Ledartavla

Tänkte bara följa upp den här tråden... Nu har jag haft båten på service. Sa till mekanikern att jag hade varit i botten med propellern och att de skulle ta en titt. Han tog en titt på ungefär tre sekunder, skrattade lite och sa att det absolut inte var någonting att bry sig om så lite. Det lät som att han hade koll, så nu har jag en mindre sak att oroa mig för 🙂

Nu har jag mätt, i alla fall urladdning. Förutsättningar: - 4 st batterier AGM 12V/95Ah (2021) - Laddnivå 92% enligt batteritankmätaren - Belastning: En 230V dammsugare på halveffekt via inverter, c:a 38A - Mätning gjord 15-30s efter start av last med början av totallasten - Efter detta kontrollmätt totallasten så den fortfarande var c:a 38A Resultat (respektive batteris bidrag under batterinumret & till höger i %): Varför var 2:an "bara" 9,3A ? Skulle tro att det beror på den naturliga variationen, då 1 & 2 är olika fabrikat, 3 & 4 är av ytterligare ett annat fabrikat (Excid från "tysken"). Alla dock samma typ och jämngamla. Men skillnaden är ju ändå rent försumbar.... Nu har jag ju ganska kraftiga kablar, men halverad ström och 25mm² borde ge samma resultat. Och kring 20A är ju ändå ganska stor förbrukning i t ex en segelbåt. Gissningsvis finns en lite större skillnad initialt den första sekunden eller så, men det är ju ganska irrelevant egentligen. För återhämtningen hos batterikemin är långsam så om belastningen är många kortvariga (någon sekund) strömspikar (bogprop t ex) kommer det nog vara utjämnat redan vid andra körningen. Varför mätte jag inte förrän 15-30s efter att lasten lagts på ? Jag hade helt enkelt ingen möjlighet att mäta mer än en ledning åt gången, och för att mäta exakt ville jag dessutom nolla ut störmagnetfält vid tången vid varje mätning. Hade ingen möjlighet att mäta laddning, men det är högst rimligt att tro att resultatet skulle bli liknande. Dock kanske lite annorlunda ändå, eftersom varje batteri slukar den ström det vill ha, dvs strömmen är starkt beroende av laddstatus och inte placeringen. Här är f.ö. ett generalfel i skriften ovan (och andra ställen) där man påstår att förstabatteriet "får "overcurrent" och blir överladdat". Det skulle innebära att om man i bästa Skyllermarksanda lyckas ansluta laddaren utan spänningsfall så skulle ju det batteriet alltid bli överladdat ! Så är det naturligtvis inte. Varje batteri sväljer det som batteriet behöver, och som jag skrev tidigare kan möjligen sistabatteriet (nr 4 i min skiss ovan) ta någon promille längre tid på sig att laddas fullt. Rent teoretiskt alltså, om alla andra skillnader mellan individerna sätts till "obefintliga". Och givetvis förutsatt att laddaren inte lägger ut överspänning (men då kommer samtliga batterier att kokas). (Nej, jag har INTE tillrättalagt några siffror 😛) Edit: Varför finns det då de som upplever förbättring genom att rotera batterierna eller koppla om ? Har de fel ? Nej, jag tror det är av samma orsak som att Skyllermarks skulle ge "dubbel laddning" och alla andra dumheter: En flytt gör att kabelskorna lossas och antagligen ses över. Likaså gör en omkoppling att anslutningarna kanske t.o.m. fräschas till. För det är ju väldigt viktigt, i synnerhet vid det/de första batterierna. Själv har jag batteripolskor med en rejäl bult (ingen klämd kabel) där kablarna sitter med pressade (på förra båten lödda) kabelskor. Och rent (förutom lite vaselin eller kontaktfett) samt ordentligt åtdraget.

Det var det jag sa, inget att oroa sig för. Tänk vad alla olyckskorpar spekulerade , utan att kunna det minsta om ämnet.

