Ledartavla

Då kan man sammanfatta dig som en riktig ”skitgubbe”. 😂😉

Sjöfartsverkets definition är enligt bilden nedan. Med försiktighet kan man addera medelhögnivån + förväntad sjöhävning till angiven höjd.Vid Djuröbron kan det nog adderas till drygt de 1,2 m som saknas till de 20. Sen är Djuröbron en bågbro precis som på bilden med utmärkning hur brett den mätta minimihöjden sträcker sig. Mitt i bron är det högre än vad som anges på skyltningen. Det kommer att vara riskfritt att passera under bron med 17 hög mast (jag har själv 17m höjd och har passerat utan att känna minsta oro). Vill du göra en egen koll så köp en digital avståndsmätare som klarar av att mäta över 20 m (gärna en bit mer för att ha marginal att nå upp till högsta punkten), ställ den på en toft och passera under bron. Vid kraftledningar ska man respektera angivna höjder. Som anges i bilden så är skyddsavståndet för elektriskt överslag betydligt större än skyddsavståndet för sjöhävning. Högspänd el är inte hälsosamt att leda ner via masten.

Produktnumret är 084980.

Den där går säkerligen polera. Det ser ut som en Plastimo. Jag har polerat en sådan med tandkräm förut fast den var inte lika långt gången. De levererades med ett svart plastskydd som skyddade mot solen men din har uppenbarligen varit utan väldigt länge. Fram med Autosolen!

Har inte läst hela tråden men det verkar vara så att TS ondgör sig över att båtklubben har regler när det gäller TBT-färg. TS har alltså en båt med bottenfärg som är över trettio år gammal, han vet inte om den ens innehåller TBT. Utan att ens beakta båtklubbens regler om TBT vore det kanske vettigt att minst en gång var tredje decennium skrapa av alla lager av gammal bottenfärg och modernisera ytbehandlingen på båten? Det här torde vara det 667'e inlägget i tråden varav TS har skrivit merparten av dem, kontaktat myndigheter, jiddrat med båtklubbens representanter, forskat i TBT och letat speciellt efter påståenden som stöder hans ståndpunkt. Ja, han tänker till och med ta den här processen till rätten. Om TS hade satt samma tid och inlevelse på att skrapa rent sin båtbotten och målat om den enligt konstens alla regler hade han sannolikt satt mindre tid på det än på den här självpåtagna Don Guijote-kampen. En kamp som i slutändan inte ändrar någonting för någon annan än TS själv. Resten av världen verkar ju ha tagit de här problemen för över två decennier sedan och gått vidare. Jag är ju inte skattebetalare i Sverige men sådana här processer där man blandar in och sysselsätter myndigheter och rättsväsendet för några kvadratmeter bottenfärg kan man ju inte se som annat än själviskhet, ansvarslöshet och slöseri med skattepengar som kunde gå till bättre ändamål.

Bra tips! Tror den varit lös sedan tidigare och knopmätaren fungerar inte. Inte osannolikt att detta är orsaken.

Tror själv det är till knopmätaren.

Är det där gränsen ligger, femtio personer per år? Annars kan det vara tillåtet? Rent halmgubbe-argument. Ingen vill förbjuda båtar, eller att dricka alkohol, eller att dricka alkohol på båtar.

Och du själv? 😇 Jag kan väl säga som så, att just toaletterna ombord har under åren ägnats stor omsorg. Inte så kul att dra på sig gummihandskarna och riva i det när man var ute till sjöss och hela besättningen stod och väntade på att få tömma tarm och blåsa. Bättre att att få ordning på denna nödvändiga funktion under båtens vintervila, så att allting fungerar som det skall när man behöver toaletten som bäst. Det finns väl få saker som är så himla irriterande, inom komfortområdet, som när toan inte funkar.

Ja, om det är för stort mottryck i tanken även om den nu skall vara tömd, beror det ju också på att den inte avluftas ordentligt. Jag har själv kämpat med toaletter och septiktankar i mina två senaste båtar, jag tycker att jag lärt mig en hel det om detta delikata ämne. Pumptoaletternas pumpar med ventiler och packningar kanske håller omkring 5-7 säsonger, det är nog inte användningen som sliter på dem utan mer tiden. Det brukar finnas reparationssatser samt kompletta pumpar att köpa. I förra båten behöll jag porslinet och köpte en elektrisk konverteringssats, det blev bra. I nuvarande satt det en Jabsco/Par med stor diameter, det blev trångt inne på toan, så den byttes mot en mindre elektrisk, då slipper man jokerventilen. Under vintern 2019-20 bytte jag ut septiktanken mot en större och passade då på att byta alla slangarna, och gick upp i dimension för avluftningsslangen till 25 mm innermått, och då matchande skrovgenomföring. Nu är det väldigt lätt att såväl spola/fylla på tanken som att sugtömma den, lagvidrig nödtömning ut i havet har jag inte haft anledning att testa i skarpt läge, men den möjligheten finns. Så alla tankar ombord, bränsle-, vatten-, septiktank måste kunna "andas" alltså avluftas ordentligt, annars får man lätt problem. Ofta är det de där skrovgenomföringarna till vilka avluftningsslangarna är anslutna, som sätts igen och hindrar luften att komma ut eller in.

