Ledartavla

Nej… Man ser att det har varit moderater i kylskåpet om alla facken är borta….🥶

Nu är det så här min bäste Bejban, du har bett om råd och vägledning i tråden pga din okunnighet. Och det har du fått i en 2 sidor lång tråd där alla som haft något att tillföra, inklusive mig själv, skriver vänligt, dränera motorn. Men det skiter du i och skriver att jag gör som tidigare ägaren och dränerar inte, varför ska man dränera. Den frågan har du fått svar på av flera. Forumet har haft många sådana som dig som ber om råd men när råden kommer så ifrågasätts till det absurdum och sedan görs det tvärtom. Och det är absolut ingen otrevlig ton även om du uppfattar den som det, däremot så höjer jag tonen lite. Det är tyvärr bara fakta att jag bryr mig inte om din motor, den kan frysa sönder drabbar ju inte mig utan bara dig. Ang Dumma frågor så finns det inga dumma frågor, men när frågeställaren inte tar åt sig av svaren på sina så kallade dumma frågor då blir det minst sagt irriterande.

Det finns rätt stora skillnader på dieslar. Vi har 2-takts dieslar men det har vi knappast i små båtar. Sen har vi två varianter av 4-takts dieslar nämligen direktinsprutade och förkammardieslar. Förr var det vanligt med förkammardieslar (åtminstone på land) och idag är direktinsprutade vanligare. På en förkammardiesel börjar förbränningen i en liten förkammare och i en direktinsprutad startar den i cylindern. Denna skillnad påverkar ljudet en hel del. Antalet cylindrar påverkar även det ljudet rätt mycket. Ljuddämpning (ex med utan vatten i avgaser) och antalet ljuddämpare samt material i avgasrör samt dimension påverkar. Trycket på bränslet som sprutas in samt kompression påverkar naturligtvis också. Turbo är rätt vanligt på diesel och då det kan liknas vid en fläkt som drivs av avgaserna påverkar även det. Insugsljudet är en stor del av en motors ljudkaraktär och även där finns det stora skillnader på hur man löst det, flamdämpare eller luftfilter och det kan man ha individuellt för varje cylinder eller en gemensam. På nyare dieslar så har man åtminstone på bilsidan valt att spruta in bränslet i flera omgångar, så på tomgång så sprutar man in bränsle upp till åtminstone 5 gånger för en förbränning. Detta gör man för att få en mjukare gång på motorn och kanske även för att få lägre utsläpp av farliga avgaser. Idag är nog de flesta motorer inte så långslagiga som de var förr, man har valt att konstruera mindre motorer som tar ut sin effekt på högre varv istället. För att åstadkomma det har man större ventiler (avgas och insug) eller fler ventiler för att motorn skall kunna andas bättre och naturligtvis påverkar även det ljudet en del. Variabla ventiltider vet jag inte om det är så vanligt men det är klart att motorn ändrar karaktär både på effektuttag och ljud. Variabla insug är även det något som förekommer på bilsidan, man har en variabel längd på insuget alternativ två olika längder. Beroende på motorns varvtal ändrar man längden för att få bättre fyllnadsgrad och därmed effekt. Ja det påverkar naturligtvis ljudet det också. Hmm det finns många variabler som påverkar och nu har jag bara skrivit om några på motorn (det finns fler) sedan spelar naturligtvis motorutrymmet en stor betydelse också.

