Ledartavla

I egenskap av skyddsombud på min arbetsplats så tycker jag att det ser helt ok ut i båda fallen, jag är även aktieägare i Fonus och i ett stenhuggeri....😆

Man kan ju hoppas att de flesta andra båtklubbar i området läser tråden och noterar vem man inte ska släppa in som medlem framöver.

Även min Albin Cumulus ändrar sig något när den kommer i sjön. Efter några veckor, är det dags att sträcka upp topp- och undervant som håller masten på plats. Märks tydlig då vant i lä slackar lite väl mycket. Själv spänner jag toppvantet till ca 15 % av vantens hållfasthet. Undervanten spänner jag såpass att mastböjen blir bra, med slackt akterstag. D v s i regel något hårdare än toppvantet, har jag märkt. - Ja, ja.... Jag vet att andra spänner på andra sätt. Typ tumstocksmetoden mm. Någon föredrar tydligen också att spänna så att masten lutar något i sidled o s v. Men jag är inget proffs.

Japp! Alla båtar flexar lite och det är också meningen. Jag brukar jämföra med gräs och träd i storm. Träden faller liksom gräset men gräset reser sig igen. Kanske inte världens bästa liknelse i detta fall men alla båtar flexar mer eller mindre. Om kranföraren reagerar så flexar nog ditt skrov mer än andra. Om det är något att oroa sig för vet jag dock inte. Jag känner igen det där med att dörrar kan bli svårare att stänga. Ofta beror det på att båten inte vilar helt på kölen men ju mer ett skrov flexar desto känsligare är det. Välkommen till MG!

Hej och välkommen! Om elsystemet nu känns underdimensionerat och trassligt kan det vara bättre att riva ur alltihopa och börja om från början, med nya kablar, nya kabelskor, nya säkringsdosor och så vidare. Alternativet är annars att klippa bort det som ser "hemmagjort" ut behålla det man tror är original från tillverkaren. Men det har nog som du skriver, så har det hunnits kopplas massvis sedan 1969, alla tidigare ägare har väl satt sin prägel på elsystemet kan jag tro. Många gånger kan det vara elektrisk eller elektronisk utrustning som bytts ut, men dess kablar har blivit kvar. Det finns som sagts en hel del att läsa här på forumet, kopplingsschema till båtar är ju sällan specifika till en speciell båtmodell, möjligen kan det skilja mellan motor- och segelbåt, men inte speciellt mycket. Det skiljer ju då mer om det gäller en liten- mittemellan- eller en stor båt och hur omfattande dess elektriska och elektroniska utrustning skall vara. Det finns minst två bra böcker i ämnet, varav den ena skriven av en forummedlem, man kan köpa dessa eller låna på bibliotek, det står förvisso ungefär detsamma i båda böckerna, men uttryckt på litet olika sätt. Det kan skilja en del i text mellan olika utgåvor, varav den senaste utgåvan inte säkert finns i hyllan på biblioteket. Här är de båda böckerna som jag tycker är bra! Jag höll på att skriva att innehållet i dessa är "likriktat" men det är det inte men däremot likartat...😏 Skyllermarks har en massa bra grejer, men det är litet dyrt, man kan finna likvärdiga produkter annorstädes, fördelen med Skyllermarks är att dom säljer färdiga "kit". Skyllermarks/Sutars har ju även ett och annat bra kopplingsschema.

Välkommen till MG! Det finns en massa skrivet runt hur man ska koppla elen här på forumet. Finns ju tom en egen kategori som heter Elsnack. Bara att söka. Sen handlar det ju mest om vilka förbrukare man har, hur stor generator man har, om man har solpanel, regulator, kylskåp, laddare osv samt vilka avstånd det handlar om i båten. Föreslår att du söker runt lite och sedan ritar ett elschema själv och sedan lägger du in det i ett inlägg här så är chansen stor att du får många bra svar. Det är ju lättare att svara på specifika frågor än att svara mer allmänt. Visst kunde man tycka att det bara vore för någon att lägga ut sitt eget schema här, vilket iofs ganska många har gjort, men om det sedan passar dina syften och din båt är inte alls säkert.

Ni som är lata, brukar era segel mögla?

Glest i Stockholms skärgård också... Betydligt mörkare än det ser ut på fotot.

Båtel skiljer sig en del från "vanlig" el, men i grunden är det väl bara tre saker att ha i minnet när man bygger elsystem på en båt: * Man har bara den mängd energi att spela med som man har med sig (inklusive vad eventuella generatorer och solpaneler kan ge). * Allt blir fuktigt, oavsett fina siffror på kapslingar. Allt blir blött. * KISS, Krångla inte till saker, allt viktigt ska kunna lagas "med ståltråd och silvertejp" eller kopplas förbi. När man lämnat bryggan får man klara sig själv, och det blir svårt att köra in till vägkanten och vänta på hjälp. Förenklat och väldigt generaliserat så klart Lycka till med din Queen, det är en fin båt (tycker jag alltså) som har generösa sociala utrymmen jämfört med en del andra båtar. Skulle inte sitta fel med en sån, nån gång i framtiden alltså, typ när jag har tid eller så.

