Ledartavla

Jag använder denna. Senaste kontroll gjordes visserligen inför byggandet av Forsmarks kärnkraftverk men den fungerar fortfarande ypperligt i fritidsbåt. Går antagligen inte att köpa någonstans så den behandlas med vördnad.

Jag har skummat igenom tråden och jag får följande historiska uppfattning om tråden. NÅgon annan kommer säkert att uppfatta tråden på något annat vis. TRÅDSAMMANFATTNING av Mackey Inledningsvis den 20 april 2020 verkade tråden handla om TBT lite i största allmänhet och om TBT:s giftighet, men rätt snart blev det mera en "atack" mot Britta Eklund och Happy Boat AB. Nästan lika snabbt började tråden handla om sjösättning av - eller snarare förbud att sjösätta - Mellgards båt och ev. felaktigheter i Transportstyrelsens föreskrifter. Peter_K sammanfattade läget då ganska bra tycker jag. "Så för att sammanfatta... det misstänks att du har färg innehållande TBT på din båt, och du går emot klubbens vilja som är att följa den lagen som förbjuder färg innehållande TBT, allt enligt ett EU-direktiv, och därför försöker du hitta bevis för att TBT egentligen inte är så farligt och att egentligen är det ett företag som tar ockerpriser för att mäta och verkar skumt när du "kollar upp" som är problemet så du kan visa det för styrelsen och därför borde få sjösätta ändå, utan mätning och sanering..?" Rätt tidigt (redan dag tre) kommer frågor om allas rätt att ifrågasätta båtklubbars, kommuners och myndigheters beslut Även miljöpåverkan av TBT vid skrotning av båtar och vid avlägsnande av TBT-färg diskuteras. Det framförs även att det bara är Sverige som gör som vi gör i Sverige med TBT. Efter åtta, nio dagar kommer diskussionerna in på vilka undersökningar som gjorts i småbåtshamnar. Efter 13 dagar förtydligar Mellgard att den TBT som finns kvar på våra fritidsbåtar är ofarlig och samtidigt kommer diskussioner om kostnader och arbetsinsatser för att sanera båtbotten in i diskussionen. Mellgard hävdar att det kostar 25 000:- kronor och jag vet att vi betalade 9 000:- kronor och lade 40, 50 timmars eget arbete på detta. Senare redovisas kostnader på 2 000:- kronor för de som gjort arbetet själva och Mellgard hävdar 30 000:- kronor. Efter 17 dagar konstaterar Mellgard att han inte kommer att bekosta någon mätning på sin båt och kommer att kräva ett myndighetsbeslut för att sanera sin båt. "Vet inte om det finns TBT på min båt, och är inte intresserad. Har haft min Comfort 30 "Marlina" sedan 1990. TBT-bottenfärger togs bort från den svenska marknaden året innan. Om någon utan kostnad för mig vill mäta TBT på min båt så accepteras det. Skulle det finnas TBT i större mängd än någon av myndigheter fastslagen gräns så kommer jag nog ändå inte ta bort något TBT själv, eller betala någon för att göra det, förrän det finns ett vägledande domstolsbeslut." Senare samma dag "Bollen ligger hos dem som inom eller utom båtklubben kanske tänker sig att genomdriva något slags tvångsåtgärder mot mig för att det eventuellt finns TBT på min båt. Sådana kommer jag att motsätta mig, om så behövs med hjälp av rättsapparaten." Diskussioner om XRF-patentet, om geschäft och kritik av Happy Boat pågår från och till. Ganska tyst sedan fram till... Den 1 oktober kommer diskussionerna in på Morarnas Båtklubb och att flera lager bottenfärg enligt Mellgard fungerar som spärrfärg. tompelompe konstaterar följande, vilket givetvis gör att båtklubbarnas styrelse (och öven alla marinor) sitter lite i skiten om man inte gör något alls. "Eftersom styrelsen i de flesta båtklubbar har verksamhetsansvaret för en hamnanläggning med kommunen som motpart så ställs krav på klubben/styrelsen att följa de regler eller lagar som kommunen anser att klubben ska följa." Mellgard roar sig på sitt vis och jag konstaterar att det är roligare att segla. "Jag roar mig av och till med att försöka få Botkyrka kommun att återta önskemål kring TBT i en inspektionsrapport riktad till Grödinge båtklubb. Ett argument är att inspektören sannolikt blivit vilseledd av oriktiga uppgifter om TBT från Transportstyrelsen och Svenska Båtunionen." Senare i tråden meddelar Mellgard att han roar sig med att "bråka" med kommuner och myndigheter och att försöka gillra fällor och lura skribenter i tråden. Dessutom ägnar han sig hellre åt andra båtklubbars regler än sin egen klubbs regler. Fortfarande i början av oktober och diskussionerna rör vad som är lag och vad som är rekommendationer samt vad som är rätt och fel. Det diskuteras även vem som har vilket ansvar och för vad. Då och då diskuteras även kostnader för sanering och spannet är stort, från några tusenlappar för de som gjort arbetet själva upp till 30 000:- kronor svart för de som ännu inte sanerat. Båtklubbarnas och styrelsernas ansvar diskuteras lite från och till liksom svårigheter att rekrytera styrelser när medlemmarna är "jobbiga". Diskussioner om att det är viktigt att alla har möjlighet att ifrågasätta myndigheter om man anser att de har fel. Ingen är emot detta, men vissa är emot att ifrågasätta just TBT. Är TBT-krav och förbud mot spärrfärger förenligt med överenskommelser och regler inom EU? Diskussioner om den forskning som görs och vilka fel och brister den kan ha. Återigen kritik mot Britta Eklund, XRF-mätning och Happy Boat. Polluter Pays Principle ifrågasätts 2020-11-20 av Mellgard när det är så länge sedan TBT:n påfördes skrovet. "Nytt och intressantare kan vara att diskutera om eller hur "Polluter Pays Principle" kan vara tillämplig när det gäller rester av TBT på fritidsbåtar, alltså rester av färg som påmålats för mer än 30 år sedan och eventuellt av kanske annan båtägare än nuvarande." 11 februari 2021 "Kan rapportera att jag nu erhållit det önskade föreläggandet från Transportstyrelsen. Det var genomarbetat, och jag tackar för det. I korthet har jag blivit föreskriven att sanera min båt inom tre månader." 5 mars 2021 "Transportstyrelsens föreläggande är nu överklagat. Blev en lång text och endast utdrag återges nedan." Tillägg: Helst av allt verkar Mellgard vilja ha sin båt i Nordnorge.