Det är aldrig försent att lära gamla hundar att falla i egen grop, eller om det var någonting med en liten tuva som var bättre på den gräsliga sidan… Det finns väl ingenting som är så logiskt och enkelt att förstå som vanlig likspänning, likström i våra båtars elsystem, bara man tagit sig över den där tröskeln som hindrar igångsättningskraften. Vi här på forumet har väl tidigare lärt frågeställare hur man använder en multimeter, hur man mäter ström, spänning och elektriskt motstånd. Vi har väl lärt andra att felsöka diverse trasiga elektriska grejer ombord och berättat hur man kopplar in en det ena än det andra. Mig veterligen lever alla fortfarande och ingen har varesig eldat upp båten eller sänkt den samma… Jag vet vad Facebook är, men jag förstår inte varför det finns, inte varför andra asociala medier existerar heller, men det är väl jag som är för gammal för sådant tjafs, vad folk har ätit, vad dom druckit, och kanske också var dom till slut eliminerat den intagna födan och dryckerna, var dom varit och vem dom umgås med. Nä det är bättre med långa och väldigt ingående diskussioner här på Maringuiden om hur man kopplar in en lanterna, hur man felsöker en wallasvärmare, hur man bäst steker nyfångad makrill och vad man bäst dricker till denna och då vem man intog den samma med och vem man träffade på bryggan. Dessutom har vi nu en permanent tipstråd om kaviar, en sån finns kanske inte på ”fejan”. I syvene og sidst så brukar det ändå sluta med att ”det går lika bra med en solpanel”

Att dränera motorn innan du kör med glykolblandningen gör att din glykolblandning inte späds ut med det vattnet som står kvar i motorn. Därmed kan den glykol som skall stå kvar i motorn över vintern ge ett sämre frysskydd om den spätts ut pga att du inte dränerat. En del dränerar även efter det kört glykolen, det har jag förstått är en dålig ide då glykolen skyddar från korrision.

Uppriktigt sagt så kunde jag inte bry mig mindre om din motor fryser sönder i vinter men jag ska göra ett inlägg till. Ta till dig eller skit i det. Att inte dränera är som att spela rysk roulette med motorn, det kan fungera och det kan också gå åt helvete. Att föregående ägare klarat sig betyder inte att du gör det. Vattenflödet fungerar så här När motorn är kall så går i princip allt kylvatten ut direkt i avgaslimpor/knän och ut genom drevet Dvs nästan inget vatten cirkulerar genom motorn. När motorn är varm så öppnar termostaten och nästan allt vatten går in i motorn sedan ut i limpor/knän och ut genom drevet. När ni varmkört så termostaten öppnat och skiftar till kall glykolblandning, vad tror du händer. Jo termostaten stänger igen och glykolen når inte motorn och det är här som den ryska rouletten kommer in. Beror på hur lång tid termostaten tar på sig att stänga. Är motorn tom på vatten så fylls den oavsett öppen eller stängd termostat dvs varm eller kall motor spelar ingen roll.

Jag har haft dåliga lådor i över 30 år, lessnade och köpte dessa, inget jag ångrar. Men allt beror ju på hur man prioriterar, personligen får det kosta lite mer om det är en bra produkt som jag kan ha glädje av i många år.

Jag tvivlar inte på dig, men det är himla skillnad på äldre helt mekaniska motorer och moderna maskiner som är omgärdade av en hel del avancerad elektronik.