Tyvärr så vill detta inte ge mera hastighet. Kolla hur en torped ser ut i fören. En torped går genom vatten med fören i vatten hela tiden. Då ska den vara ganska rund om den ska vara effektiv. Det flyttar på vattnet så att det det blir lägra tryck på den torpedens sida/propellerbladet som kommer efter kanten som träffar vattnet först. Det sänker kraften som behövs för att få propellerbladet genom vattnet - som på en torped. OM du kollar på denna propeller över så ser du att den kanten som träffar vattnet först är rund. Om du har en propeller som sitter på en motor som är monterat så högt på akterspegeln att propellerbladen skär igenom vattenytan för varje rotation - då gör det skillnad om du har vassa propellerblad där dom träffar vattnet. Då vill denna ytskärande minskade kraften vara viktigare än att reducera trycket efter för bladen. På denna propeller (cleaver) skär man sig. Utan att man känner det - så vassa är dom. Men det gör dom också mycket sköra, med än så tunn yta som ska överföra mycket energi till vattnet. Detta är egentligen mycket rolig och intressant fysik! https://www.mercuryracing.com/blog/prop-school-part-8-propeller-finishes.html

Nej, lagstiftaren sätter inte likhetstecken mellan vägtrafik och sjötrafik men de likheter som finns i t.ex. fråga om trafikintensitet och risker är ett bärande argument för införande av 0,2. Om du tycker resonemanget är vagt så får du gärna tycka det. Den 20 år gamla utredningen var en grund till den 15 år gamla utredningen som sen ledde fram till den nuvarande lagen. Vet inte om de fem åren i skillnad gör den tidigare utredningens formuleringar så mycket svårare eller mindre intressanta att tolka. Båda utredningarna kommer fram till samma promillegräns, men alltså till olika tillämpningar. I princip all lagstiftning får problem med gränsdragning, detta sagt för att understryka att det inte är lätt att stifta lagar. Lagar måste vara rimliga, möjliga att efterleva och möjliga att upprätthålla. Eftersom variationen är så stor i hur riskfylld sjötrafik är, särskilt om man tänker på fritidsjöfart i skärgårdsmiljö, så innebär den nuvarande lagen att man i väldigt stor omfattning kriminaliserar ett harmlöst beteende vid lägre promillenivåer. Den slår då väldigt fel. Ett rättssamhälle skall bara kriminalisera där det verkligen behövs, och min uppfattning är att det nu blivit orimligt strängt. Om man nu som lagstiftaren gör tar utgångspunkt i vad som gäller för vägtrafik och resonerar sig fram till att intensitet, risker m.m. ibland är likvärdiga så att det därför finns anledning att se lika strängt på alkoholpåverkan i sjötrafik som i vägtrafik, ja då kan jag tycka att det äldre förslaget (d.v.s. att införa en sträng 0,2-gräns enbart vid de sjötrafiksituationer som liknar vägtrafiken) är väldigt intressant. Jag inser att gränsdragningen blir svår, men jag tycker det bakomliggande resonemanget är väldigt rimligt. Om man däremot tycker att vägtrafik och sjötrafik i huvudsak skiljer sig åt (vilket det låga antalet olyckor till sjöss kanske talar för) så vill jag nog hävda att risker, intensitet m.m. i allmänhet är såpass mycket lägre till sjöss att det inte är rimligt att kriminalisera så låga promillehalter som 0,2. Det är ändå tilltalande (enkelhet, tydlighet etc) att ha en fast promillegräns istället för den äldre bedömningssporten. Det är också absolut rätt att polis och KBV får ta sållningsprov utan misstanke om brott. Bara detta faktum har nog haft en påverkan på beteendet. Men enligt min mening kan promillegränsen vara högre än 0,2. Exakt var den skall ligga vet jag inte, men hade man satt den till 0,5 och dessutom omfattat fler båtar (t.ex. 7m/7kn) så hade jag tyckt det var en rimlig lagstiftning.

