Gå till innehåll
söndag 23 februari 2025

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2021-08-11 på alla områden

  1. 4 poäng
    "Konstigt" och inkonsekvent beteende. Här är skador orsakade av ESD och åska mycket lika, men ESD-problemet finns ju knappast på färdigbyggda saker utan mer på komponentnivå. (Edit: ESD = statisk elektricitet)´. Problemet med åskrelaterade skador är att det handlar om mycket korta pulser och höga spänningar så de s.k. kopplingsvägarna blir mycket mer komplicerade. Batterierna må utgöra en broms för spikar nära likström, men när vi talar om pulser med stigtider på nanosekunder så är batterierna snarast som ett avbrott. Och kablarna dit likaså (p.g.a. sin egeninduktans), samtidigt som de kan utgöra rena motorvägen beroende på om kablagen plötsligt kan börja agera på annat sätt (som transmissionledning). Typiskt är att energin vid åskskador (och ESD) inte nödvändigtvis följer den mest logiska vägen. Dessutom glömmer man som sagt lätt bort att komponenter och strukturer ofta har helt olika egenskaper vid DC och lågfrekvens (som de är gjorda för) än vid korta pulser och höga frekvenser. Lägg där till att vi talar om pulser på kanske tusentals volt, så är de t ex inte blockerade av små luftgap i komponenterna. Exempel: Nästan alla komponenter/strukturer har en s.k. parasitkapacitans. Alltså en kapacitiv koppling mellan olika delar, ungefär som att det satt små, små kondensatorer mellan metalldelarna, in/utpinnarna o.s.v. I praktiken är alltså ett motstånd bara ett rent motstånd vid låga frekvenser. Vid en viss frekvens/pulstid kommer den istället att agera mer som en kondensator än ett motstånd, och eftersom en kondensator - den kapacitiva kopplingen - leder höga frekvenser och snabba pulser bra, så är motståndet på kanske hundratals kOhm (eller luftspalten) inget hinder för åskstörningen. Ett exempel från verkligheten för den som minns är de "glasruteantenner" som ett tag fanns för mobiltelefoner i bil. En platta på insidan och en platta med antennpinne på utsidan limmades i bakrutans överkant. Trots metalliskt avbrott gjorde kapacitansen mellan plattorna att 900MHz-vågorna inte "såg" detta avbrott utan fungerade som att det i princip satt en sladd igenom glaset. I alla fall på de bäst fungerande och monterade antennerna..... Därför måste man tänka utanför boxen när det gäller t ex åska, och inte låsa sig vid hur det ser ut på detaljnivå eller förvirras av hur komponenten/strukturen/kablaget beter sig när det utsätts för det som det är gjort för. Vid pulser från åska (och även radiosändare) kan de bete sig totalt annorlunda. Sommarjobbade en gång som radio/TV-reparatör. Just åskskador var de mest oförutsägbara, för felen kunde - just av orsaker som nämnts ovan - vara tillsynes fullständigt ologiska. Edit 2: Sitter box och sensor kloss på motorn så har de visserligen en bra "jordreferens". Men alla kablar som går till motorn drar ju iväg, och har säkerligen fångat upp spänningspeakar. Och just tack vare att elektroniken m.m. har en bra/stabil jordreferens kommer de kanske få det ännu tuffare än de hade haft annars (dvs om de satt mitt på ett kablage en bit bort och lite mer "svävade" i nivå). Så det kan - i detta fallet - faktiskt vara kontraproduktivt. Lösningen skulle vara att tillverkaren betraktade alla (från elektronikbox och givare) externt gående anslutningar som potentiella "bovar" och designade in skydd lokalt på dessa. Allihop. För det räcker med EN olyckligt designad ledare som löper igenom utan skydd så har man dragit in skräpet, eftersom denna typ av störning inte är så ledningsbunden som man kan tro utan gärna "smittar"/"hoppar" mellan vad som finns att tillgå.