En kille som var bra på onomatopoetiska ord (ljudhärmande ord) var Serietecknaren Don Martin. Ni som läst svenska- eller utländska MAD på 60 och 70-talet minns honom. Dessvärre gick Don Martin bort redan 2020. Frid över hans minne! Min sexcylindriga KAD43 med kompressor och turbo låter ungefär som motorn i en buss med semiautomatisk förväljarlåda från Wilson, alla vet ju hur en sådan låter, eller hur!? brrrrrrrrrrrrrrrr, tjadack, tjuuiiiiiiiirrrrriiirrr, blurrp, RRRRRRRRRRRRRR osv. Ingen har ännu skrivit något om resonansen i motorrummet eller i hela båten för den delen, eller har jag missat det? Motorljudet får ju olika karaktärer på grund av hur motorummet ser ut, och vad det har för volym, samt hur det är ljudisolerat. Även tankarna ombord kan förstäkra och förändra ljudet, då resonansen i dessa varierar med fyllnadsgraden. Jag vet även att det i en del segelbåtar uppkommer vibrationer i riggen, stående rigg tillsammans med båtens inre volym bildar ju ett slags stränginstrument som man stämmer med vantskruvarna. Olika segelbåtar är stämda i olika tonarter. Albins Ballad skall ju noggrant stämmas i samma tonart som Evert Taube använde i balladen om Fritiof Andersson , eller i samma tonart som Balladen om briggen Blue Bird av Hull, vilken tonart det nu är, vill minnas att C är vanligast men det beror väl på den som sjunger, och den som ackompanjerar. I övrigt använde Taube en förfärlig massa ackord i sina visor. Ljudet från avgassystemet har ju nämnts, men ingen har väl skrivit något om att likadana motorer kan låta olika om man har torrt- respektive blött avgassystem, eller om det är en båt med rak propelleraxel eller med drev, där avgaserna leds ner i drevet för att komma ut strax under vattenytan. Drevet ger ju också i från sig ett vinande ljud, viiiiiiiii, ungefär. De stora biltillverkarna har ju speciella utvecklingsavdelningar som enbart jobbar på det där med vilket ljud som bilen skall ha, en BMW eller Mercedes skall låta som en BMW eller som en Mercedes, det är viktigt. Helt elektriska bilar ger ju inte så mycket ljud ifrån sig, bara ett lätt vinande från elmotorn, litet däcksljud beroende på hur mönstret på däcken är utformade (återkommer till det), kanske även ett ”elektriskt ljud” från thyristorerna, eller vad det är förnågot, som styr strömmen till motorn, typ ”bzzzzz, bzzzz” osv. Det finns för övrigt ljudalstande apparater till elbilar, mest för att göra fotgängare observanta på att det kommer en bil. Så man kan ju då få PostNords små elbilar att låta som en Maserati, bättre hade det väl varit om dom lät som Tjorven, ja postbilen alltså, inte tjejen på Saltkråkan. Postbilen Tjorven var ju byggd på delar från DAF 66 med en liten överansträngd motor och steglös ”variomatic” remdrift, ni som var med på 70-talet minns kanske hur dessa lät. Hemglass i all ära, men dåtida ”Posten” annonserade verkligen att den var i analkande. Jag körde väldigt mycket terrängbil 11 och 15 under min värnplikt och senare under diverse repövningar, särskilt mycket körde jag ambulansversionen den treaxliga 1515, det var alltid någon rekryt, beväring eller repgubbe som hade skadat sig och skulle in till lämplig militär- eller civil sjukvårdsinrättning, alltid som prio 1, allting var urakut! Dessa bilar har en B30, alltså den sexcylindriga varianten av B20, motorn, den gick på höga varv då växelådorna inte hade så hög utväxling, detta motorljud tillsammans med ljudet från de nästan traktormönstrade däcken, tillsammans med förgasarväsandet, vinandet från växellådorna och reduktionsväxlarna i hjulaxlarna, i ett crescendo! Bättre blev det när man satte på sirenen från Bosch, som sannolikt var stämd i B och Bb, kanske C och #C. Även blåljusen var från Bosch väsnades, det ljudet fortplantade sig ned i sjukhytten som ett brrrrurrrurrrurrr, det var väl nån obalans i mekaniken. Nåväl, jag installerade ju en nödtömningspump till septiktanken, den låter ”tjovopp, tjovopp, tjovopp” och så vidare, gissa vad det är för typ av pump? Jag har även en likartad som länspump, den låter inte lika mycket .

