Ledartavla

Kopplingsplint Att köpa kopplingsplintar kan bli en diger kostnad. Speciellt om man behöver några stycken. Tycker man om att greja är de inte svåra att göra själv. På den lokala skroten/överskottsbolaget/maskinaffären hittade jag en 16 mm tjock plastskärbräda av lite större modell (200:-). De hade även ett plattjärn i mässing 10x50mm, dryga metern långt, liggandes (250:-). Plattjärnet kapades i rätt längder beroende på antalet anslutningspunkter. Därefter klövs den kapade biten (på längden) så det blev två lite smalare bitar. Detta moment underlättades enormt av det här vinkelslipstativet. De kapade bitarna slipades "mässingsblanka" med sandpapper och förtennades sedan. För att förtenna värmdes mässingsbiten upp med värmepistol och tennpasta (bera-fix) penslades på, sedan tvättades biten ren i vatten. Till anslutningspunkterna borrades hål med 20 mm mellanrum och gängandes sedan till M8. Jag använde en pelarborrmaskin från Jula. Till den har jag ett billigt 2-axlat skruvstycke (eller vad det nu heter) så arbetsstycket kan finjusteras till rätt position. Borr och gängtappar köptes från Mekonomen. Skärbrädan sågades till och formades i en kap- & gersåg. Den tillsågade skärbrädsbiten och den förtennade mässingsbiten skruvades till slut ihop med M6 skruv (borrat och gängat i mässingsbiten).

Rostfri tank, skulle jag ha valt. Om du ser till att inte ha kontakt mellan tank och skrov blir det ingen galvanisk korrosion. Det kanske går att montera en zinkanod på skrovet för säkerhets skull; på akterspegeln under vattenlinjen? Aluminium och etanol (som finns i bensin) är ingen bra kombination, det bildas hydroxider vilket är en grönaktig gegga.

Är det inte en bulb eller ramm även på de gamla hällristningarna av båtar från bronsåldern? Undrar hur noga de räknade.

Exakt. Det jag skrev var alltså ett svar på en kommentar på mitt citat från regler om motorbåtar under 12 meter, jag kanske borde ha varit tydlig och upprepat mig 🙂

Får ta med mig en kunnigare version utav mig i helgen och se ifall vi kan förstå varför och hur saker fungerar som det ska och varför buntbanden sitter där dom gör innan jag trycker på beställ på elektriskt. Något du inte sagt och som jag vet men förnekar är att mekaniskt är i flesta fall mer felsäkert och lättare att lösa i panik än elektriskt.

Bränslepumpen löser bara att det kommer fram bränsle. Choken styr kallgången då en kallare motor kräver fetare blandning för att gå som den skall och startas snällt kall. Byte av bränslepump kommer inte att lösa det - choken och pumpen har egentligen inte mycket med vartannat att göra. Om flottör och annat fungerar som de ska kommer enda skillnaden mellan elektrisk och mekanisk vid start vara när den stått så länge att bensinen dunstat bort. Då måste du mala med motorn lite längre innan flottörhuset fyllts upp, medan du med en elektrisk kan stå med tändningen på en stund istället. Men då talar vi om dagar till veckor, inte en vanlig kallstart. Problem där beror nog snarare på choken. Eftersom båda är "tröga" torde inte bränslepumparna vara kassa, då skulle ju båda ha gått sönder. Annars kan det givetvis vara en källa till problem, men går ju byta. Jag tror däremot du skall se till att förgasarna är riktiga och lösa "problemen" som någon försökt åtgärda med buntband. Sedan är det inte alla elektriska bränslepumpar som fungerar. Den måste ha väldigt lågt tryck (och rätt tryck) för att fungera mot förgasare, en "vanlig" från en bil (med insprutning) fungerar sällan bra. Den skjuter nålventilen, eller i vart fall får den att inte hålla tätt. OT: Hade liknande problem förra våren när ena entusiastbilen (Fiat X1/9) skulle startas efter vintervilan. Efter mycket strul, ett batteri och en hel flaska startgas fick vi igång den. På förra motorn (ett grymt ihopplock som jag tyvärr sköt blocket på efter en sommar) satt elektrisk och jag mindes hur man "primade" den i 10-15s med tändningen på och sedan bara vred om. Funderade på att byta till elektrisk under förra sommaren. Det som gnagde var att frugans Bertone X1/9 med likadan mekanisk aldrig haft ett startstrul. Bestämde mig för att börja med att byta ut originalpumpen mot en ny likadan (billigast). Upptäckte då ett "knä" på sugslangen från tanken, på undersidan av pumpen där man inte såg slangen så bra uppifrån......🥴. Ny slang och sedan var problemet borta.

Jag läste nog rätt så dåligt vad de andra skrivit. Men om den fysiska storleken är ett problem kan du ju koppla ihop två eller flera mindre paneler. Ja alltså "snarare hellre än tvärt om" och det stämmer ju " helt och hållet delvis".