  2. 4 poäng
    Först - det är tämligen ovanligt att det händer. Men man skall veta att det är ett ganska duktigt elektriskt fält (i V/m) även som så bara i närheten av en blixt vid ett åsknedslag. Vad som händer är att det induceras en massa spänning i alla kablar som är av lite längd. Dvs om man lägger ut en kabel 5m i ett fält som har 500V/m i topp så kan det bli rätt mycket spänningsnivåskillnad i ändarna på kabeln. En bil har ett "jordplan" i sin kaross, som effektivt kortsluter fältet. Då den är mycket låginduktiv klarar den att hantera korta spikar mycket bättre. Inte desto mindre kan även bilelektronik slås ut, om det slår ner mycket nära (eller av annat som ger starka fält). Båtens dilemma är att det är en massa kabel härs och tvärs, utan någon bra jordreferens (som bilens kaross). Med en landströmskabel blir det en vääääldigt lång antennkabel. Att man har isolationstrafo hjälper, men även den har en begränsad isolation. El "hoppar" c:a 1mm per 1000V i torr luft, och är det fuktigt hoppar den längre. Att man har jorden lyft eller via zinksaver spelar oftast ingen roll, blixtspänningen "smittar" mellan ledarna och tar sig in via vilken som. Oavsett om den heter fas, nolla eller jord. Och att det är avskilt inuti laddaren bryr sig blixtspänningen inte mycket om - den hoppar och "smittar" det mesta därinne.... När det gäller att detta skulle vara ett extra stort problem på Common Rail-motorer, är det nog inte riktigt sant. Eller rättare sagt - det har inte med Common Rail-tekniken att göra. Däremot har sådan motorer ofta mer styrelektronik, mer givare o.s.v. Och alla dessa är också kopplade med kablar till en elektronikburk, som inte sällan sitter en bit från motorn. De är känsligare, helt enkelt. Tyvärr saknas regler för störtålighet på båtinstallationer, till skillnad från bilvärlden som är synnerligen hårt reglerade. Och att göra störtåligt när man inte har bilens kaross som jordplan är dyrt, så man gör inte mer än man måste. Så jag skulle vilja sticka ut hakan lite och påstå att mycket av din räkning borde du skicka till motortillverkaren, som inte har gjort sin hemläxa. Att samma givare går sönder på motorer av ett visst fabrikat när åskan är i närheten (som ju hade hänt) är ju bara just ett bevis för att det finns svagheter i designen. Antagligen är det en givare som är avsedd att sitta i en skyddad "bilmotorvärld", med faradays bur omkring och kort kabel till sin elektronikenhet. En kabel som dessutom följer ett jordplan (karossen), en sak som ytterligare underlättar överlevnad. Det man kan göra är att koppla bort så mycket som möjligt som kan agera och förlänga en elektrisk "antenn". Och med resonemanget ovan inser de flesta nog att landströmsanslutningen kan vara en sådan.
  3. 3 poäng
    Så här kan AISen se ut efter åska
  4. 3 poäng
    Det verkar ju vara en rätt populär färg trots allt!
  5. 2 poäng
    Ursäkta suddig bild Men det är ju fantastiskt! Visserligen gammal elstandard, men det finns spänning i uttagen!
  6. 2 poäng
    Dialog med försäkringsbolaget pågår. Återkommer med resultatet.
  7. 2 poäng
    Tack för länk och input! Hur många ”orkar” sätta upp allt detta alla gånger de lämnar båten?
  8. 2 poäng
    Kontrollera försäkringsvillkoren. Montera bort växelhuset och ta bort kåpan. Parkera om möjligt med motorn tight mot tex vägg. Palla upp trailern på typ Siggebocken och ta bort hjulen.
  9. 2 poäng
    Jag tackar igen för insiktsfullt och lättbegripligt svar! Tror jag börjar fatta delar av detta nu 😇😉
  10. 2 poäng
    Eftersom man som du säger redan har en propeller i aktern så tycker jag att benämningen häckpropeller är tydligt. Men det kanske också grundar sig i att jag är uppväxt i ett fiskesamhälle där talade om t.ex häcktrålare när dessa kom upp och blev vanligare än sidorrålarna, ja man sa ofta häck istället för akter.
  11. 2 poäng
    En bättre bild. Hemligt, kanske, det var ju rätt längesedan vi hade en väpnad konflikt med Norge, långt innan man satte upp sådana eluttag. Men den som letar finner.... I gränsland kan man finna en del intressanta saker.