Absolut behöver jokern bytas om den var tät så skulle toan vara tom men för mej låter TS beskrivning som att den blir övertryck i septitanken...

Jag har provat med vandrings kläder i gotetex packlite i halvstökigt väder och de funkar inte alls. Blir man översköljd av en våg är man blöt in på kroppen. Sitter man på blöta bänkar i sittbrunnen så går det snart genom och som tidigare nämnts rinner det in i ärmarna då de inte har vattentäta muddar. Nästa gång använder jag skidkläderna istället. De är gjorda för en miljö mer lik havet och betydligt kraftigare än vandringsgrejerna. Friluftsbyxorna är perfekta när det är bra väder dock.

Kan bara tillägga att Ertec har en alldeles utmärkt service. Har mailat dem flera gånger och fått mycket bra svar. Gillar såna leverantörer!

Inte samma inzoomning iofs, får inte med allt på telefonen!

Ajaj kapten!

Nja, beror på om de är ytliga eller inte - skillnad på mikrosprickor och mikrosprickor. Ibland är de inte så ytliga. Vet, för jag gick bet på baklyktor till bl.a. Audi A6/C6 med medel/maskiner som annars brukar återställa det mesta. Men oavsett är det då djupare polering som behövs, och det lär bli jobbigt på den ytan, ja....

Mjölkighet/ogenomskinlighet kan bero på olika saker. Börja med att titta med förstoringsglas om det mjölkiga verkligen är en homogen "beläggning" eller om det består av mikrosprickor. Det sistnämnda är vanligt på t ex bilbaklyktor och då hjälper ingen polering. Testa sedan annars med t ex Autosol på en liten yta. Som redan skrivits - vad har du att förlora ?

Hur skadas inredningen av en flytväst? Jag tycker det brukar vara inredningen som skadar mig.

Ardic-värmarna är rätt känsliga för spänningsfall vid starten. Glödstiftet förbrukar rätt många ampere. Om kablarna är klena, har dålig kontakt vid anslutningar (t.ex.ärg eller glappande kabelskor), batteri som börjar bli gammalt o trött mm mm så är det inte säkert att glödstiftet blir tillräckligt varmt. Ett par enkla felsökningar är att köra motorn under startförsök, med generator som laddar så blir spänningen högre. Mät med voltmeter vid värmaren vid startförsök för att se vilket spänningsfall du har i kablarna. Om du hittar felet där så kan nästa steg vara att byta till grövre kablar. Brist på bränsle kan bero på ett igensatt filter, stopp i röret som suger upp bränsle eller liknande (dieselbakterier är ett känt problem som även kan stoppa värmare). Sen är det dålig ekonomi att lägga pengar på stora servicekostnader på en Ardic. det är en gammal o inte speciellt bra värmare. Dessutom låter den som en reamotor när den är igång och kan vara rätt störande för nattsömnen. Nu har du redan tagit servicekostnaden så testa ovanstående tips innan du kastar ut din Ardic.

Står det så i länken..? Var då? När jag läser den står det att det kan vara vettigt att ha samma gräns på land och på vatten, inte för att trafiken på land och på vatten är så himla lika, utan för att det kan finnas en poäng att vara nykter bakom ratten oavsett om den sitter i en bil eller en båt.

Tack för länken.👍 Men det blev ju faktiskt 0,2 (precis som ursprungligen föreslogs pga likheterna mellan väg- och sjötrafik) så det var ju inte bara vad någon utredare hittade på någon gång som aldrig blev en del av lagen.

AMT byggde förut båtar av vissa modeller till Yamarin så även om man kanske inte känner igen märket så har de gjort båtar ganska länge. Och bra båtar! Har själv en Yamarin 490 som AMT har tillverkat. Haft den sen ny 2000 och är enbart nöjd. Har iofs aldrig varit ute med en av AMTs egna båtar men vad jag hört har de behållit samma kvalitet som när de byggde åt Yamarin.

Du har ju märket på gasdämparen där också. Samt numret. Stabilus 181/98. Var för några år sedan ute efter en dämpare till en lucka på båten och fick leta en hel del efter rätt dämpare men hittade till slut en som var specad samma som min gamla och stod som ersättningsprodukt till Stabilus (som tydligen är väldigt stora på dessa dämpare). Beställde på nätet. Hittade sedan en på lokala båttillbehörs butiken till ungefär samma pris.

Jag hade nog bara provat, helt enkelt. Stuckit ut en dag i regnet för att se om grejerna funkar. Behöver ju inte vara svårare än så, eller?