En helt obegåvad (?) gissning är att någon tidigare lagt på ett icke vattenfast fett (ev gammal smörjolja) på dessa ytor och att fettet med tiden blivit tjärliknande. Sätt ihop med riktigt fett och testa!

Som glad agil teoretiker har fungerande filter inte bytts ut ännu, kämpar med andra högprioriterade tekniska lösningar (solpaneler, läckor på diverse olika ställen, mm). Racor 500fg räcker till vår D2-55 dock är problemet bra placering mtp dess höjd. Sneglat även på Vetus dubbelfilter som prismässigt är överkomlig men frågan är dess distribution worldwide/europe...

Min förra båt, Nimbusen kändes litet "flexig" i botten då den stod på bockarna, den kunde gunga litet då man gick på däcket. Toalettdörren var trög att öppna när båten stod på land, men lätt då båten låg i vattnet. Det var en 2700 från 80-talet, skrovet kändes tunt, man kunde avgöra om det var solsken eller ej på utsidan. Det beror ju på båtens konstruktion och hur mycket material man använde när man tillverkade skrovet. Varesig det är en segel- eller motorbåt måste man ju palla upp ordentligt där båten har sin största tyngd, inte sällan vid motorn, bra är det ju om man kan ställa bockar eller stöttor på utsidan där motorfästena sitter på insidan av skrovet. Så försök att märka upp var motorfästena finns och ställ bockarna där, sätt an dem "lagom hårt"... Jag hart tre Tyresöbockar, en under akterspegeln, en under aktre motorfästena och en under de främre, dessutom en justerbar trefot under fören. Nuvarande båt är däremot helt stum i skrovet om man bankar med en knytnäve, det flexar ingenting, dörrarna är lika svåra att öppna när båten står på land resp. ligger i vattnet.

Jag är inte alls förvånad, är du? Skillnaden ligger inte alls i att "ha rätt eller få rätt", den ligger i att anse sig ha och rätt, eller att ha en båt i sjön - vilket egentligen är den stora kärnfrågan, och ha varit i de 1,5 år som den här tråden pågått. Du vill ha "rätt" (dvs på ditt vis) hellre än att segla. Viktigt här är att inse att klubbstyrelsen inte kräver färgborttagning. Klubben du är medlem i har miljöregler som du som medlem är bunden att följa, och i de reglerna står det: I samma regler står det också att: ...samt... Dessa regler gäller sedan 2,5 år... Frågan om din klubbs miljöregler var helt klart uppe på ett årsmöte år 2020, där du föreslog att de skulle upphävas, och årsmötet beslutade att de skulle vara kvar, vilket du omöjligt kan ha missat då du deltog på mötet. Däremot har styrelsen på samma årsmöte fått i uppdrag att revidera miljöreglerna efter en motion av dig. Jag anser att om man vill vara medlem i en förening, får man följa de regler som finns uppsatta. Vissa regler kan man ifrågasätta på årsmöten (vi har bl a en märklig regel om antalet fendrar på en båt i hamnen, och de är inte kopplade till båtstorlek...), men finns reglerna får man se till att följa dem. Annars finns det andra föreningar man kan vara medlem i. Eller så är man inte medlem någonstans alls, det alternativet finns ju också.

Jag får hålla med Ohm lite här.Det billigaste är troligen att se över den gamla motorn som de flesta skriver,samtidigt kanske 775,an är lite baktung med två dieslar i aktern?Det kan bli som en ny båt med ett singelmontage,nyare diesel i den.Jag hade försökt ta in lite offerter och haft lite att jämföra med.

Vad har du för motor och drev?

Det ser ut att vara en mekanisk teleflexstyrning på din bild. Styrstången som går ut genom skölden dras in av hydraulcylindern och därmed lyfter drevet. Om det finns en mätare för oljetryck så måste det finnas en givare till denna för att den ska fungera. En oljetryckskontakt styr bara en lampa. Ingemar

Det sitter packboxar både på ingående och utgående axel i ett backslag. Det kan bli slitet och läcka på båda ställena. Packningen under backslagslocket är ett ställe där det kan läcka. (efterdra skruvarna lite försiktigt, finns det momentangivning i manualen så följ dem, packningsklister kan bättra på tätningen) Vid reglagearmen för fram/neutral/back kan det även uppstå läckage. Torka kliniskt torrt o rent. Tvätta gärna med något fettlösande så är det lättare att indikera ev läckage. Sen är det bara att fästa upp toa/hushållspappersbitar på alla tänkbara ställen och syna efter körning. Ibland kan det ge indikation från vilken ände av backslaget läckaget kommer så det går att koncentrera sökandet till färre ställen. Det är ju bra med röd backslagsolja så du kan utesluta läckage från motorn.

ok tack för svaret😀 vad kan det vara när styrningen går trögt, dessutom tyckte jag att den rörde sig väldigt lite när jag vred på ratten. Vet du om styrningen är rent mekanisk eller arbetar den med hydral. Drevlyftcylindern lyfter alltså hela drevet med hydralpumpen. vet du om givaren (oljetryckskontakten) kan ge ett värde till oljetrycksmätaren, eller om den bara kan sköta om oljetryckslampan som faktiskt funkar nu. Kanske mätaren inte är inkopplad alls. Jag får i varjefall inget liv i den.