  12. 2 poäng
    Amerikaner är stora, skrikiga och vill visa upp sig (grym generalisering, jag vet). Nordbor (generalisering igen) är mer försiktiga och anonyma i sin personlighet. Jag tror att det speglar av sig i hur båtar, bilar och annan egendom ser ut. I USA är det fint att visa att man har pengar, eller åtminstone ge en bild av att man har pengar, men man i stor utsträckning väljer att mörka det här. Tror även att det spelar roll. Jag bodde i USA några år och givetvis skaffade jag mig en MG Midget, jag kunde i princip passera under alla Ford F150. 🙂
  13. 2 poäng
    Ett av de konstigaste uttrycken jag hört när det gäller båtar var, när en sa att han vänt sin båt och backat in med frammen först.
  14. 2 poäng
    Ä den inte kvar sen några militärer? Saknas ett lock? Platsen? Var? Hemligt?
  15. 2 poäng
    Som jämförelse kan jag nämna att det var väldigt många robotgräsklippare i Halland och Bohuslän som blev utslagna under ett mer omfattande åskoväder i början av denna sommaren. Så när ni ser fastigheter med ovårdad gräsmatta i dessa landskap vet ni varför. Försäkringsbolagen ansåg att det var oansvarigt att låta dessa gräsklippares laddare vara anslutna till nätet under åskvädret.... Sedan kan man ju undra hur måna volt per meter det inducerades i de nedgrävda begränsningskablarna i gräsmattornas periferier.
  16. 2 poäng
    Navigera inte mitt i farleden! Man håller till ”höger” alltså styrbord om farledsstrecket i navigatorns sjökort. Det finns redan allt för många ”Linus på linjen” som envisas med att balansera på strecket, och då blir det ju synnerligen trångt i redan trånga farleder. Överlåt mitten där det är djupast, till dem som är begränsade till sitt djupgående!
  17. 2 poäng
    Inspirerad av tråden och att jag stod mig helt slätt vid jungfruturen förra veckan och att det första jag fick göra var att bogsera en annan större båt i nöd (hade ingen aning om hur man bör göra. Utgick från lite logik - lång bogserlina (så man får lite "tid" på sig om ngt oförutsett skulle hända) och låg fart iom att efterföljande båt hade en trasig motor och utan motor finns ingen broms/handbroms. kanske fel tänkt av mig). Så nu är en första kurs beställd för mig och sonen.
  18. 1 poäng
    Hej. (Risk för långt inlägg. Känsliga läsare ombeds skippa tråden 😉) För två år sedan fick jag ett mystiskt fel. Det var på em dan före midsommarafton. Skulle iväg och fylla vatten och tömma septiktanken inför helgen. Vred om nyckeln och motorn bara stånkade långsamt. Fick kontakt med en meck på mitt service-varv trots att han egentligen gått hem för helgen. Han hjälpte mig läsa ut lite felkoder och sa att det är nog så att åskan slagit ner i närheten och slagit ut bränslesensorn med en strömspik. ”Du låg väl på landström?” Jo, det hade jag gjort men jag kände inte till att det åskat sedan jag senast kört båten. Han meddelade att de inte hade några bränslesensorer på lagret men att de beställt eftersom det var flera andra som hade hört av sig med samma fel. Det skulle ta ca tio dagar innan de fick hem några. Och inte hade de några tider förrän i början av augusti. Suck! Helgen klarades av med bryggsegling. På måndagen ringer de och säger att de har ”fått tag på en sensor” (tror de strippade en motor på lagret) och att de kan komma imorgon! Killen kom och bytte bränslesensorn och sa att jag hade haft tur då inte elektronikboxen hade gått åt fanders. Tur och tur tänkte jag då jag hade tagit reda på vad det skulle komma att kosta ungefär. Inte billigt, om man säger så. För två veckor sedan kom jag till båten för att åka ut några dar. Vrider om nyckeln och allt bara tjuter! Det hade regnat kraftigt tidigare på dagen och via en åskradar-sida på nätet såg jag att blixten gått ner flera gånger ganska nära (500-1000 m) från båten. Och så hade jag naturligtvis legat på landström (att man aldrig lär sig!). Ringer mecken och han konstaterar att det nog är samma sak som sist. Men de hade inga tider förrän i slutet av augusti/början av september! Suck igen! Men, som trogen kund prioriterade de mig och kunde komma idag meddelade de förra veckan. Mecken konstaterade att det var både elektronikboxen och bränslesensorn som hade gått åt skogen. Dubbel-suck!!! Den här gången sa han inte att jag hade haft tur och han rekommenderade att jag skulle ringa