Jag hade helt klart gått på alternativet att rensa targan och sätta en på var sida om radarn. Den enkla motiveringen är det du själv kommit fram till i första inlägget: - sökljus kan lätt ersättas med handhållen och som med dagens ljusteknik sannolikt kan bli ljusstarkare till en bråkdel av enförbrukningen = bättre lösning. - Du säger du inte använder TV antennen, så varför i hela världen skulle den bevaras......som nostalgi? - GPS antennen är liten och kan placeras på annan plats. - Har du inte använt VHF tidigare så kommer du inte göra det i framtiden heller, så enkelt är det. Nöd skriker vissa, men faktum är att 90 % av SSRS utryckning sker inom mobilteckning, det var 2016. Men det beror såklart vart du brukar åka. Köp handhållen vhf istället om du ändå känner ett behov. - Som du redan har erfarenhet ifrån så tröttnar man på att fälla upp, fälla ner, byta plats etc. Sådant är bara lösningen när man saknar plats och det gör ju inte du om du rensar allt som du inte behöver/använder. Alltså en prioriteringsfråga.

Jag vet inte hur viktigt det verkligen är ar lådan behöver vara vattentät så länge du inte tänkt ha med den när du är ute och simmar. Själv har använder jag vanliga sortimentlådor utan någon tätning och det har fungerat bra att förvara allt från skruvar och muttrar till kabelskor i båten året runt i tio år eller, det handlar väl mest om att sakerna i lådan ska tål miljön i båten, annars har dom väl ändå inte där att göra?

Kontrollera alla anslutningar och kontaktpunkter. Kablarna i sig blir knappast "gamla" om de inte är oerhört anfrätta av ärg och oxid. Anslutning till säkringshållare och inte minst säkringshållaren i sig - om du har "rullsäkringar" (gamla typen av porslinssäkringar) - är ofta en källa till okontakt. Vill du mäta så är det ju bara att slå på torkaren och mäta "baklänges" med början över torkarens plus/minus. Gå sedan bakåt, på andra sidan brytaren, säkringshållaren o.s.v. och se var du plötsligt får full spänning. Observera att du skall mäta mellan plus/minuskabeln hela vägen, inte med minus i en jordplint t ex. För även minuskabelns anslutningar kan vara precis lika skyldiga.

Är det ljudet vid motorn eller utanför båten du tänker på? Ljudet direkt vid motorn är nog mest beroende på antal cylindrar och ålder (teknik) på motorn. Multirem, v-rem, kil-rem och stötstänger ger olika ljud runt motorn. Ljudet utanför är beroende på hur man byggt avgassystemet och slagvolymen på motorn. Olika vattensamlare/ljuddämpare och svanhalsar ger olika ljud. en enkel cylinder motor jämfört med en fyra ger väldigt olika ljud.

Jag har funderat en del på varför inombordare, diesel, har så olika kulör. Vår båt har en ca 5 år gammal motor och den är röd som en typisk Volvo B20 bilmotor. Ett konstant, jämnt och täckande rrrrrrrrrrrrrrrrrrröd på klassiskt kulör- och färgvis. Men många andra har en grö, grö, grö, grö, grö, grö, grö, grö, grö, grön kulör, nästan likt en gammal möglig ost. Och andra har ett fallande färgskikt med dov och bubblig karaktär, som vore motorn helt under vatten - det liknar färgen på en rostig helikopter på avstånd. Jag vill komma fram till att motorerna och avgassystemen är tillverkade på olika vis på samma sätt som de är lackade på olika vis. 1 till 4 cylindrar, olika varvtal, olika typer av ljuddämpare som fylls olika mycket med kylvatten innan vattnet kommer ut med ett splattande ljud (som jag inte kan beskriva i text) och olika långa avgasslangar. Desutom påverkas säkert ljudet av var i båten motorn är placerad och hur den är isolerad.

Jag kan tyvärr inte tillföra något till svaret du söker MEN vill ge en stor skopa beröm till det i text beskrivna ljudet, jag fick en direkt ljudbild av vad du beskriver! så vill du slå dig in på banan att beskriva fågelljud tar jag gärna ett signerat ex!