Georg_Ohm har många bra tips, för min egen del har jag ett utmärkt seglarställ av fint (och dyrt) fabrikat men jag har också ett par enkla regnbyxor och jacka ifall det bara regnar lite eller man ska vara ute en begränsad tid. Det skiljer sig lite i rörelsemönstret mellan vandrare och seglare. En vandrare rör sig oftast med armarna nedåt och sitter inte still i regnet speciellt mycket. En seglare däremot sitter mycket och vattnet kommer inte alltid uppifrån, man höjer armarna uppåt i vissa arbetsmoment, då ska regnkläderna vara täta också i ärmmuddar och kanske runt stövelskaft. För en vanlig semesterseglare kanske man inte behöver satsa på värsta dyraste seglarstället, man kan ju istället välja att ligga i hamn dom värsta dagarna.

SSRS besättningar kör oxå med traditionella flytvästar idag, tyvärr med metallringar. Vi köpte 2 st Spinlock 5D inför Skottlandseglingen, ingår huva som skydd vid stormig sjö, kompletterade med AIS/VHF sändare. Övriga västar ombord är traditionella , i år skall jag köpa nya färgstarka med grenband utan "metallringar", får se om det går att få med "mjuk ring" till säkerhetslinan.

Vi har övergett uppblåsbara flytvästar vars funktion blir mer och mer osäker vartefter åren går, prylar i båten brukar ju bli rätt gamla, traditionella seglarvästar är funktionssäkra i alla lägen även om dom kanske inte är lika bra som en fullt fungerande uppblåsbar väst, äpplen eller päron, det är frågan...

När vi valde upplåsbar flytväst var risken att skada inredning med metallringar en viktig aspekt, blev blev Spinlock med mjuk ring för säkerhetslinan som vi kopplar på däck.

Ett tips bara, kolla dragkedjor och andra eventuella metallföremål och risken för att de ska repa gelcoat/trä. Jag använde ett par vandringsbyxor som fungerade utmärkt tills jag råkade göra en djup repa med ena dragkedjan över rumpfickan då jag gled ner i soffan (via en vägg) under en stökig segling. jag har sedan rivit loss alla sådana dragkedjor och sytt igen. Funkat utmärkt sen dess. /J

Det gäller ju framförallt att man trivs i att bära kläderna ombord, eller om det nu är utefter vandringsleden. Jag har ett par jättefina seglarjackor av kända fabrikat, som känns otympliga att bära ombord, visst regn- och vindtäta med smarta regnskyddade fickor vattentäta muddar i ärmarna och en bra kapuschong. Men trots korrekt storlek är jackan stor och jag känner mig hämmad att röra mig ombord med den på. Numera har jag ofta en vindtät fleecetröja som jag kompletteras med en tunn regnjacka och tunna regnbyxer att dra på utanpå jeansen vid behov. Man måste ju även kunna bära en flytväst och ibland även en sele, och det måste man ju ta med i beräkningarna. Det där seglarjackorna jag äger funkar dåligt ihop med flytvästen, vilken får mig att tro att dom ör bättre att bära på strandpromenaderna i Marstrand och Sandhamn för att visa sin tillhörighet och status. Ombord under nederbörd har jag högskaftade stövlar på mig ombord, och vid promenad i land. Men dom är inte så bra iland om underlaget är någonting annat än betong eller asfalt, dom funkar dåligt på grusvögar och skogsstigar. Då har det någon gång medförts gröna ”vildmarksstövlar” dessa är ypperliga iland under regniga hundpromenader, men näst intill värdelösa ombord, särskilt som det grova mönstret släpar med sig en massa bös ombord. Sydväst avskärmar ju då regndlödet ovanifrån, basebollkeps ombord tycker inte jag är någon hit, då dess skärm kan utgöra ett vindfång som blåser den överbord. Nu navigerar jag synnerligen väderskyddad motorbåt, så den där uniforma seglargarderoben är mer till besvär än till nytta för mig, men det hade nog varit annorlunda om jag haft traditionell segelbåt.

Som Blöteborgare har jag köpt en del av ett norsk märke som heter "Marin Alpin", min tolkning är att kraven i fjällen och till havs påminner om varandra. Bor man på baksidan krävs tydligen inga regnkläder, tur för er när torkan sätter in i sommar för då växer inte gräsmattan medans ni är på semester😇

Jag låter det snällt och stilla passera...ungefär som man gör när ett litet barn säger något det inte riktigt har koll på...

De säljs på den lokala "skroten". Jag köpte ett ställ för ett antal år sedan. Jackan har gått hädan men brallorna, modell snickarbyxor, används flitigt. Vi betalade lite mer, 30:- plagget. De är helt enkelt fantastiska!