mitt försäkringsbolag. Det lät inte så lovande - om man säger så. Han sa också att även de som inte legat på landström drabbats men att det var fler som legat på landström än de som inte gjort det. Kollade upp vad grejerna kostar och såg att den här gången landar nog fakturan på bortre sidan om 50’. Ringde försäkringsbolaget som sa att du har ju en hög självrisk och sen tillämpar vi ju åldersavdrag OM det skulle vara så att deras tekniker skulle godkänna skadan som ett försäkringsärende. Det är inte billigt att vara båtägare alltid! Två liknande åskrelaterade fel på drygt två år! Nåväl. Denna känslighet för strömspikar vid åska ska kunna drabba alla motorer med common-rail teknik. i mitt fall är det en VP D4 men samma box från Bosch sitter i så gott som alla common-rail maskiner. Har någon av er råkat ut för detta? Är det vanligt? Kan någon förklara varför det skulle vara känsligare om man ligger på landström? Laddaren är skild från landströmsjorden och det var det enda som var inkopplat på landströmmen. Förstår att det kan bli strömspikar av åskan. Det slår ju ut en del TV-sändningar och modem etc men varför drabbar det båtar på landström hårdare? Skulle vara intressant att veta lite mer om hur det hänger ihop och om det finns sätt att skydda sig. Isolationstrafo sa en kille på varvet utan att vara säker på att det skulle hjälpa och utan att kunna förklara varför det ev skulle kunna hjälpa. Som ni förstår så vill jag inte råka ut för detta igen så alla förslag mottages tacksamt!
  19. 1 poäng
    Det har löst sig, kolla klippet i inlägget innan ditt. Nr 1 var plus Funkar säkert med din lösning oxå bara du gör rätt. Fulkontrollen och biltema reläerna har fungerat hutlöst bra hela sommaren. Räckvidd över förväntan, kan stå på land å köra ankarspelet me 10 meter båt
  20. 1 poäng
    @IngemarE, vad föreslår du att jag ska göra? Kontakta tillverkaren för råd tror jag inte är en framkomlig väg. (De tjänar ju bra på dyra reservdelar också!) Om jag filosoferar lite fritt så funderar jag på om en ”extra-jordning” av landströmskabeln, genom tex att linda den med ett galvat band några meter och som tex ansluts till ett jordspett, kan ge skydd? Eller att låta lindningen längs med sladden gå ner i vattnet innan sladden når båten? Eller är alternativet bara att låta bli landström och be en bön? (Snacka om i-landsproblem 😉)
  21. 1 poäng
    Problemet med många rekommendationer är att de skrevs för längesedan eller baseras på en situation/tänk där vi inte hade så mycket elektronik i båten. Åskledare fokuserar helt enkelt på att få ner ett ev. nerslag på båtens utsida istället för att kanske gå ner i kölen och spränga hål på vägen (som sänker båten). Som TS och andra vittnat om behövs (numera) inte en direktträff för att ändå orsaka mycket dyra skador. Som jag skrev inledningsvis är fältstyrkan som ett nedslag skapar ansenligt på rätt stort avstånd, och dagens känsliga elektronik lever därför farligt även vid en "nära-men-inte-just-här"-träff. Kuriosa: Sedan behöver det inte vara fullt utvecklad åska för att ge "spänningar i luften". Är ju som många vet radioamatör, och som sådan innehavandes av en del antennskrot och trådar i luften kring huset. Även regn (och snö) kan vara statiskt laddat, och ibland kan det uppstå laddning men utan att det blir så mycket att det blir ur-laddning (dvs blixt). Minns speciellt en gång i min ungdom när jag kom hem till lägenheten på småtimmarna i ett skumt "finregn" och hörde ett konstigt knäppande ljud från radioprylarna varannan sekund. När jag fingrade bakom fick jag en ordentlig "borre". Tittade då vad som egentligen hände, och det slog en gnista mellan en antennkabel och nätkabeln ungefär varannan sekund. Isoleringen var sedan länge sönderbränd på antennkabeln, och på nätkabeln var det ett fint nygjort "hål" på någon halvannan mm där man kunde skymta en ledare innanför. Vad som hände var att det var statiskt laddat regn, och antennkrattan - som var ett antal meter i längd - laddades upp tills isolationen i kabeln inte klarade mer. Då laddade den ur till nätsladdens nolledare (som ju var sammankopplad med skyddsjord i elskåpet), och förloppet startade om igen. Denna händelse fick mig att inse vikten av att ha en bra jord på antennanläggningen, och att jorda (kortsluta) icke använda antenner.....