Jag hade inte varit så orolig för riggen med CU-rulle på en så pass liten båt, även om jag efter att ha kollat måtten är lite förvånad över att Ohlson 22 har så stor segelyta (större än min båt). Både mitt för och akterstag är justerbara så de hänger i relativt tunna tampar med stor utväxling.... Det verkar omöjligt med den minsta plastimo-rullen då den dessutom har för kort max förlikslängd. Se till att få ett bra beg pris av Lasse L här ovan låter väl som en kanonlösning!

Konstruktionen av CU-rullen är att hela förstaget roterar mellan två svirvlar (roterande änstycken) och beroende på deras kvalitet och hållfasthet och sedan beroende på hur hårt man spänner riggen och seglar man därefter med hårda vindar så kan svirvlarna kanske brista. Jag har haft just CU-rullen på två olika båtar och hade aldrig några bekymmer med just det. Under en kappsegling så fick jag dock ett brott på fockfallet högt upp i riggen som gjorde att vi fick avbryta. Dock så var vindarna vid tillfället mellan 14-18 m/sek och de steg ytterligare senare under kvällen till över 20 m/sek. Men rullen är helt tillverkad av rostfritt och svirvlarna är från Harken och med utlovad hållfasthet på dessa anser jag inte att man behöver vara orolig för haveri på den biten.

Varför är du trött på den? Du skriver crimptång, menar du crimp eller kabelskotång? Crimp är väl en tång som pressar samman t.ex. en rörkabelsko eller en koaxialkontakt. Jag har en Biltema kabelskotång (för flatstiftkontakter) sedan rätt många år och tycker att den fungerat bra för mitt amatörbruk. Passformen för urtagen fungerar, presstrycket går att justera om det skulle behövas (men det har inte behövt hitintills) och spärren som kräver att jag "trycker i botten" fungerar. Vad mer behövs? Den enda nytta "plåttången" gör är att ligga kvar i sortiment-asken så att kabelskorna inte far runt i asken. Den skulle jag aldrig ens fundera på att klämma en kontakt med sedan jag skaffade den utväxlade modellen. En yrkesman som använder verktyget dagligen skulle säkert hitta skäl för att Biltemas kabelskotång inte har exakt rätt tryck eller något sådant med då blir det Knipexpriser.

