Ledartavla

Här har jag en bestämd uppfattning, och det är NEJ ! Ytan anoden sitter mot skall vara metallren. Finns dessutom ingen anledning att bottenmåla den ytan, då anoden skall sitta så tajt att det knappast får plats någon beväxning - om det nu är därför någon skulle få för sig att måla. Skruvarna som anoden monteras med är inte alltid så bra som man tror (kan t.o.m. vara oxiderade, dvs isolerande), och att hänga upp hela funktionen på dem är feltänkt. De skall i första hand fixa fast anoden mekaniskt, inte elektriskt. Edit: Då jag testade anoder åt PB för många år sedan var det just materialet i skruvarna som varierade, mer än zinklegeringen. Och där fanns en stor känd båttillbehörsbutiks anoder med, och just dessa anoders medföljande skruvar hade då isolerande svart oxidskikt. Tillverkaren motiverade det med att det var snyggare och anoden skulle ju ändå monteras på en omålad, elektriskt ledande yta...

Nej det var jag som missade Eller så tar man en långsida i yttrehamnen eller fiskehamnen i Klôva och slipper aktertampen

Nu blev jag lite förvirrad. på östkusten är det normala att man förtöjer fören mot en brygga / land och aktern mot en boj alternativt ett ankare. ligger man på svaj är det såklart fören man angör i. Det kanske är det du syftade på?

Vi pratar väl om tilläggning vid brygga med boj som akterförtöjning nu? Eller har jag missat något? Jag vet ett du vet hur det ser ut i inre hamnen vid Hönö Klåva, (Klova?), nedanför sjöbodarna. Stora orangea bojar, med en lång ”pinne” med ögla i. Från början har nog hamnföreningen lagt ut dem med bra avstånd, men sent förra säsongen låg dom med olika avstånd från varandra, någon eller några fattades dessutom. Här brukar det vara väldigt mycket lä, och är egentligen aldrig några problem att lägga till om det finns plats. Men så är det ju inte alltid, Fjällbacka är väl motsatsen, trångt mellan bojarna, trångt mellan flytbryggorna, ofta blåser det också. Och om det inte är nog är det en del trafik i hamnen med gästande båtar, gummibåtar, kajaker, vattenskotrar och yrkesfartyg. Så om alla hamnföreningar gjorde som Hönö Klåvas fiskhamnsförening när dom planerare sin hamn när det gäller bryggor, bojar och vad som hör därtill (inte minst den förnuftiga placeringen av sugtömningen) skulle det ju inte vara några som helst problem att komma i hamn.

Att ta hem batterier och förvara dom hemma i värmen är ett utmärkt sätt att öka självurladdningen och skapa behov av underhållsladdning. Högre värme är lika med högre självurladdning. Ett fulladdat batteri fryser sönder vid minus 67 grader! Om laddningen skulle sjunka ner till 80% vilket det inte gör ens under en hel vinter kvar i båten så är fryspunkten minus 45 grader. Jag har haft mina batterier losskopplade kvar i min båt dom senaste 40 åren och på våren ansluter jag kablarna, sjösätter, startar och åker iväg. Självurladdningen är försumbar!

Crescent 66?

Även jag anser att antifouling under anoden är meningslöst, men det var inte riktigt frågan här. TS ska lacka sitt drev, och då är lämpligt att även ytan under anoden ytbehandlas.

Haver en plastflaska som jag skurit av halva halsen på. Den går utmärkt att stoppa ner i galonbyxan. 🚾

Det står envar fritt att göra som man vill såklart, men finns ingen anledning att inte lackera hela ytan, förutom gängan där anodens skruv ska sitta förstås. I skarven mellan olackad och lackad yta kommer för eller senare (troligare förr) korrosion göra så att lacken släpper, och då är det bättre att det sker under anoden så att drevet ser snyggt ut ett par år i alla fall.

Fegis!

Smartphones är överhuvudtaget inget att förlita sig på som nödtelefon. Det är inte säkert att skärmarna funkar att toucha när det är kallt o vått. SSRS hade ju en utryckning häromåret där haveristen enbart hade en smartphone att försöka larma med. Han kunde inte att ringa alls, minns inte om det berodde på att fingrarna var för kalla eller våta eller både och. Han kunde i alla fall inte knappa in ett enda samtal. På sjön i skitväder är det rena leksakerna.