Jag har väldigt svårt att låta bli de elektriska diskussionerna. Du kan ju ha en väldigt liten panel, men mindre än 25 watt är väl rätt meningslöst i en fritidsbåt. 50 watt är väl rätt bra för dina behov. Men ju mer solcellseffekt desto snabbare/mindre långsamt toppladdar du dina batterier. Det är väl även så att priset kronor/watt är som mest gynnsamt på de paneler som säljer bäst, mellan tummen och stortån, nånstans mellan 50 och 150 watt på ett ungefär. Sedan tillkommer ju priset på regulatorn och där skall man inte spara. Man kan spara på elen ombord, ett sätt när ju att byta ut de antika glödlamporna mot LED-lampor. I ditt fall kan du ju även spara energi genom att se till att skutan är tät, då behöver ju inte länspumpen jobba på övertid. Jag har skrivit det många gånger, men i förra båten hade jag en 50 wattspanel allena, 42 liters kylskåp, några pumpar, tv, några mobil- och datorladdare, och det fungerade nästan bra om motorn gick och därmed låta generatorn ladda en till två timmar om dagen, eller ta landström någon emellanåt. Med 100 W hade jag sannolikhet varit självförsörjande. En elkalkyl är ju lätt att göra. Räkna ihop den sammanlagda effekten av de förbrukare som är igång allt som oftast. Räkna om detta till ampere, eller mät. Multiplicera detta sedan med tiden i tummar så får du förbrukningen i amperetimmar, Ah. Jämför det sedan med batterikapaciteten som även den uttrycks i Ah. Sedan får du bedöma hur stor eller liten solcellspanel du behöver. Lättare än så är det inte.

Blev en liten felaktighet här då: "Båtar som kan gå över sju knop och/eller är över sju meter får föra en runtomlysande vit lanterna tillsammans med en röd/grön lanterna." Ja, men bara om de är under 12 meter.

Från din länk, motorbåt under 12 meter: ”Den vita topplanternan och akterlanternan får även föras i en runt-lysande lanterna med vitt ljus som syns minst 2 sjömil”

Den här då, 25W 36 cm djup ? Gör det något om den sticker ut lite bakom targan? Edit: Seasea har en lite grundare variant, 25W 28 cm djup

Titta på amazon.se. Där fanns många olika modeller när jag letade paneler. Jag hade nog valt vanliga med ram om de skall sitta på en targabåge. De är dessutom lite billigare.

En plasttank av bra kvalitet hade jag nog valt. Scepter eller diablo har lite olika storlekar och de brukar få bra omdömen både här på forumet och av folk jag trättat på i verkligheten också. Men om det inte något är allvarligt fel med den du har borde det gå att få anslutningarna täta. Sen är väl många lite äldre installationer inte riktigt anpassade till att ha så mycket sprit i bensinen som vi har nu så packningar och slangar kan behöva bytas då de inte lever så länge som de borde.

Hej Här finns lite tips https://www.foleyengines.com/tech-tip-126-not-your-fathers-perkins-4108-bringing-perkins-4108-21st-century/ Speciellt en bättre bakre vevaxeltätning. Hälsningar Ove

Det finns ju några olika varianter på detta tema: Man kan ju förse förskeppet med en bulb, kanske inte så lyckat på en planande båt förstås. Sedan kan man nu tänka sig en ramm. Dessa var ju vanliga på de romerska galärerna, förekom väl även på första världskrigets pansarskepp(?)

Behåll den, låt den sitta kvar. Se till att få igång din radar och kolla på den under dagsljus och bra sikt, då lär dig hur den fungerar då så kan du sköta den när det blir dålig sikt. Det finns ju en och annan bok i detta ämne, kanske även nån kurs på nätet?? Ni. na, na, na... här är boktipset! Så fanns det ju dom som lyckades kollidera trots radar, eller snarare tack vare radarn... Denna olycka är en klassiker i detta sammanhang. Modernare småbåtsradar kan projicera radarbilden uppepå sjökortsbilden i plottern, overlay, och klart det underlättar ju för hjärnan som då inte behöver tolka två bilder på olika skärmar.

Mina våta förbrukning samt agm start sitter kvar i båten. Förbrukningsbanken underhålls av solcellerna och start av en dos från en batteriladdare om behov skulle uppstå. Det är en bra väg att gå! Jag byggde en "sol- och vindladdningsmodul" förra vintern. En bit formplywood där diverse elprylar monterades i lugn och ro med god arbetsställning vid köksbordet. Skivan med prylarna skruvades sedan på plats i båten. Bilden är från inkopplingen av "elskivan". Det saknas en dc-dc manick som inte hade kommit vid den tidpunkten. I övrigt var det bara att ansluta de externa kablarna så var det klart.

Kanske årets sista tur. Nästa helg är jag tyvärr upptagen. Fick fantastiska bilder av en båtkompis som älskar att leka papparatzi. Bilden är tag utanför Hertigö idag på väg hemåt efter en fantastisk helg på sjön. Var frost på däck, men 22 grader inne i båten. Var förvånad över att det var faktiskt några ute denna helg. 3 seglare (ja, segel uppe) och 5 motorbåtar.