  22. 1 poäng
    Står inomhus...... Men förra båten med en 200'a på hade jag hemma med överdrag på och växelhuset inne. Vill du köpa det överdraget (jag tror i alla fall att jag har det kvar)?
  23. 1 poäng
    Den senaste konflikten - eller risken för konflikt - som gjorde att det sattes upp en massa saker mot norska gränsen berodde nog inte på att vi hade en konflikt med Norge. Snarast var det de som ockuperat vårt grannland vi (med all rätt) var mycket skeptiska till. Mig veterligen fanns denna kontaktstandard då (men prylarna på ditt foto är nog i och för sig senare än så). Nu är den övervuxen och går nog inte ens att se, men som liten när jag cyklade i de Dalsländska skogarna till kusinerna vid sjön, passerades alltid en gammal bunker från denna tid. Hade då en äldre släkting ännu i livet som berättade en del historier, var tydligen stationerad i den bunkern för en tid. (Anm. Dalsland gränsar till just Norge, och anses av många vara vår sydligaste "vildmark" - för den som inte kan kartan)
  24. 1 poäng
    Tracker har jag på plats redan, det känns bra och larmar ju direkt om det rör sig.
  25. 1 poäng
    Jag räknar aldrig bäddbar sittbrunn i en DC som sovplatser eftersom det är svårt att mörklägga och det bli snabbt olidligt varmt tidigt på morgonen på sommaren. Möjligen som tillfälliga extraplatser men inte till familjen under flera semesterveckor. Jag hade hellre gått på en båt med midkabin och hytt/ sovplats i fören och en i salongen så som Fairline 31 och uppåt i storlek eller kanske Bavaria. Sen finns ju bl.a Nimbus 31 familia.
  26. 1 poäng
    Så kan åskan också då vara vara orsaken att de stått och tjutet med mycket irriterande högt ljud som ett brandlarm var 30 sekund i grannskapet under hela semestern.
  27. 1 poäng
    Kollat sjökortet så det inte är ett skyddsobjekt?
  28. 1 poäng
    Och nu blev jag RIKTIGT orolig. Något speciellt man ska vara uppmärksam på?
  29. 1 poäng
    Tack Ingemar för ditt svar. Är klart medveten om att det är ett duktigt elektriskt fält som bildas av blixten. Tycker att det inte är så ovanligt när jag drabbats två gånger på två år. Men det är väl otur bara. Tack, den förklaringen köper jag helt. Undrar bara varför vissa drabbas och andra inte… Jo, det förstår jag men grejen är att mellan laddaren och +/- sitter batterierna som borde utgöra rejäl dämpning av spikar ut i systemet och, min slutsats men kanske fel, det skulle isf bara vara jorden som ”förband” landström och båten, men den är alltså skild. Nä, håller helt med. Tyckte texten var lång nog ändå men du förklarar det ju bra! Jag förstår logiken men både boxen och sensorn sitter ”kloss på” motorn utan längre kablar.
  30. 1 poäng
  31. 1 poäng
    En sån har jag haft, det var en Crescent 418 en hardtop ritad av Pellle Pettersson. Den här?
  32. 1 poäng
    En sån har jag haft, det var en Crescent 418 en hardtop ritad av Pellle Pettersson.