Det är bra att du tar det på det sättet. ”To be Continued” alltså. Själv har jag inte mer stolthet i kroppen än att jag hade satt igång och skrapa som en galning redan ikväll😄

Jag har själv faktiskt just 4 st batterier i en bank, kopplad så som man "inte" skall. Alla batterier är nya för i år och av samma typ och kapacitet, så mer lika än så blir det nog inte. När jag får möjlighet (i närtid) skall jag ta med tångamperemetern och mäta vad vart och ett får bidraga med vid hyfsat stor last och efter kanske 5-10s. Har just nu hemmadammsugaren stående i båten och maskinrummet öppet, så att hänga på den driven av invertern ger en stor och stabil last så man kan hinna mäta. Kan också sätta på landström med laddning och mäta. Nu blev jag ju själv nyfiken.....😉

"För att denna gång förmå Ingemar Mellgard att följa föreläggandet förenas det med ett fast vitesbelopp om 100 000 kr. Detta bedöms vara ett rimligt belopp med beaktande av omständigheterna i ärendet". Undrar om sjöfartsnäringen vid underlåtenhet belastas med viten motsvarande hela fartygets värde? Har i dag kvitterat ut ett nytt föreläggande från Transportstyrelsen. Denna gång förenat med ett vite om jag inte sanerar skrovet inom tre månader efter att föreläggandet vunnit laga kraft. Föreläggandet (diarienummer TSS 2020-4039) kan överklagas inom tre veckor, även denna gång till Regeringen.

Visst är det härligt att få säga så ibland? 😇

Och en sak till! Jag tycker du har helt rätt i att båtklubben inte kan neka dig sjösättning. Den frågan är isolerad från TBT frågan (tycker jag). Korrekt väg m.a.p TBT hade varit att vägra dig nyttja båtplatsen i sjön, det hade varit relevant beslut mot TBT frågan. Men jag misstänker du inte håller med om det sistnämnda😉

Som teoretiker gillar jag delvis urspårade trådar, dock fick jag skit då jag funderade på vridande moment och belastning på motortass.... De som har svårt att följa teorierna i den här tråden kan läsa en Victron handbok som verkar matcha/summera snacket här https://www.victronenergy.com/upload/documents/Wiring-Unlimited-EN.pdf Jag gillar Victrons produkter och det finns en community för djupdykare i teori och praktik.

Det går såklart, och då får man räkna på strömmarna som kommer att flyta i kretsen och ställa upp ett ekvationssystem. Använd Ohms (!) lag: U = R * I och Kirchoffs lagar så får du ett ekvationssystem. För två batterier (vilket är enklare att räkna på och vad jag orkar med) så ser du på Wikipedia ett exempel som nästan är identiskt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kirchhoffs_lagar#Exempel Med deras beteckningar och dina värden fås följande: i1 = i2 + i3 = 100 (Ampere) 0,02 * i2 + (0,003 + R1) * i1 - 12 = 0 (0,02 + 0,003) * i3 - 0,02 * i2 = 0 Med fyra batterier skulle man få två ekvationer till att lösa - vilket jag inte orkar men det finns kanske någon annan frivillig? Så lite räkning ger: R1 = 0,106 Ohm (alltså lasten vi lägger på för att få 100 Ampere) i2 = 53,5 Ampere i3 = 46,5 Ampere Så om bara två batterier delar på lasten så blir skillnaden i vad dom måste leverera 7 Ampere. Med fler batterier blir skillnaden förstås mindre. Men 7A är nog inte så mycket egentligen, så orkar batterierna leverera 100A i en hel timme så pratar vi ändå bara om en skillnad på 7Ah mellan vad dom levererat (förutsatt att deras spänning inte sjunker när dom urladdas - vilket ju inte är sant). Och vi har rätt stora spänningsfall, vi har bara 10,6 Volt kvar över belastningen. Och ju mindre spänningsfallet är i ledningarna, desto mer lika blir strömmen från batterierna. Så vad är egentligen realistiska siffror? Och som @IngemarE skriver, batterierna är inte ideala, när man drar ström ur dom kommer deras individuella variation att påverka det vi ser här. Och när ett batteri börjar bli mer urladdat så sjunker dess spänning och dom andra får leverera mer - så att tro att dom konstant håller 12V under denna timme kan man nog glömma. Jag ska inte repetera hans argument igen.