Tänk så mycket diverse elprylar, kretskort, brytare, kontaktdon osv som jag har smörjt och konserverat med 5-56, WD40 och liknande, både gällande vattenburna och landburna farkoster. De landburna ända upp på bilsportens absolut högsta nivåer. Inte har det medfört några problem inte, men det har nog mest berott på en sagolik tur...

Jag blandade en tredjedel ättika med vatten i en sprayflaska och sprayade på ordentligt på tygtaket i vår gamla Draco som hade fullt med svartmögelprickar och i stort sett allt försvann. Det kan ju vara värt ett försök.

Om du inte kan ta ut dem så kan du ju inte heller skicka dem till ett måleri i England?😉 Svartmögel kallas även ”jordslag” det är rätt svårt att få bort. Tvätt med Klorin är väl en huskur som kan fungera, i vissa fall, om möglet inte försvinner så bleker ju klorinet det. Ett för mig nytt mirakelmedel, Abnet, visade sig vara väldigt bra ombord i min båt. Precis som du, så hade jag ett litet svarta prickar men på ett, väldigt begränsat område på en bit av inredningen, det var max en vecka gammalt. Men genom att spola med Abnet gick det efteråt att torka bort dessa mögensvampar. Har du försökt att behandla de svartmögel skadade delarna med vinylspray? Det kanske kan fungera, men åtminstone återger det det syntetiska kädselmaterialet sin forna glans och elastisitet. På små partier av jordslag jag avser tvättade jag med Klorin, på dom prickarna som det inte gick bort duttade jag på med litet utspädd Tippex.

Går att elda upp instrument och i vissa fall fingrar. Speciellt om landström är indragen. Men visst... Man lär sig av misstagen. En elev jag hade för många år sen klarade både liv och fingrar, när han skulle mäta, strömförbrukningen genom att ansluta mätproberna rakt in på fasskenorna i proppskåpet.

799 kr hos Classe, måhända är jag snål, men det är väl så att bra grejer i bra kvalitet kostar en del. Jag hade väl hellre lagt pengarna på rostfria skruv eller kabelskor, än en box att förvara dem i. Mina föräldrar har flera gånger berättat att dom hade sina saker i papplådor då under och efter kriget då dom seglade efter kusten i en J-18. Papplådor kan man få gratis, men dom duger inte till sjöss, allrahelst inte i en delvis öppen båt.

Det här är en av det bättre sortimentlådorna jag har stött på. Bra kvalitet på plasten, fungerande locklås, och framför allt så går det att anpassa askarna då det är lösa insatser som går att flytta runt och byta ut. Vidare är det praktiskt att man kan lyfta ur insatsen och hälla ur det man behöver om man har fingrar som prinskorvar. https://www.clasohlson.com/se/Förvaringslåda-Raaco-Handy-Box/p/31-1432

Jag har funderat en del på varför inombordare, diesel, låter så väldigt olika. Vår båt har en ca 15 år gammal motor och den låter ungefär som en typisk lastbilsmotor. Ett konstant, jämnt och diskantigt "krrrrrrrrrrrrr" på klassiskt dieselvis. Men många andra har ett distinkt fiskebåtsdunkande "prpp, prpp, prpp, prpp, prpp, prpp, prpp, prpp, prpp", nästan likt en gammal tändkulemotor. Och andra har ett stigande och fallande "BrbRRrBrrbRRBrrRRRrBrrRRRR" med en dov och bubblig karaktär på ljudet, som vore motorn helt under vatten - det liknar också ljudet av en tung helikopter på avstånd. Jag inser att ljud är svåra att återge i skrift, trots att fågelboksförfattare i alla tider oförtrutet försökt, men jag hoppas ändå att ni för er inre hörsel kan framkalla ungefär vad jag menar...

Vi har nyligen fått en uppfällbar bro här, dessvärre är den inte lika nedfällbar.

Det är väl bättre att göra broarna uppfällbara…😁

Å om kabelhärvan är avklippt så ska man vara noga med att kolla motornummer mot försäkringsbolagens listor så man inte blir hälare.