Jag har alltid trott att den med röd ring markerade brickan är avsedd för att justera trycket. Har du provat att vrida den? Min Biltematäng är rätt gammal. Om jag minns rätt så har den oranga plasthandtag och hela tången är "rakare i formen". De hade kanske bättre kvalitet förr.

Vattenslang med sötvatten om man är orolig och sen ta en runda, vill man torka/värma till går det väl åka en bit med anliggande handbroms.

Vi hade 115 hk (2takt) på en RYDS550 - den var klart övermotoriserad. Jag hade inte väntat en sommar. Då hade jag hellre letat vidare och fått båt innan sommaren.

I think signature "Snoy" has nailed it. Encyclopedia "Nordisk Familjebok" (1912) gives unarigg as synonym to kattrigg (cat rig in English). In other words: a misprint. Edit: Some details on the origins of the term una here: https://en.wikipedia.org/wiki/Catboat

Unarigg är det samma som kattrigg.. d.v.s. mast med ett bomsegel helt utan försegel.

Jag tror inte det finns någon permanent färgmetod, nya kapell bleks ju också, trots att vävarna håller hög kvalitet. Efter 4 år så märkte jag att det började fukta igenom på sina ställen vid skyfall & slagregn, färgen höll sig bra däremot. Jag köpte då impregnering som skulle spädas med vatten. Sedan så blötte jag kapellet så att det blev genomblött & sprayade på impregneringen 3-4 ggr med en pumpflaska. Allt gjordes med kapelet på plats på båten för att det inte skulle krympa eller förlora passformen. ämfört med att köpa nytt kapell är detta väldigt billigt. Förutsättningen för att det skall bli bra är att väven är i väldigt bra skick. Innan jag både färgade & impregnerade så smorde jag in rutorna med ett lager matolja som jag sedan tvättade bort efter 48 timmar.

Aaahhh, skit! 🤬 Det missade jag. Bra att du såg det. Då är det bara att bortse från mitt tidigare inlägg.

Ja tänk vad lugnt och behagligt samhället skulle bli om vi alla accepterade alla myndighetspåfund. Och vad skatten kunde sänkas. Och vad alla småpåvars karriärer skulle stärkas. Kanske blev lika fint som i DDR.

Brytaren som @joxxe länkade till är singelbrytare så han planerar nog för 2.

Jag är så fattig att jag fick sy om seglet själv. 😪 http://lasselundell.se/segel.html

Hade prisskilnaden varit såpass vet jag inte om jag hade kunnat med att kalla den för liten Minsta Plastimorullen finns t.ex. på HR Marin för 3500kr https://hrmarin.se/segelbatstillbehor/rullsystem/plastimo-rullfocksystem-t-serien/

Det kan man visst göra. Om trät är torrt kan man med fördel olja det en eller några gånger innan man lackar. Då mättas trät och det går inte åt lika mycket lack som det hade gjort annars. Jag har fixat till några utsatta trädetaljer nu i dagarna, det är någon slags teak som ligger på peket och är synnerligen utsatta för saltvatten, UV-ljus och slitage. Dom hade varit lackade av tidigare ägare, men jag har haft dom trärena under några år, ser inte alls ut som åldrad teak, vet inte hur jag skall förklara. Men jag oljade dem iallafall med Biltemas kinesiska olja, och sedan lackade jag två lager med Le Tonkinis linoljelack. Det blir en hård yta som håller att gå på, då trät är rätt slitet är det djupa fåror i ytan, som gör det halksäkert, tror jag... Biltemas kinesiska olja var iallafall en positiv överraskning, trät suger upp den väldigt bra, och den kostar ju inte så himla mycket. Riktigt bra ädeträolja skall innehålla ”tung tree oil” så består den av små molekyler och sådant som tränger djupt ned i träet.

Av inte outgrundlig anledning, säljes dom parvis, en röd och en svart med aligatorklämmor. Klart om batterierna står långt ifrån varandra kan man ju behöva skarva, elektronerna bryr ju sig inte om vad det är för färg på isoleringen.🐊

Det kan absolut hända, men om det händer så regelbundet att man behöver en särskild brytare för 2 000:- kronor för att hantera det problemet så är det säkert vettigt att göra något åt det ursprungliga problemet istället. Startkablar är en vettig lösning på tillfälliga problem tycker jag.

Jag har en startkabel ombord, det hade varit lätt att installera en batterifrånskiljare, i funktionen som ”batterihopkopplare” men risken finns ju att man glömmer den på, eller att annan ovetande besättningsmedlem i missriktad välmening slår på den. Det räcker med en startkabel, batteriminus är ju redan ihopkopplad.