Vi köpte försvarets gamla regnställ för 20:- kronor styck på ÖB när de fortfarande sålde överskottsmatriel. De kanske inte är så trendiga, men funkar utmärkt så länge man inte måste anstränga sig för då blir man genomblöt inifrån...

Hej Du kan ha två apparater på samma tillstånd. Om den handhållna har DSC skall den programmeras med ett särskilt nummer. Hälsningar Ove

När det regnar mycket eller stänker in vatten i båten hela tiden så är bra kläder som inte släpper in vatten skönt att ha. Man sitter ofta och att då framförallt ha byxor som släpper in vatten genom materialet är ingen höjdare. Vandringskläder kanske fungerar, prova gärna. Galonkläder eller speciella seglarkläder kan man införskaffa om man kommer att segla ofta. Jag använder ofta mina Sarekstövlar på segelbåten vilka fungerar utmärkt samt tycker att lite grövre seglingskläder som tål lite tuffare tag är sköna att ha när man seglar ofta. Samt under vattentät jacka, byxor och stövlar vid kyligare väderlek är det skönt att ha plagg av merinoull vilka även värmer om de blir fuktiga.

Vandringskläder funkar säkert bra, brukar ju ha rumpförstärkning på byxorna eftersom man vill kunna sätta sig ner när man rastar. Det viktiga är väl att man har rörlighet, och det har man ju, att man inte blir kall när man inte rör sig och att kläderna tål vatten. Rätt samma som för vandring.

Du kommer säkert långt med dina friluftskläder, det är ju synd att behöva köpa en ny uppsättning direkt. Men om du seglar mycket framöver så kommer du nog att vilja ha ett annat yttre lager som tål vatten bättre. Du har normalt inget behov av andasfunktionen i en båt eftersom du sitter still, utan är bättre hjälpt av ett riktigt galonställ, som både är helt vind- och vattentätt.

Nej, det är inget måste. Gäller det en enstaka översegling går det fint med nästan vad som helst. Gäller det kappsegling där gränserna töjs och mycket tid kanske tillbringas på railen är kläder designade för ändamålet en klar fördel. Seglingen blir lite mer njutbar om man är varm och torr. Inte minst uppskattade jag muddar med vattenlås. Stora reflexer är tryggt på natten.

Kan lägga till att byxor som andas, något jag föredrar att ha för vandringar för att vara torr, släpper in fukt om du sitter på t.ex teak. Vattenångan kan gå åt båda håll och sitter du på något fuktigt så kan plagget lika gärna försöka hålla underlaget torrt (beror på vilken sida ångtrycket är som störst). Det kan alltså vara att föredra att ha något typ galon på ändan så att man håller sig torr, men det är bara att testa hur bra det fungerar med dina kläder 🙂

Vid bra väder kommer det funka utmärkt, vid dåligt väder typ regn och blåst kommer du förmodligen frysa och vara ganska eländig. Min erfarenhet är att plagg med grovt, rivsäkert och ganska stelt ytterskal är bäst, det grova materialet gör att plagget inte ligger klistrat mot kroppen även om det är blött och blåsigt, avgörande för välbefinnandet på långa bogar i regn och blåst. Jag har ett Henri Lloyd Gore Tex Ocean Technology som pensionerades efter 22 års flitig användning, fortfarande mycket bra och fullt fungerande, men den gula färgen är litet omodern och har blivit litet solkig med åren, går inte att tvätta rent. Det dyraste och bästa plagg jag någonsin köpt...

Jag har ingen erfarenhet av den typen av segling, men generellt vill jag ha kläder som har förhållandevis grovt och tåligt tyg ytterst, för att klara av alla vassa saker på en segelbåt. Många fritidskläder verkar ha ett yttre skikt av väldigt mjukt och tunt syntettyg som ser ut att kunna rispas sönder på nolltid.

Tyvärr är det väl så här @Perr (oftast) använder forumet - dvs kapa andras trådar där det är lite "liv" i eftersom han inte tycker sig få svar i sina egna. Visst kan man göra så, och så funkar det på många andra forum. Men direkt ohyfsat mot en trådskapare, tycker jag. Har haft en PM-diskussion om detta, men tror inte budskapet nådde fram.... Visst är vi väl några som själva rätt duktiga på att dra iväg med sidospår, men inte på den nivån och så systematiskt....tror jag.

Förra våren lagade jag lite småskador med Biltemas epoxispackel. Slutmålade med deras biocidfria hårda bottenfärg. Innan bottenfärgen målade jag med deras epoxigrund, enl instruktionen. Det verkar funka än så länge i alla fall.

Snyggt 👍

Ge oss bilder!! 😀😀