Ja det mesta har väl besvarats, framförallt cylinderantalet spelar ju roll samt om det är torra eller våta avgaser. Torra avgaser ger ju ett mer distinkt ljud medan våta avgaser ger det mer gurglande oregelbundna ljudet och sen måste ju storlek och typ av ljuddämpare spela in. Där till har vi ju storlek på motor i förhållande till båt, en undermotoriserad båt med propeller därefter ger ju ett högre varvtal medan en snipa med en tvåcylindrig SABB med ställbar propeller kan ställas att gå på låga varv även vid 6-7 knop och ger ett rogivade "bapp - bapp - bapp - bapp" ljud.

Inga problem att göra en sådan sak nedfällbar, med lite fantasi och kreativitet 😉

Troligen oxid i en anslutning någonstans på vägen mellan batteri och torkare. Följ kablaget från torkaren och gör rent alla anslutningar ordentligt. Kolla samtidigt att eventuella kabelskor sitter fast ordentligt. Om Batterierna är dåligt laddade eller har dålig kapacitet så kanske dom inte orkar leverera tillräckligt med ström (Ampere, A) och då sjunker även spänningen (Volt, V). Varje skarv mellan Batteri och torkarmotorn kommer också att ge mer eller mindre spänningsfall om det finns oxid eller bara är dålig mekanisk kontakt.

Många bra tankar här. Tack för det. 🙂 Jag har tyvärr en begränsning på höjd för att komma under två broar där vi gärna åker. Så jag kan inte bygga över radarn tyvärr. På min förra båt hade jag ihopvikbar panel som jag kunde lägga lite var som helst. Praktiskt på ett sätt, men stökigt och jobbigt på ett annat. Man har ju sällan en yta som man inte vill använda på en båt. Dessutom vill jag åt kontinuerlig laddning, även då båten ligger i hamn oanvänd. Jag tror som några säger att strålkastaren inte kommer komma till så mycket användning. I alla fall inte mer än solpanelerna. Plus att den är lätt att ersätta med annat alternativ.

RAACON har också en del lådor, någon som testat dem?

Om det bara är storfallet som är aktuellt - det är inte så att du har en dirk som du kan ersätta med en högkvalitativ dyneema-lina på sisådär en 5 mm tjocklek som du kan använda som ”nödfall” om ni råkar rycka upp storfallet i masttoppen? Borde vara billigare och enklare än att dra i extra snören, plus att det inte är ivägen eller slår mot masten när det blåser.

Den enda variant jag hittills hittat som är vattentät är Stanley's FatMax. Enda problemet är väl då priset...

Tips, besök en affär med multimetrar i sortimentet och utöka ditt verktygsbestånd med en sådan. Det kommer du ha mycket glädje av.

Det finns ingen anledning att ta till en otrevlig ton. Om du anser att din kunskap är överlägsen mina dumma frågor så kan du bara undvika att svara. Men om du bestämmer dig för att svara så finns ingen anledning att vara otrevlig. Jag lär mig nya saker om båtar och motorer av er med större erfarenhet och det är jag tacksam för. Så även för ditt senaste inlägg, tack för att du delar med dig av din kunskap!

dränera för att hindra frysskador . det kan man göra efter glykolkörning . finns det inget vatten kan inte vattnet frysa ,bli väldigt hårt och expandera .. tänker inte svara på frågor om det B

175 cd har membran? gummibälg vid kolven litet hål i detta kan ge detta fel ,bludder. värt att kolla ventilera bensinångor vid mek med bränsle B

Ja det har du rätt i att hyra är smartare om det är ett engångsjobb. Frågan är väl snarast om det räcker med ett veckoslut med tanke på att Mellgard valt att älta sin bottenfärgs bevarande i huvudet i 1,5 år istället för att lägga nån vecka på att åtgärda problemet alternativt pröjsa för att låta nån göra det. Han kanske behöver älta vilken dammsugare som är godkänd eller felaktigt förbjuden i nåt år eller två till ingen nytta

Tack. Har kikat på denna, trodde att det var du som lagt upp den från början 😉 Eftersom lampan lyser har jag ju jord fram. Kvar är att kolla att tanken är jordad, att jag har spänning fram från tändningen och som sagt kontinuitetsmätning av signalkabeln, tex genom givaren. Är allt ok får jag helt enkelt köpa en ny mätare.