Får mej osökt att tänka på den här personen 🥶🙄

Det där ser farligt ut! Stegarna fästa i rep - uuuu! (höjdrädd!)

Oljetryckskontakten sitter på blocket framför oljefiltret. Drevlyftcylindern är en del av styrarmen ut till drevet. Ingemar

Bra val om du frågar mig, det händer inte så mycket med en sådan gjutjärnspis, detta är stabila motorer, kanske bara räcker med att byta ringar, eller något foder. Var glad du har en renoverbar motor. Drevdelar har det mesta till dessa, passa på se över allt, plana toppen slipa in ventilerna när du ändå är igång, se över cirk pump samt sjövattenpump mm mm. Kolla noga över ventilerna ta loss dem och se över dem, så du inte har sprickbildningar runt spindeln mot tratten. Och byt samtidigt ventiltätningarna de är ofta slut Detta är inget hitec meck, är du lite händig fixar du nog det mesta själv och då blir det inte så dyrt. Du har ett helt forum här med massor av motorkunniga som bistår dig om du har funderingar. Lycka till och återkoppla gärna med text och bilder när du kommit så långt. Motorn plockar du ur på någon timme, sedan bara riva.

Tack alla för era bra synpunkter! Troligen så plockar jag ut motorn och provar renovera den 🙂

tusen tack!😀 nu kommer jag igång!

En jäkla tur att jag slipper åka runt och semestra och bada där då och jag hoppas att det är väl utspätt när det når Bohuskusten Att större fartyg tömmer till havs (för jag hoppas inte att de tömmer skittankarna i hamnarna) är ju säkert inte bra men att en massa fritidsbåtar tömmer tankar och pissar och skiter i nån grund vik där man sen badar är långt mycket äckligare tycker jag. Så ska det tömmas i havet hoppas jag att de flesta först sparar det i tanken och sen tömmer på öppet vatten.

Av Sveriges 750 tusen fritidsbåtar, så har cirka 220 tusen toa ombord, vinsten med detta är ganska enkelt att räkna ut. Det är inte bajskorven som är skadlig för miljön det är urinen, om jag går efter eget brukande denna sommar. Så har vi legat ute cirka sex veckor en gång har toan använts till att skita i. Den stackars korven fick fisken äta upp, urinera gör vi i regel över badbryggan och det är inte så bra, men kan resten av Sveriges 500 tusen båtägare göra det så kan jag också göra det. Så i mitt fall anser jag att toa lagen är ytterligare en miljölag som är ett slag i luften. I våras så skickade Malmö stad ut cirka 500 tusen kbm orenat avlopp rätt ut i bukten, och just det området är ett känsligt vattenområde. I relation till det så ter sig toa lagen rätt banal. Blir många toa tömningar för båtfolket under många många år för att komma upp i den nivån. Och det är bara en kommun i sverige finns många fler som släpper ut....

Den här diskussionen kan bli lång... Ja det är ju några olika aspekter att ta hänsyn till, som jag ser det: Om du får tag i en fungerande kanske renoverad AD31, hur länge tror du det dröjer innan den nu fungerande motorn behöver en ordentlig överhalning? Att byta den havererade motorn mot någon annan likvärdig ny motor kanske kan funka, men känns litet ”assymetriskt”... kan ju vara helt ok om man senare planerar att byta den andra AD31an till en likadan ny motor. Vid alla motorbyten oavsett hur man gör, måste man ju tänka in båtens värde och hur mycket man använder den.. Å andra sidan är en motorbåt med havererad motor relativt värdelös. Som @ChristerN redan skrivit är ju ombyggnad från dubbel till enkelmontage väldigt omfattande, och dyrt. Och vad skall man då välja för motor, en som har samma effekt som båda de gamla motorerna tillsammans? Eller något annat...? Det känns ju som ordspråket, ”vart man än vänder sig har man ändan bak”. Hur man än funderar och tänker uppkommer det nya ekonomiska eller tekniska/mekaniska betänkligheter. OCH då måste man ju också kunna bilda sig en uppfattning ocm vad det är för båttype, vad du önskar för march- och maxfart och sådana saker. Som sagts, det blir nog en lång diskussion, skulle jag tro.