  33. 1 poäng
    Håller inte med tillfullo, och vet inte om du förstod mitt inlägg helt. Överspänningsskydd på nivån man kan montera själv sitter redan inbyggt i det mesta, om det är moderna saker och avsett för fordonsmontage. En nätansluten sak som en fordonsladdare måste t ex tåla en del för att vara CE-godkänd. Det lilla ett kabelmonterat extra skydd skulle ge löser inte dessa problem. Varför ? Vad ett överspänningsskydd gör är att ta hand om spikar och leda av dem på ett kontrollerat sätt till jord. I ditt förslag till jordledaren i kabeln. Men om man leder över energin från åskan från fas till skyddsledare men fortfarande inne i landströmskabeln spelar ingen roll vid de energier det handlar om här. Kabeln måste fysiskt ur. Alternativt är en "riktig" avledare, men då talar vi fasta installationer med t ex s.k. ventilavledare med eget jordspett. Det som slår sönder är potentialskillnad, dvs skillnad mellan en referens och vad som finns i en punkt. Att det skulle komma in spänning i vattnet "bakvägen" via motorns gods är inte riktigt tänkt, vattnet är tvärtemot ett mycket bra "jordplan". Se det som referensen istället, en referens även elektroniken har. Men det är klart, i begynnelsen trodde man ju även världen snurrade och jorden stod still.... Har f.ö. aldrig nämnt något om åskledare i mitt inlägg.
  34. 1 poäng
    Volvo hade på 80—talet en färg som gick under namnet ollonblå.🤮
  35. 1 poäng
    Wow. kul med eluttag i naturhamn. En spänningsfull resa var det ju!
  36. 1 poäng
    Båtlängd och båtens vikt avgör. Rullarna går att justera så den passar din båt. Själv kör jag en tk båtvagn. Bra vagn till en vettig peng. https://tktrailer.se/wp-content/uploads/2021/04/Prod-katalog_BT_sv_2021-04-29_brutto.pdf
  37. 1 poäng
    Har förtöjt båt i femtio år och har inte haft en aning om att det var så invecklat😉😀
  38. 1 poäng
    Bogseringen gick bra. Jag lyckades lägga en fin "lov/båge" så den båt vi bogserade gled fint in mot bryggan. Jag fick ju givetvis soppatorsk mitt i allt men iom den långa linan och låg fart hann jag switcha över till tank 2 utan missöden - dock med son beredd med hake och fendrar under tiden. Oavsett - svettig första tur Jag har givetvis ögnat igenom nätet för det mest grundläggande gällande vett och etikett men jag hade inte räknat med sådan 1st encounter of real life på jungfruturen. Tur 2 så hamnade jag i en situation där en segelbåt som gick för motor inte riktigt visste vad den ville göra i hamnen men med lite kommunikation gick allt bra. Självklart bokade jag en kurs för förarintyg då jag vill veta hur man gör. Det kommer kompletteras med praktisk kurs och senare kustskeppare då jag är en person som vill veta mer än "nödvändigt". Tar med sonen på kursen som är 16 just nu då jag vet att frågan kommer - "Pappa! Får jag ta båten ut en kortis med mina kompisar och "chilla" lite" och då tycker jag att förarbevis är ett krav för både hans och min skull. Han kommer att redan nu få träna under mitt överinseende att bli en skipper så mitt samvete kan få vila den dagen då han tar sin jungfrutur Kursen börjar i september. Redan nu anser jag att förarbevis borde vara ett minimikrav på sjön för jösses vilka olika situationer jag har sett redan där utfall har berott mer på tur än kunskap (typ 9 m DC packad med "glada" ungdomar i 30 knop där 10 är för "fort"). Dessutom är jag "svensk" så jag vill inte göra folk upprörda för att jag gör "fel". Bara en sådan sak som - hur kör jag om en mer långsamt gående båt? Jag trodde att mina 5 knop var juste men så läser jag att bogsvallet inte är nice mot andra båtar - det är också en av anledningarna till varför jag vill gå kurs med min son då det uppenbara inte alltid är det "rätta".
  39. 1 poäng
    Jag kör alltid med 98 i alla 2-taktare jag har för värmetålighetens skull (självantändning dvs mindre spikning). Nu har etanol högre oktan men är mer "korrosiv" mot "gummi" så 98 blir det även i fortsättningen.