En kollega satte biltemas oljefilter på sin penta-motor Det delade sig i två delar under gång med omedelbart motorstopp som följd. Hela mororrummet täktes i olja. Biltema ersatte filtret... Jag köper original till min D4. Tycker inte att skillnaden i pris motiverar att jag skall fundera över om det är bra nog. En fallerad komponet som sänker en båthelg blir jäkligt dyr i mina ögon. // Mats W

Bra tanke, det jag fetat. Den såg man inte komma. 😯 Du kan intyga att båtbotten varit fri från bottenfärg och styrka detta med foton så slipper du gå ed på att det inte finns något enda pikogram TBT kvar.

Gör man jobbet själv så är väl saneringskostnaden mycket låg. Om man räknar in omkostnader som material för att skrapa, tvätta, samla upp färgrester, personlig skyddsutrustning och bränsle för transport till och från båten och eventuell miljöstation, så bör det stanna på några tusen.

Ska du köra motorn varm för att byta olja så måste du ha tillgång till flödande vatten, alt en drevsäck, motorn lär ju komma upp i drifttemp snabbare med en drevsäck. Fyll drevsäcken med vatten och kör upp motorn i drifttemp låt den gå några minuter med full temp. Byt olja o filter starta och se att allt fungerar och inga läckage finns. Låt motorn svalna annars bränner du dig, töm motorn HELT på vatten. Blanda glykol och fyll drevsäcken och kör några minuter. Glykolen sparar du till nästa år. På vissa av dom där motorerna finns det en spolslang då kan man koppla på sig där och låta motorn suga ur en dunk, hur det är med din kan du bara kolla själv.

Skaffa en s.k spolmuff. Till den kopplar du vattenslang och gör igenom motorn med sötvatten. Därefter dränerar du motorn från kylvatten "den öppna delen i kylsystemet" (se instruktionsbok.) Nästa steg är att köra igenom glykolblandningen. Själv använde jag en 25L dunk som jag ställde på badbryggan, därifrån en trädgårdsslang som jag anslöt till spolmuffen. Innan jag startade motorn hällde jag lite glykolblandning i slangen, det skapade en hävereffekt som gjorde att glykolblandningen började suga från dunken. Tänk på att du bör samla upp glykolblandningen som kommer ut från motorn/drevet. Jag använde en drevsäck och fick upp allt. Det hällde jag tillbaka i 25L dunken så jag kan återanvända det nästa säsong.

Viss skillnad mot det 25x1,5mm du använder i videon......😁

lite uppföljning på en gammal tråd. för den som är intresserad så gick det så här för mig till slut... gjorde en video.

Åkte ut i blåsten i morse, gick ganska grov sjö. Frun och jag plockade lite enbär och svamp på vår klubbö nyss, mest trattkantareller. Imorgon blir det lamm grillning med några fler medlemmar som kommer ikväll/imorgon (om dom vågar i blåsten). Vi kommer att vara ute hela helgen.

Tja, den eviga frågan, original eller pirat, som det finns flera olika varianter av. Själv köpte jag ett komplett kit i höst, till min KAD 43, men det finns sådana till D-serien också. Bränslefiltret var från Racor, dom andra var från ända kända varumärken, som jag nu inte minns namnet på, möjligen Manns luftfilter. Detta från firman som förr hette "OiE" Olsson i Ellös, numera "Olsson Parts". Dom har andra delar till VP också, samt till traktorer, entreprenadmaskiner och även till andra motordrivna hushållsmaskiner. (deras priser är exkl. moms)

Det finns många "sanningar" inom båtlivet och det är alltid intressant att få utrett och visat vad som verkligen är sant och vad som är mera att betrakta som någon form av skrock. Just nu tänker jag på all kondens man få i en halvfull tank, som visar sig vara teoretiskt omöjligt och GAP:s vattenupptagningsförmåga somgör skrovet mycket tyngre på hösten vilket inte visat sig stämma i enkla försök. Förklaringar med förändrad batterispänning när lasten ökar på ett batter , varierande batteridata, tillverkningsskillnader mm. verkar som rimliga förklaringar till att det inte har så stor betydelse i verkligheten hur/var man lägger på lasten så länge polskor, kabelskor och kablar är i rimligt bra skick. Eftersom det är svårt att räkna på detta tycker jag det skulle vara intressant om någon kan mäta en sk. sämre paralellkopplad installation så att det blir tydligt att det inte har så stor betydelse som teorierna vill påstå. Jag har köpt förklaringen, nu är det bara nyfikenhet hur lite skillnad det faktiskt blir.

