Ledartavla

Nu hände det mycket på en gång. Det är en motor!

Här är ett par solcellskurvor för att åskådliggöra sammanhanget sajjen beskriver mellan spänning, ström och effekt för olika ljusinstrålning. Dessa kurvor är för lite större paneler (Pmax 340W, Umpp 34,2V, Impp 9,94A, Uoc 41,1V) så de är inte relevanta för fritidsbåtsbruk. I kurvan syns tydligt effekttoppen vid 34,2V dit man vill att regulatorn ska styra effektuttaget. (OffTopic: Vi har upp till 17 paneler seriekopplade (totalt 577 paneler i 37 solcellsslingor) på taken och via MPPT-regulatorer (en/slinga) till ett DC-nät med 760V systemspänning som sedan växelriktas (via 7 st växelriktare) till 3-fas "hushållsspänning". Denna installation var mitt lilla "hobbyprojekt" att specificera, upphandla och få installerat under 2020.)

En kille som viker bägge benen på en saxsprint åt samma håll tappar jag lätt förtroendet för!

Min "förpiksradio" är en betydligt enklare LTC-apparat. Avståndet till Tracern är nog drygt 3 m. Även den radion är brusfri. Har du provat att slå av regulatorn o lyssna på radion så du vet att det verkligen är regulatorn som stör. En del LED-lampor har visat sig ha ordentliga störningar. Navigationsprylar, USB-laddare, inverter... Det finns mycket i en båt som kan generera störningar. Det finns både radiobaserade störningar och ledningsbaserade störningar. Om du har någon pryl kopplad till elnätet så kan den sitta rätt långt ifrån radioapparaterna och "sända" sina störningar via elkablarna. Problemet med min gamla AP-navigator var ledningsbaserat och det var ett filter på elmatningen till apparaten som minskade de problemen. Övertoner från el/elektronikprylar är ett krångligt område som är svårhanterat om det finns ursprungliga brister i avstörning av grejorna. Jag har ett motto att alltid felsöka o leta upp felet istället för att byta prylar o se vilket resultat som uppnås. Det kan ta lite tid men blir avsevärt billigare, å så roar det mig att hitta felen...

1957 ♿

Har haft olika Ipads som komplement. Har alltid på "auto ljusstyrka". Tycker de funkar utmärkt för det mesta.

Dessa oljor är ej för plywood utan tex lamellträ

Nä, det tror jag inte. Låt oss säga att din regulator (som jag förutsätter är en enkel PWM-regulator) har en switchfrekvens på 10kHz. Det är en orimlig frekvens eftersom det ingår i vad det mänskliga örat kan höra. Den skulle helt enkelt tjuta irriterande. Men det är jämna, fina siffror att räkna på. 10kHz betyder att den slår av och på 10000 gånger per sekund. Varje 0,1 millisekund slår transistorn som kopplar ihop solcellspanelen och batteriet till och en ström flyter från panelen till batteriet. Vi kallar 0,1ms för en period. Om regulatorn tycker att halva effekten från panelen är lagom just för tillfället så väntar den 0,05 ms, en halv period, och sedan slår den av transistorn. Nästa period börjar efter ännu 0,05ms och transistorn slår till igen. Transistorn kommer på det här viset att vara i läge "på" i halva tiden och läge "av" i halva tiden. Vi kallar det en "duty cycle" på 50%. Om regulatorn vill ha lite mindre laddning till batteriet så sänker den duty cycle till t.ex. 25%. När en period startar slås transistorn på och efter 25% av perioden, 0,025ms, slås den av. Efter ytterligare 0,075ms börjar nästa period och transistorn slås till. Osv, osv. På det här viset går det att reglera hur stor ström som i snitt går från panelen till batteriet, genom att välja hur stor andel av tiden som transistorn är på. Bortsett från de två extremerna när transistorn antingen är på hela tiden (100% duty cycle), eller av hela tiden (0% duty cycle), så är det lika många till och frånslag varje sekund, oavsett vilken duty cycle som är inställd. Eftersom antalet till och frånslag är det samma, så tror jag inte att det skulle påverka nivåerna på störningar i din VHF. Om dina paneler är s.k. "12V-paneler" och du laddar ett 12V blybatteri så kommer du få ut mer ur panelerna om du parallellkopplar de. Laddningen kanske kommer igång lite senare på morgonen och stänger av lite tidigare på kvällen, men över en dag kommer du få ur mer. Hur mycket är väldigt svårt att säga på en båt eftersom så många faktorer ändrar sig från båt till båt och från en kajplats till en annan. Skuggningar, vinklar mot sol, fågelskit, etc, etc.