Nu går jag tillbaka litet i diskussionen. Ytterigare en anledning att byta ut ”den runda” batteriväljaren är att dom ofta är i förskräckligt dålig kvalitet. Det kanske finns några som är bra, vad vet jag, men de jag skruvat ur diverse båtar har liksom fallit i bitar. Du bestämmer dig för vilket batteri som är ett startbatteri, det kopplas via en batteriavskiljare till motorn, oftast till startmotorns solenoid, ganska ofta går det iväg en kabel därifrån till generatorn. Ibland är den separat och skall då till batteriplus på kortast möjliga sätt. Ett startbatteri skall kunna leverera stor ström under kort tid. Sedan bestämmer du vilket eller vilka batterier som är förbrukningsbatteriet, eller banken. Om du har mer än ett kopplas dessa parallellt, batteriplus till frånskijare, sedan huvudsäkring och vidare till säkringsdosor där var och en förbrukare sedan kopplas in. Förbrukningsbatterier tål djupa urladdningar bättre och levererar mindre strömmar under långa tider. Jag brukar säga att parallellkopplade batterier skall vara av exakt samma sort, samma kondition och då vara inköpta samtidigt, alla håller inte riktigt med om det. Samtlig batteriminus kopplas ihop, som du har det idag, och från någon genensam punkt kopplas sedan minusplintar eller minusskenor dit strömmen återvänder från de olika förbrukarna. Endast startmotorn skall egentligen belasta startbatteriet, men om du har ankarspel och bogpropeller tycker jag att sådana storförbrukare även kan vara anslutna dit, dom används ju ändå bara då du har motorn igång och generatorn laddar. Så släng den där förskräckliga batteriväljaren överbord och installera istället en batterifrånskiljare/huvudbrytare till varje batterigrupp. Därmed sagt att du inte behöver en sådan till varje batteri.

Många gillar inte möjligheten att den hamnar i fel läge, men annars verkar det ju bra (fast jag inte gillar det). Köp ett par startkablar för 200:- kronor istället (finns ibland för 100:- kronor), ett skiljerelä från Biltema för 300:- kronor och en eller två okej huvudbrytare från Hella för 150:- kr/st och lägg överblivna pengar (1200:- kr) på något annat roligt. Om du eller någon annan fått totalproblem med elen kan du lätt koppla in ett batteri som flyttas över till båten. Tillägg: Jag blev så inspirerad av mitt eget inlägg att jag just köpte ett par startkablar för 117:- kronor inklusive frakt.

Kolla också att det funkar bra med dina favoritsolglasögon du har på sjön.

Båda lägena borde funka bra, blå kanske lite bättre i och med att den är längst bort från propeller. Garmins tumregel är att den bör hamna >15 tum från propeller och på höger sida om man har högerroterande propeller. Men du har ju duoprop...

Kör mobilen som WiFi-server till surfplattan så kan du se på Internetvideo på plattan. Jag har en Sony Z3 COmpact 8" surfplatta med 590 NITS i ljusstyrka och det syns i skarpt solsken. Sen har jag hemma en Samsung A 10"-platta med 450 NITS och den syns också, fast lite sämre än Sonyn i likadant solsken. Försök hitta en någorlunda vattenskyddad med minst 500 NITS så bör det funka OK. En del "Reviews" av plattor på nätet redovisar NITS, vilket sällan tillverkarens specifikation gör.

Om jag skulle göra detta, så åkte jag till närmaste båtskrot med en vinkelslip. Kapa ur en rejäl bit runt luckan. Anpassa o plasta fast. Varför uppfinna igen?

Så här ser det ut på vår båt. Ganska dålig bild men skenan sticker ut på vänster sida och luckan "greppar" runt utsticket.

Mitt ekipage är båt på 1500 kg, trailer Brenderup & Opel Insignia 4x4 Twinturbo Diesel. Jag backar aldrig ner mer än att vattnet når nederdelen på fälgen. Det finns 2 saker jag prioriterar med trailern, vagga & el-vinsch. Har aldrig haft några problem.

Snart de flesta kablarna på plats, trädde även på slang på batterikablarna som skydd vid genomföringen.

Kolla de bockar med hjul som de har i båthallar, dessa bygger knappt någon höjd alls. att montera bort rutan varje år skulle jag inte ge mig på om den inte var designad för av och påmontage.