skadligt för batteriet medan blybatterierna kräver absorptonstid för att bli fulladdade. Så här får man välja om man vill riskera att förstöra litiumbatterierna eller att aldrig fulladda blybatterierna. Eller hitta någon teknisk lösning som fixar det hela genom att separera dom när litiumbatteriet är fulladdat. Tror din länk visade på en möjlig sådan lösning? Som alternativ finns blybatterier som numera tillåter väldigt djupa urladdningar. T.ex UPLUS USC12-100 AGM som klarar hundratals cykler med 100% urladdning. Själv valde jag ändå litium till förbrukningsbanken som laddas med en DC-DC omvandlare. Fast av kostnadsskäl blev det då en lite mindre bank än jag kanske hade önskat. Alltså en bekräftat fungerande men fegare lösning på problemet 😇

Korrekt men kanske lite petimetrigt?

BF15A är en gammal motor från sent 90 tal eller tidigt 2000 tal, som inte ska blandas ihop med BF15D vilken tillverkas idag. Men det går att bygga om BF15A till fjärrstyrning. https://marine.honda.com/parts/accessories/categories/conversion-kits Problemet är nog snarare hur du ska få tag i delarna för det lär inte ny tillverkas sådana kit. Googla på ”honda bf15a tiller to remote” eller något liknande.

Ja, olika radaranläggningar har ju olika prestandan, med min kan jag se ner till svanars storlek väl i tid. Är det nederbörd blir det svårare och farten får anpassas därefter, men även om ekon försvinner på ett eller ett par svep så går det ändå att se ett mönster av att det är något där ute som eventuellt behöver min uppmärksamhet. Jag kör radarn även under dagsljus, så jag vet dess prestanda och begränsningar, det gör att jag känner mig väldig trygg med vad den presenterar när navigationen blir mer krävande. GPS och AIS i all ära, men för mig är radarn det primära navigationshjälpmedlet efter mörkrets inbrott.

Återkoppling år 2 utan offeranod på Flex-O-Fold propeller. I våras hörde jag med SXKV tekniska kommite angående tips hur jag skulle göra inför sjösättningen, de hade inget klart svar. Putsade propellern lite lätt med Scotch-brite före sjösättning, tänkte frigöra friska kopparjoner.... å andra sidan så anser tillverkaren av Coppercoat att en vacker grön yta är en bra yta. Sjösatte i juni i Munkedal och seglade till Göteborg, helgseglingar juni-juli, i augusti kastade vi loss, gick via Danmark, Kielkanalen, Helgoland, Tyska bukten ned till gränsfloden EMS. I september gick vi in i Stående MastRutten och då gissar jag vattnet inte har så mycket salt i sig. Lyfte i onsdags och då såg det ut så här, några havstulpaner på de rostfria skruvskallarna och delar skyddade med Jotuns svarta Aqualine hade inga tulpaner (år 1 sprayade jag nog inget svart). Satt några havstulpaner i vattenintagen till stävlagret som jag pillade bort mha strumpsticka. Offeranod till VP QL BP600 bogpropeller såg lite sliten ut. Vi har i princip legat med landström varje natt under 3 månader, båten skyddad med isolationstrafo. Har använt bogprollern mycket vid förtöjning i strömt vatten inne i slussar ihop med fartyg och likaså vid trixiga bryggförtöjningar. Kan flitigt bruk påverka slitaget på anoden?

@Georg_Ohm tänker du på den här?

Quick fix när det gäller 230V och landström existerar inte. Dessutom är nog de som är kunniga på ett forum som detta väldigt restriktiva med att ge instruktioner om var man skall pilla, om det är uppenbart genom sättet som frågan ställs eller problemet förklaras på att frågeställaren inte har tillräcklig starkströmskunskap. Det är nämligen livsfarliga saker som vi talar om, och med det felet du verkar ha skall du anlita en sakkunnig som kan hjälpa dig på plats. Räkna också med att din landströmsanläggning i värsta fall kan behöva bytas ut helt om den har ett brokigt förflutet. Men det är för din och dina näras säkerhet, inte för att elektrikern skall tjäna pengar. Eller att vi inte vill hjälpa dig.

Tänk om kajakerna hade haft AIS, det hade varit bra. Jag tycker de är "svåra" att se även fast man håller utkik efter dem. Svårast är de 'stealth"-inspirerade med svartklädd kapten vid paddeln. Tack och lov gör de flesta vad de kan för att synas, jag tänker på färgval. En del har till och med en flagga på en pinne och det tycker jag är mycket föredömligt. För övrigt verkar det vara en trevlig sysselsättning att glida fram i sin kajak.

Missuppfatta mig på rätt sätt… Det verkar vara en dipp precis där kompressorn kopplar ur och innan turbon kommit igång. Dessa skall väl gå omlott en väldigt kort stund?

I kväll avnjöt vi en måltid på restaurangen Isbolaget på Donsö. Jag trodde att vi var ensamma i gästhamnen, men det är nog en eller två till gästande båtar. Det blåser kallt, sydlig vind omkring 10 m/s, det känns som om vinden blåser rakt igenom den vindtäta fleecetröjan och jackan. Landström är kopplat och värmefläkten får gå en stund.

Jag hade också en länspump som drog ur batteriet så motorn inte kunde starta. Trots ganska stor solcell. Orsaken var att skit hade satt igen sugsidan så den bara gick utan att nivån sjönk, till batteriet lade av. En länspump som drar 4 Ampere, och regn gör att den går 1/2 timme per dag, förbrukar 2 Amperetimmar. En solcell på 24 watt som får 50% belysning under 2 timmar per dag ger c:a 2amperetimmar. Ett batteri på 60 Amperetimmar varav 30 kan utnyttjas, kan köra pumpen c:a 8 timmar, och det kan utjämna mellan regniga och soligare dagar. Min Installationen nu modifierad så här. Jag förlorar de sista 20%en av batterikapacitet, men jag förstör inte batteriet och kan starta motorn....

Spräyhoodförlängare av tunn vit presenning. Perfekt när det börjar regna och man vill fortsätta att sitta ute. Monteras på en minut eller två. Går också bra att sitta under och styra vid motorgång, om man har fjärrkontroll till autopiloten. Presenning cirka 2x3 m, 50:- kronor. Båge till kupoltält, 150:- kronor. Klipp till en lagom bit presenning. Fixa längden på tältbågen så att den blir så hög du vill ha den. Vik in bakkanten runt tältbågen och tejpa eller limma. Bågarna vecklas ut och stoppas i hålen för vinschhandtagen eller fäst på något annat vis. Fäst framkanten på presenningen med en "fin rosett". Två "persiennsnören" fram till masten och ett till akterstaget. Ett par gummisnören bakåt från tältbågen håller underkanten av pressen på plats. Klart! Givetvis kan man göra något liknande i kapellväv, men en fördel med tunn presenning är att det blir ett väldigt litet paket när man viker och rullar ihop den.