Jag körde med iPad i segelbåten flera år. Såg oftast bilden OK men det hände flera gånger att den blev för varm när den var i direkt solljus länge. Resultatet var att den stängde av sig. Detta var dock med en tidig iPad. Vet inte hur det fungerar med modernare saker. Men underbart snabbt var det, zoomade in och ut snabbare än Lucky Luke om ni minns honom.

Igenkänningsfaktorn är hög avseende installation, rensning pågår. Däremot känner jag mig säker på att det är jord den lösa skall till. Det är en kort stump från antennen med ringkabelsko och de övriga två går till + på radion (påslagen) och antenningången.

It’s on. Pappa assisterade.

Precis. Mycket bra att TBT-färgerna förbjöds men de var onekligen effektiva.

Det är långt ifrån så enkelt, det är därför Maximum Power Point Tracking (MPPT) används i nästan alla tillämpningar med solceller. Jag försökte mig på en beskrivning lite tidigare i tråden, men kan försöka igen. En solcellspanel som inte är kopplad till något kommer ge en utspänning, på datablad kallad "open circuit voltage", förkortas Voc. Om en last kopplas till panelen så kommer, med allt annat lika, utspänningen sjunka mer ju större lasten är. När tillslut lasten är så stor så att det är en kortslutning så blir utspänningen från solcellspanelen i princip noll. Strömmen som går genom kortslutningen specificeras som "short circuit current", Isc. Om vi kopplar en variabel last till panelen så kan vi plotta fram en kurva som visar förhållandet mellan spänning och ström, hela vägen från öppen krets till kortslutning. Om vi sedan multiplicerar ström och spänning i varje punkt på går graf så får vi fram ett förhållande mellan arbetsspänning och uteffekt. Vi kan då se att det finns en specifik spänning som vår solcellspanel ger som störst uteffekt vid. Vi kallar den för Maximum Power Point, MPP. Den inträffar vid spänningen Vmpp och strömmen Impp. Så långt allt väl, vi skulle nu kunna se till att alltid lasta vår panel lagom mycket så att utspänningen alltid hamnade på den optimala punkten. Problemet är att kurvans form påverkas av en hel massa faktorer. Temperatur, solinstrålningens intensitet, etc, etc. För att se till att alltid jobba vid den optimala punkten, även när den hoppar omkring i verkligheten, så bygger vi en liten dator som med lite fiffigheter spårar sig fram till vad som hela tiden för tillfället är den optimala arbetspunkten, vi kallar algoritmen för Maximum Power Point Tracking. För att solcellspanelen ska kunna jobba vid sin MPP så måste regulatorn lasta den med en ström, Impp, som gör att utspänningen hamnar på Vmpp. För att kunna göra det måste regulatorn innehålla en spänningsomvandlingskrets som kan omvandla solcellspanelens spänning till bateriets spänning. Om solcellspanelens utspänning alltid är högre än batteriets så behöver vi konvertera till en lägre spänning, den vanligaste topologin för en sådan omvandlare kallas för buck. De flesta solcellsregulatorer är av den typen. Om solcellspanelens utspänning alltid är lägre än batterispänningen så behöver vi konvertera upp spänningen. Vanligaste topologin kallas boost. Sådana solcellsregulatorer finns, men är ovanliga. Om panelens spänning kan vara både över och under batteriets så behövs antingen en omvandlare som klarar att omvandla åt båda hållen. Finns många topologier, buck-boost, SEPIC, Cuk, etc. Jag har aldrig sett en sådan produkt, men de kanske finns? För att ett batteri ska må bra måste det laddas enligt någon specifik formel, beroende på vilken batterikemi det är. Blysyrabatterier laddas ofta med någon typ av bulk-absorption-float-algoritm. Andra typer med andra algoritmer. För att ladda batteriet effektivt från en solcellspanel behövs med andra ord en spänningsomvandlare som kan styras efter både rådande MPP för solcellspanelen och utefter batteriets laddningsstatus. Att bara ha en spänningsomvandlare är bara ett steg på vägen.

De gamla bottenfärgerna innehållande koppar är ju inget som lämpar sig för drev av aluminium, men Pentas original-antifouling för drev som försvann för några år sen sades ju vara riktigt bra men jag känner inte till vad den hade för aktiv substans?

Det är ju klart, om det går att få tag på & man bortser från miljön eftersom dessa färger är förbjudna.

Om 4-taktaren i fråga redan existerar som begagnad stämmer det troligtvis. Att däremot köpa en ny dito tror jag är sämre för miljön. Utsläppet från utombordaren när den brukas är ju bara en del av dess miljöpåverkan. Utvinning av material, bearbetning, transporter etc är exempel på miljöbelastning som en nytillverkad motor orsakar. Jag tillhör den där gamla tråkiga typen som anser att det bästa för miljön är att använda det som redan är tillverkat. Sedan finns det ju såklart rimliga gränser även för detta där man måste låta sitt sunda bondförnuft styra🙂

Vet ingenting om cayennepeppar. Däremot har den med flexibelt samvete säkert möjlighet att leta upp bottenfärger pre-1988. Inte mycket som växer på skrovet då, enna.