  40. 1 poäng
    Bogpropeller och häckpropeller är väl rätt bra även om jag inte tror att häckpropeller är vedertaget inom den kommersiella sjöfarten.
  41. 1 poäng
    Senaste modefärgerna på båtar i Sverige... Observera den vågade orange vattenlinjen!
  42. 1 poäng
    Tanka 98 oktan eller alkylatbensin istället, det mår motorn bättre av.
  43. 1 poäng
    Jo jag backar där, en laddare är ju bättre i detta fallet så slipper man hålla koll 🙂 Men på 90-talet jag laddade min Motorola Micro-tac telefon direkt från min gamla Volvo PV med 6-volt system med blandade resultat 😄
  44. 1 poäng
    Jag skulle ha misstänkt tryckgivaren i oljekylaren. Det sitter en givare där som skall varna om vattentrycket på sjövattensidan blir för lågt, ger motsvarande symptom.
  45. 1 poäng
    Du lossar slangklämman på drevet och ser till att bälgen sitter på ordentligt i spåret på drevet. Sen lyfter du försiktigt högst upp och för in en tratt som du fyller oljan genom. Ett A-drev ska ha 2 liter olja. Ingemar
  46. 1 poäng
    Vill minnas någon som hade liknande problem och där var det en givare som kände av om växel var i eller ej Motorn trodde det gasades utan växel och larmade då vid de varvtal du nämner
  47. 1 poäng
    12 volt från laddaren är likadana 12 volt från båtens elsystem. 2 ampere är ett märkvärde på vad ”transformatorn” kan leverera. Båtens batteri kan ju leverera mycket mer, men det är ju till syvene og sist batteriet i högtalaren som bestämmer hur mycket det vill ha. ”Transformatorn” är sannolikt en mycket modernare ”nätdel” som är bättre och effektivare än vad de gamla transformatorerna hade på sin tid, när man hade en trafo i så små nätdelar. Så om nu, vilket jag gissar, har laddningskabeln en USB-kontakt i ena ändan och ett annat kontaktdon som passar i högtalaren i andra ändan. Om det är så kan du ju lugnt plugga in den i ett USB-uttag ombord. Transformatorer funkar inte på likström, men du menar säkert nätdelens utgång, dess sekundärsida, om det står ”12 V 2A DC” så lämnar den likspänning och likström till högtalaren, står det däremot AC så lämnar den växelström till högtalaren, och då funkar det inte att ladda i båten, och den har då heller ingen USB-anslutning. Sannolikt lämnar den likström, men kolla noga!
  48. 1 poäng
    Du ska byta packningar på oljestickan och avtappningspluggen. På ett A-drev kan du med fördel fylla oljan i bälgen. Du bör kolla i vilket skick bälgen är och byta om den är dålig. Om den går sönder så fylls drevet med vatten. Det är ganska enkelt att byta bälg på ett 100-drev. Ingemar
  49. 1 poäng
    Jag använder appen under Android, telefon och surfplatta. Jag kontaktade supporten för appen, och de bekräftade att Delafunktionen inte fungerar för tillfället, så vi får hoppas att det kommer en uppdatering snart. Det tråkiga är ju också att Dela inte alls finns när man använder Eniro på sjön i webläsaren. Det hade ju även varit väldig användbart om man kunnat exportera/importera rutter så att man även kunde dela rutterna med andra mjukvaror.
  50. 1 poäng
    Kära forumrävar! Här har vi en entusiastisk ny båtägare som bör få lite bättre råd än de som många levererat tidigare i tråden. Att fråga här är en mycket bra början och visar att TS vill lära sig. Det tar jag då fasta på och vill lyfta fram de råd som Ziggemannen och LuminaL givit. Det är alldeles utmärkta råd och tillsammans visar de på vad som bör vara en god början för TS. Och Arrebarre, var inte rädd för att komma tillbaka i den här tråden och i andra och delge oss dina funderingar och frågor. Under den ganska kaxiga attityden finns här en otrolig kunskap som många gärna delar med sig av. Och, till sist, alla har vi varit nybörjare och haft ett behov av att lyssna och lära av andra. Bäst lär man sig av goda välformulerade råd och egna erfarenheter. Gå en kurs och ta det lugnt! Ha en skön sommar och välkommen till båtlivet!
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...