Fästet i länken i tidigare inlägg borde borde väl fungera utmärkt att fästa i aktre röret på targabåtgen så att panelen hänger ut över kapellet. Såhär har någon annan monterat med liknande fäste:

Helge, det var ett exempel som jag skrev😎 Var lite kreativ nu. Med NOA's rörfästen, eller liknande, och lite annat material (aluminiumplattjärn etc.) kan du säkert skapa något stabilt och bra. Själv hade jag hellre satt 2 mindre paneler på targan på varsin sida om mittstolpen i stället för något som hänger över kapellet.

Den är mycket bra ! Med något undantag - även de teoretiserar och förenklar lite väl mycket när det gäller parallellkoppling av (bly)batterier. Finns nog två skäl till det: Dels vore det politiskt inkorrekt och medför rätt mycket ansvar att "bagatellisera" teorin jämfört med praktiken i en skrift som denna, dels är det oerhört komplext att räkna på en parallellkoppling som även tar hänsyn till de dynamiska effekterna. Och ännu svårare att förklara och härleda, varför man säkert valt den okontroversiella vägen....

Imponerande kunskap som finns här, helt klart. Men som mindre vetande i detta ämne, efter att ha läst tråden, får jag intrycket av att det optimala vore att bara ha ett stort batteri. Bortsett från hanteringen när det ska i och ur båten såklart. Men när jag skulle välja batteribank var det någon kunnig här på jobbet som rekommenderade mig att hellre ha 3*75 istället för 1*225Ah. Tyvärr minns jag inte motiveringen, men har för mig att det handlade om att inte lägga alla ägg i samma korg.

Orka🙄 Så sa mina barn också. En av kulorna har väl kläggat fast. Eller lite skräp som torkar fast. Häll i lite bensin. Låt stå. Blås lite försiktigt med tryckluft åt båda hållen. Blir rätt skaplig timpenning.

Vad ska du byta som kostar 3 800:- kronor? Om man ska snåla så skulle jag göra ungefär så här, men hålla mig till kvalitetsprodukter/orginaldelar. Luftfilter funkar säkert med Biltema. Byt olja, men byt inte oljefilter varje år, vart annat kan räcka, om du inte kör mer än 100 timmar per säsong. Luftfilter och ev. filter till vevhusventilation lika som oljefilterbyte. Bränslefiltret klarar säkert många säsonger, särskilt om du har ett förfilter. Impeller byter många väldigt ofte, men det räcker att kolla så att den är hel och fri från sprickor. Vrid runt motorn lite när du är vid båten så att impellern inte sitter i samma läge hela vintern. Kylvätskan kan man säkert byta var fjärde år istället för vartannat. Om du blandar själv så använd "destilerat vatten" som du sparat från en kondenstorktumlare eller luftavfuktare så slipper du få in kalk och salt i systemet. Om du kokar upp vattnet innan du blandar kylvätskan blir du av med syret som kan finnas löst i vattnet. Exakt vad man byter och hur ofta får man väl avgöras beroende på hur mycket och hur hårt man kör varje säsong. Försök hitta ursprungliga tillverkare, blir oftast billigare att köpa en impeller från Johnson Pump än samma impeller i en kartong märkt Volvo Penta.

NOA har fästen för 32 mm rör. Här är ett exempel på lösning, https://www.legoelektronik.se/solpanelhallare-justerbara?gclid=Cj0KCQjwwNWKBhDAARIsAJ8Hkhfes7SiC7eZoJiEbA2Q2gvMMx1oMFKpPDuf8UEw7L9k-owPPcwuiC4aAujqEALw_wcB

Mann är en av VP:s leverantörer av filter...

Nej, nu är din förklaring tom. tillräckligt tydlig för mig. Troligen har du skrivit nästan samma sak tidigare, men utan att jag riktigt förstått hur du menat. Det jag ville veta med mitt tidigare inlägg är hur man kan räkna på detta och jag förstår nu att det är ett dynamiskt fenomen som troligen är svårräknat, men... Hur räknar man om man (felaktigt) bestämmer att batterispänningen är konstant 12 volt.