Njaä.... Det kanske står så i anvisningarna, men jag ser till att ytorna är helt rena från färg. Inga tecken på korrosion på hösten då jag skruvar loss det som återstår av offeranoderna.

Ja jag sa ju att jag inte riktig begrep vad du menade och att det säkert var fiffigt Och jag läste bojförtöjning som svajankring vid boj och inte som aktertamp i hamn. Jag får väl skylla på mina dialektala uttryck här i skärgården som inte kopplade rätt Den metoden kan ju vara värt att testa nån gång tillsammans med en klassisk bojkrok och det finns ju gott om lina att fira ut och smidigt att vinscha in när man ska gå igen.👍

Även ytan där anoden sitter ska lackas, anodens fastsättningsskruv fungerar som förbindelse mellan anoden och drevet.

Den skall användas med förstånd. Jag har bara positiva erfarenheter av den.

Om kroken hänger lös i en bojten så riskerar den att hamna på sned så draget kommer mot låskläppen. Designen på kroken är sådan att det är lätt att den fastnar på sned om den inte sitter uppspänd. Kläppen är inte så stark och riskerar att brytas sönder. "Grundbiten" i kroken är kraftigt förstärkt nere i böjen där draget/belastningen kommer när draget i kroken är i rätt riktning så där är kroken ordentligt stark. Det har hänt mig mer än en gång att den vridit sig och fastnat innan jag kommit in till bryggan. Man får alltid kolla att draget sitter rätt i kroken. Trots den nackdelen så gillar jag kroken för att den är lätt att både kroka fast och lossa.

Gjorde en liknande resa sista helgen i september 2019, Åkersberga till Varberg med nyinköpt begagnad båt, Ca 450 nm, ca 1500 liter diesel. 30 timmar inklusive paus på 5 timmar i Kalmar för att vänta på att macken öppnade. Tankade i Vaxholm, Kalmar och Helsingborg. Lite skumpigt vid landsort i Kuling, samt runt skånes sydkust. Fin resa, ölandsbron, falsterbokanalen samt öresundsbron på samma ben. Kalmarsund var kul, vattnet blev helt platt på natten, frostgrader och navigation med eniros app i telefonen (sjökortet som satt i plottern tog slut vid landsort, ersättningskortet böjde pinnarna i kontakten...) gick väldigt bra att köra efter fyrarna i drygt 25 knop på flybrige. Lycka till, bra provkörning av den nya båten inför sommarsäsongen.

Ja precis😀 Jag var i nioårsåldern när traktorerna kom till byn. ☺️

Tja, ursäkta det är inte meningen att vara tyken på något sätt, men det var nog det första jag fick lära mig i ämnet ”bottenmålning” att se till att inte ens stänka eller droppa ens det minsta av färg på offeranoderna. Men då hade jag en gammal far som inte bara var båtägare sedan barnsben utan också klasskamrat med Bockstensmannen. Han hade alltså börjat med en urholkad ekstock och bytt upp sig, och vid den tiden han lärde mig bottenmålningens ädla kladderikonst hade han en Vindö i spegelblank mahogny, det var väl meningen att propellern där skulle skyddas med en anod där, kan jag tänka mig. Så måla först botten och drevet, montera sedan offeranoderna, på en renskrapad yta, tidigast dagen före sjösättning. Offeranoder byter man inför varje säsong, mina brukar vara till hälften förtärda av västerhavets korrosiva elektrolyt. Om du har en bogpropeller har du med stor sannolikhet även där en offeranod, och på en del motorer finns det offeranoder även i värmeväxlaren eller annorstädes i motorns kylsystem. Men ingen begär att man skall kunna allting, och om man inte frågar får man inte reda på någonting, det finns inga dumma frågor, men gott om korkade svar. Å andra sidan var det en gång för kanske tjugo år sedan en medelålders man som inte var någon nybörjare, som frågade mig vilken grundfärg som man skulle använda ”till dom däringa zinkblocken” och han skojade inte. Så skaffa nu passande offeranoder; zink om du har båten i saltvatten, magnesium om du har den i sötvatten! Sedan, när vi ändå är inne på det här med korrosion på drev av aluminiumlegering, se till att måla drevet och skölden med rätt sorts färg, det finns speciell drevfärg som INTE innehåller kopparföreningar som ”vanlig” bottenfärg gör. Det finns flera historier om aluminiumbåtägare som tappat gamla tidens kopparmynt i båten, och en vecka senare funnit båten sjunken med exakta cirkelrunda hål i botten, exakt lika stora som ett- eller femöringar. Och kåsören i Göteborgs-Posten som kunde använda sin Buster som såll eller durkslag sedan han bottenmålat den med samma bottenfärg som sin träbåt. Så det där med att ställa frågor är ungefär som att ta vara på andra människors misstag. Och man kan ju undra hur mycket bättre världen hade varit om nu alla idioter där ute hade gjort så istället för att begå samma misstag som andra redan gjort.