Ett kompressorskåp drar i storleksordningen 10 A i startögonblicket. Jag tycker, med undantag för några få svagheter, att ditt schema har tagit ett stort steg framåt! Fortsätt så!

Jo det kommer att bli en huvudsäkring på startbatteriet., Funderar bara på storleken. Jag tror det ska räcka med 25A till förbrukningssidan, Det är ju mest belysning och kylskåp som drar ström och det är utbytt till LED. Jag har inte varit vid båten än och kollat vad kylskåpet drar i ström, det kommer att ändras när jag vet. Angående 12 voltsuttaget blev det 5 Volts dubbelt USB uttag 2A istället, kommer ju bara ladda mobilen där ändå, Jag tror det ska räcka så som jag skissat.

1. Ingen huvudsäkring på startbatteriet? 2. Bara 25A huvudsäkring på förbr.sidan? 3. 25A säkring för kylskåpet? 4. Borde inte 12V-uttaget ligga på en egen säkring? Och större än 10A kanske.

Problemet är inte hur länge den legat under vatten utan hur snabbt man får den torr och korrosionsfri efter den kommit upp. Förruttnelsen börjar när den tas upp och syret kommer till. Man brukar säga att man måste åtgärda inom 5 timmar från den kommit upp ur vattnet. Det bästa brukar vara att tömma vatten byta olja+ bränsle och starta och varmköra tills allt är varmt och genomtorrt inklusive ev. elektronik.

Jag brukar byta bränslefilter på våren. Olja och oljefilter på hösten innan upptagning, oftast på näst sista turen, så att den nya oljan får cirkulera i motorn. Med luftfiltret har jag ibland bytt på våren, ibland på hösten och nån gång mitt i sommaren. Nu i höst köpte jag alla filter på en gång. Glöm inte att plocka ur impellern, och vid behov ersätter du den till våren, om den gamla är ok så behåller du den i reserv. Även drivremmar kan behöva bytas. Även tänddelar på en bensinmotor. Glöm inte att byta oljan i drevet!

Saltvatten ? Är frågan seriös ? Du kan nog räkna med att minst allt elektriskt behöver bytas ut. Och sannolikt behöver motorn plockas ner mekaniskt också. Har den legat under vatten en vecka så har den inte bara "antagligen" fått vatten i sig, den är garanterat rejält indränkt. Tyvärr skall du nog utgå från att motorn är skrot, möjligen går att använda som reservdelsmotor.