Jag hittade ett exempel som jag tror ser ut som nedan. http://www.smartgauge.co.uk/batt_con.html Det nedersta batteriet belastas då teoretiskt med 35,9 A och det översta med 17,8 A. Dessvärre kan jag ändå inte räkna på detta, har inte orkat lägga så mycket tid på det i och för sig. Ska ju ut och långsega snart. Kan någon( @Seawolf kanske) visa hur man räknar på detta och även förklara varför denna teoretiska obalans inte har någon betydelse (inte finns) i en verklig installation.

Observera att du måste tömma motorn helt på vatten innan du kör in glykolblandningen.

Här är ju åsikterna många angående original eller alternativa tillverkare/leverantörer. Med original köper man ju en kvalitetsstämpel från motortillverkaren och med de andra alternativen får du själv bedöma om kvalitén är god nog. Men även Penta köper ju in sina komponenter från någon, så kan man luska ut varifrån de handlar så är de grejerna inte sämre, så som t.ex Mann och Mahle som är kända tillverkare av filter. Skillnaden ser du nog bara om du sågar isär filtren och kollar filtermedia eller så kan du lita på en vilt främmande människa i ett internetforum Tänk efter vad din motor och värd och vad som skulle kunna hända om du inte väljer original, är det värt besparingen? Är risken minimal - köp pirat. Själv har jag blandat friskt genom åren men just olje och bränslefilter är Penta eller känd tillverkare, aldrig "no name". Luftfiltret är Biltemas sportvariant

Det stämmer, du har ingen värmeväxlare så det är bara att följa instruktionsboken

Hmmm, tyckte nog @ABC var rätt tydlig. Men släpp schemat och den ideala bilden och filosofera lite över det jag skrev om batteriets dynamiska beteende: Då tror jag att det kanske blir lättare att förstå varför skillnaden i praktiken inte alls blir speciellt stor (och framförallt inte "avsevärd").

Står det inte var, är det i Stockholm 99 gånger av 100 😁

Var ute för sista gången i år igår, det var initialt rätt svag och vridig vind som till slut "stabiliserande sig till varierande syd på 2-3-4-5 m/s. Vi nog ut cirka 5 timmar segling, men tyvärr en hel del motorbåtar som drog upp stora svall.

Mina erfarenheter och tips Ang vax så har jag slutat med det, ett keramisk snabb spray håller mista lika bra(dåligt rättare sagt) och vill man kliva upp ett steg till så prova gyeon cancoat eller carpro Cquartz Lite (dom två är semi keramiska lackskydd kan man säga, och lätta att arbeta med. Var bara noga med att torka av) Om man vill att lackskydd ska hålla. Så måste man underhålla båten lite, tvätta av saltstänket innan solen bränner fast det. Räcker lång med en hink färskvatten och en trasa. Jag själv använde cancoat i år och har skött den under säsongen och när jag tog upp den så tvättade jag den med ett vax säkert schampo. Den var lika fin som när jag sjösatte den, Och sen la jag på ett keramisk snabb spray. (Gyeon cure). Och troligtvis slipper jag polering nästa säsong. (Alla fall från gummi list och uppåt, svårare att underhålla båten under list) Min båt var rätt dåligt skick. Så jag våtslipade med en direkt driven oscillerande maskin ( flex 3401 kopia) och med nätrondeller. (typ abranet fast ett billigare märke) Gjord en 3 stegs våtslipning 600. 1000 och 2000 korn och följde upp med 3 stegs polering Steg 1. Roterande maskin och rupes tvinnade ullulltrisa. Medel. Sonax cutmax och 3d aca 500.( riktig bra medel båda två, lång arbetstid, och ska ta bort 1000 korn sandpapper repor) Hastighet ca 900-1200rpm och ett rätt hårt tryck på maskinen. Min gamla jula maskin klarade inte av den hastigheten. Så fort man tryckte lite så saktade den av. Så köp nån mellanklass maskin. Har själv en shinemate ep 801. Steg 2. Samma tillgångvägasätt Men Byt till ett finare medel. Använde både menzerna 400 och 3d one. Och höjde varvtalet lite 1200-1500rpm ( båda medlen är rätt grova ändå tar bort ca 1500 korns sandpapper). Kör man på lägre hastigheter så behöver man inte vara rädd för att bränna igenom heller. Helst inte på en båt. Jag använde lite olika medel på samma steg bara för att testa lite. Steg 3 Nu fick man ju en hel del hologram efter ulltrisan och då byte jag maskin till en direkt driven oscillerande maskin. En vanlig oscillerande funkar oxå. Körde med samma medel som steg 2. Och en hård skumtrissa. Hastighet 4-5 (Mjuka trissor biter inte på båtar) har man en mörk färgad båt kan behöva ta ett steg till. med en medel mjuk skumtrisa. Lackskydd 2 varv gyeon cancoat. (Åtgång totalt ca 60ml på en 27 fots hardtop båt) ca75 minuter /varv minst en timme mellan varven Och ett varv gyeon cure. 30-40minuter Har under gummilisten kvar till nästa säsong. (Hann bara med en snabbpolering av skrovet och den har tappat det mesta av sin glans) (Bilden är från efter upptagning) Albin 27 Wynne -81