Helt rätt. En del problem med påväxt på båt och motor men allt annat är så mycket bättre! ❤️

Underbar kommentar. Helt enkelt underbar.

Har använt en Zony Xperia Z2 platta i ca 5 år. Fungerar utmärkt. I och med att den inte sitter fast är solljuset mer eller mindre ett icke problem. Det går alltid att hålla den så det syns.

Du skall spana in några intressanta plattor. Sen skall välja en platta med väldigt hög ljusstyrka. Den mäts i NITS, och finns redovisat i dessa tabeller för olika modeller, både Android och Ipads: http://www.phantomhelp.com/tips/best-tabletsphones-for-dji-go-updated-daily.18 För utomhusbruk och särskilt i båt är ljusstyrkan på skärmen det viktigaste av allt. Sen kan vattentålighet vara intressant, så man slipper att ha ett skyddsfodral.

Jag köpte min senaste båt(Princess 36) strax utanför Venedig Körde den på vattnet till Slovenien och där gick den vidare på lastbil till Sverige Inga avgifter alls utöver mäklarens 5% Har jobbat inom båtimport i många år och har aldrig hört talas om det du skriver

Denna bilden säger inte såvärst mycket, kan vara buck-boost, samt så har den förmodligen strömbegränsning (iom att det är 2st pottar). Chippet sitter nog på undersidan, säge ltc1625 (så är det buck)? Sitter panelerna i serie, bör de ha en viss bypass -diod (Chottsky -doid) som dyftades nyligen på en tråd här. Meh.. bara det funkar, och vederbörande följt manualen, går ju om inte annat att mäta en vacker dag!

Det låter som du bestämt dig för två regulatorer redan, raol... så, frågan är avslutad - eller..?

Det jag och många med mig, upplever vara det största problemet här är dom förbaskade havstulpanerna som kan bilda rätt stora kolonier som bromsar och ökar bränsleförbrukningen. Om det sitter en och annan sådan på drevet är väl inte så farligt, men då de får informellt byggnadslov på propellern och etablerar sig där blir det inte så många knop genom vattnet. Dom tycks också gilla närheten till offeranoder av någon anledning. SilicOne ger dom sig inte på, men på diverse olika vanliga bottenfärger stoppar inte ockupationen nämnvärt. Jag har väl klarat mig rätt bra ändå, våtdräkt, cyklop, snorkel, fenor och isskrapa är värdefulla hjälpmedel under sommaren, då man samtidigt kan sköta sin hygien... Sedan växer det ju mer polyper och annat elände på stillaliggande båtar, än på de som regelbundet rör på sig. Där har ni som helt eller delvis seglar i dricksvatten en klar fördel. Sedan har jag märkt de senaste åren att även blåmusslans larver annekterar skölden och drevet, särskilt framför drevet mot skölden inne i skrymslen och vrår. Om jag avslutat med klarlack hade jag nog inte kunnat använda båten till annat än stillaliggande marin sommarstuga under tillväxtperioden nån gång i juli-augusti. Så förutsättningarna är ju ganska olika för oss, å andra sidan har ju vi inga besvärliga gäddor som lurar i vikar och vassar när solen går upp bakom Sjöbloms dass.... Muskelbåtar och sjökrogar är inte lika vältaliga här heller, även om det finns en och annan.

Bra beslut! Tror du har hittat en fin kombo där!

Ett rättssamhälle ska hålla sig till de lagar som finns. Myndigheter ska inte ge ut föreskrifter eller fatta beslut som de inte har stöd för i lagar eller förordningar (o förordningarna ska vara baserade på vad lagarna anger att de får besluta om). Om någon anser att detta sker så har denne rätt att få sin sak prövad. Varför ska just frågan om bottenfärger inte omfattas av dessa enkla regler. Det verkar inte finnas motsvarande debatt om blästring/renslipning/spärrfärger i något annat land i Europa, fast det är samma EU-förordning som gäller i samtliga länder. Jag kan rekommendera läsning av hur myndigheterna (pluralis) agerade efter Tsesisolyckan för att mörklägga är de gjort fel. Efter att ha läst om det agerandet så har min respekt för att myndigheter alltid har rätt flagnat betänkligt. Tack o lov så fick den stackars kartografen återupprättelse efter att ha fått en rättslig prövning. http://fangenpafyren.blogspot.com/

Kul att se hur fina motorer som tillverkades en gång i tiden. En sån skulle man ju nästan köra utan kåpa! Kul också att följa ditt arbete.