Det är ett alternativ, alltså med en flexibel montering, men inte så snyggt och kanske mindre praktiskt..? Så tänkte jag också. Jag har 50 + 100 + 100 wattspaneler på hyttaket, radarantennen sitter högre upp och akter om panelerna, men kan i vissa fall skugga, särskilt om solen står lågt. Bilden: En föredömlig och snygg montering av diverse antenner samt radardomen. Men det blir ju en del "rostfritt rörläggeri" som kan vara kostsamt. ---- Nu kanske jag vilseför diskussionen in på ett sidospår... men strålkastaren, handen på hjärtat, behövs den, eller snarare gör den nytta eller bländar den bara då ljuset reflekteras i rufftaket och kanske även i andra ytor..? Jag var inne på att köpa en sådan, då det liksom hör till min båts approach eller design, men avstod efter en diskussion på detta forum för några år sedan, (jag har en kraftig handstrålkastare istället). Även jag hade nog gjort som så att jag hade rensat targabågen, placerat ut solcellspanenelerna och sedan givit antenner och lanternor nya placeringar då det är lättare att placera dessa på nya ställen än att placera ut solcellspanelerna så de inte skuggas allt för mycket. Radarburken är ju förvisso inte direkt lättplacerad, men ändå... Jag vet inte om du blir hjälpt av en bild på min båt, den har en båge av r/f rör. Sedan bilden togs har det tillkommit en radardom överst (det sitter en träskiva där) och under denna har såväl topplanterna såsom akterlanterna monterats. Sedan finns det en ankarlanterna på en lång "pinne" överst, och bredvid denna radioantenn, TV-antenn, samt VHF-antenn. GPS-antennen satt också där, men den flyttade jag ned i vintras så den sitter nu i framkant uppepå hyttaket, GPS-antenner skall ju inte sitta placerade så högt upp. Min tanke med att visa dig bilden var att du kanske kan låta tillverka en liknande båge, fast då men mycket kortare ben och då montera den uppepå din befintliga släta yta... om nu ett sådant arrangemang kan vara etiskt tilltalande...? det får ju inte bli för mycket grejer som stör helhetsintrycket. Sedan ytterligare en annan sak som kanske faller utanför din fråga... 2 x 50 = 100 watt... räcker det? Du har kylskåp ombord..? det har ju alla. Jag har skrivit förr, och upprepar mig ofta, jag hade på annan båt och till att börja med på denna endast 50 watt solcellspanel, det räcker nästan för att ladda batterierna så pass mycket att man kan försörja ett strömsnålt 42 liters kylskåp när sommaren är som varmast. Det funkar om man kör motorn och därmed låter generatorn ladda under minst en timma om dagen, eller ta landström*. Men 100 watt, utan att räkna på det, torde räcka, men du kanske har en större kyl? eller andra strömslukare ombord? Mina två (seriekopplade) 100w paneler försörjer samma kylskåp samt en kylbox, och vi kan titta på nån repris för att Leif GW Persson grymta och titta på nån evinnerlig sommarrepris av Morden i Midsomer... (samt då även streama nån bra långfilm)..och då har jag ändå lagrad energi till övers. -Vad jag vill säga är att det aldrig är fel att överdimensionera solcellskapaciteten, OM man nu har plats till det, förr kunde ju ekonomin vara ett hinder, men nu är sådana paneler billiga i jämförelse på hur det var förr. Så om du nu inte redan har inköpt två femtiowattare, kolla om du får plats med en eller två storlekar större. Panelerna är ju generellt mindre till ytan numera än vad de var för bara några år sedan, om nu det hjälper dig..? Sedan skall man ju naturligtvis ha en anpassad batterikapacitet också, men det är ytterligare en annan fråga. * Att ta landström... man installerar ju solcellspaneler just för att slippa det, att slippa trassla med långa kablar och slåss om de fåtaliga eluttagen på bryggan, eller att kunna ligga i naturhamn utan att bekymra sig för elförbrukningen ombord.

Lite O T - Har en lösning som hjälper mig dagligen i detta med navigering genom livet på jorden. Varken flat eller rund. Kanterna mellan områdena, kan vara besvärliga ibland. "Jobba" har utgått.

Personligen hade jag nog - efter jag sett bilderna - försökt tvätta. Måla över mögel funkar sällan, det brukar snabbt krypa igenom. ShipShape, Klorin eller Galltvål är nog bra att försöka med istället för att kladda med diverse färger.

Man kan måla konstverk på tyg men då kallas det "duk".

Tyvärr kan vi inte ta av dem o det är dessutom halva i skinn... har du nån erfarenhet av att måla dynor i Manchester? tack ändå för tipset!

Spikhål efter tavelkrokar på vita väggar brukar jag "reparera" med TippEx. Den färgen är mattvit och fyller bra så det syns inte efteråt om man inte synar med förstoringsglas.