Hmm känns lite som att den verkstaden kanske passade på att suga ur lite ur försäkringsbolaget? Åter till TS Jag har skrotat x antal propellrar både i planande fart och tomgång, har aldrig skadad mer än propeller. Har också åkte flera år med stukade och ojämna propellrar utan haveri som följd (Jämna till med tång och sandpapper för att slippa vibrationer). Följ de råd som du fått här med att ta det lugnt, hyfsa till propellern, njut av sommaren och var glad att det bara blev märken, sen kan man ju lämna in den för renoveringen under vintern, alt köpa en ny/utbytes och sätta på och ha den gamla som reserv ifall man är osäker.

Tycker Georg_Ohms förslag är lysande. Tror att axeln blivit marginellt påverkad och likaså motorn avseende vevlager. Typ milimeternivå. Men det borde ha klarat sig rätt bra i alla fall. I praktiken är en propelleraxel aldrig riktigt rak. Värsta jag sett var en 200 hk utombordare som fått riggen avskuren 30 cm ovanför vatttenlinjen, vid rejäl grundstötning, säkert 35knop+ Metallen hade alltså brustit och brottytan var ojämn. Såg väldigt lustigt ut. Tror de behöll motorn dock och beställde en ny rigg. Men så länge din propelleraxel ser ok ut, bör det nog inte vara några problem. Kolla gärna magnetpluggen till växelhuset oxå för säkerhetskull. Byt eventuellt motorolja. Men rådfråga din verkstad innan. De brukar ha rutin på sådana saker. Skulle nog personligen undvika att rätta axeln själv. Skulle nog ha köpt en ny propeller i aluminum. Kostar säkert lika mycket som att reparera. Samt passa på och fundera igenom om man vill ändra stegningen.

Gör så här! Utrusta din med badbyxor och ett skjutmått eller annat tillförlitligt mätverktyg. Tag båten in på grunt vatten, hissa upp motorn, ställ dig bakom båten, rotera propellern och mät avståndet noga mellan varje propellerblads avstånd mot undersidan av kavitationsplattan, om det blir en skillnad där indikerar det på för stor avvikelse på bladen, men kan även innebära att axeln är stukad. Sedan kan du noga observera där propellerns innersta del överlappar och täcker den utskjutande delan av växelhuset, när du roterar propellern ser du om det vobblar här och då är axeln sned. Min erfarenhet av aluminiumpropellrar och grundstötningar är att propellern skadas, aluminiumet är mjukt och tar smällen så att axeln klarar sig. Om man däremot hat en propeller av rostfritt stål, är den propellern hårdare och låter sig inte deformeras på samma sätt och då kan axeln ta upp belastningen och kan då skadas, bli sned. Fila och slipa kanterna rena och provkör i olika hastigheter, om du inte märker av några vibrationer är allt gott och väl. Sedan är det ju aldrig fel att ha en reservpropeller med ombord, samt verktyg att byta den med.

"The flat earth society has members all around the globe".