”Den svagaste länken” i denna diskussionen är nog bandet. Jag förstår nu inte varför dessa jäkla ankarband har blivit så himla populära. Dom är jättebra när dom sitter i speciella ankarspel, bandankarspel, men som manuellt ankarband eller som förtöjningslina gillar jag egentligen inte dessa. Jag har nu visserligen själv ett sådant band på rulle, båda från den där temabutiken. Men jag har även varit i kontakt med sådana band från andra tillverkare, och det är samma sak... och då är det en klar fördel att ha handskar på händerna, när bandet skall sträckas upp, då bandet har en förmåga att skära in i nävarna. -Men klart dom är ju lätta att veva in och förvara på rullen. Egentligen skall rullen vara ljustät så att UV-ljuset inte för tillfälle att bryta ned bandet. Att kroka en boj! I nästan alla gästhamnar jag känner till utefter Bohuskusten är det numera förbjudet för alla ankor att bilda cirklar, ank-ring förbjudet (inre hamnarna på Bohuslän-Malmös var 2020 ett undantag). Nåväl, man har haft den tvivelaktiga omsorgen om de gästande båtägarna att slippa trassla till det med sina egna ankare och dess linor eller kättingar, så man har lagt ut olika sorters bojar, ofta ligger bojarna dessutom väldigt tätt. De höga oftast blåa bojarna är lättast att komma åt, och ibland har de en en ögla på tenen som en vanlig bojkrok, merxhake eller annat hjälpmedel når runt. Ibland är godset i öglan så grovt att det kan vara svårt att omfamna för en del bojkrokar. Jag har ju minst två av allting ombord, men tre olika bojkrokar. Först den enkla okomplicerade bojkroken, den är hittegods, då den satt fast med avskuren lina i en boj, så jag fick böja isär den för att den skulle lossna. Sedan har jag en sådan där magiskt av något högkvalitativt plastmaterial i kroken som man sätter fast på en speciell båtshake av samma material, den fungerar bra om godset i bojens ögla inte är för grovt (numera finns det grövre sådana magiska krokar). Sedan har jag en något mindre magisk rostfri krok, inte olik en karbinhake på en annan båtshake, den fungerar också bra. Men det enklaste är det bästa, den enkla bojkroken, hittegodset, används mest. Gasten ombord rullar ut en del ankarband, fattar kroken i ena handen och beger sig fram på fördäck och möter där bojen som kan fångas på första eller andra försöket, sedan är det ”bara” att se till att bandet löper ut och inte hamnar i propellern då gasten nästa gång äntrar fördäcket denna gången med de förberedda förtöjningslinorna. Enklast är bäst! Böj ut kroken så att måttet vid A blir vidare. Det var en sådan här som jag hittade fastklämd i en boj ”någonstans”. Denna fungerar bra, min favorit egentligen, men det kan vara litet svårt att träffa rätt i bojens ögla då kroken inte sitter ytterst på båtshaken. Denna magiska krok är också bra, men man behöver en mindre och en större modell för att kunna omfamna olika tjocka ringar på olika bojar.

Nej, det fungerade inte. Trots att jag tog den från annat håll (butiksappen var ju som sagt borta) och gjorde lite mer "lågnivåinstallation". Det var precis som att Google Play Service fanns, snurrade, men inte gjorde alls det den skulle för att serva andra appar. Den gick inte att stoppa, uppdatera eller ens skriva över. Och Play Butik skall ju inte kunna försvinna vid en omstart - om den inte också var felaktig. Vi gjorde nyss en backup och sedan total fabriksåterställning, eftersom beteendet tydde på något som var ordentligt korrupt. Nu återstår att återställa allt, men det är på god väg. Och nu finns Play-tjänsterna igen och funkar.

Man kan väl filosofera över ordet prisvärd också. Vad betyder det och kan samma vara vara prisvärd för alla potentiella köpare? Ett exempel kan vara en billig något bedagad båt med lite skönhetsfel och en motor som hostar till ibland. Den som hoppas på en skön sommar efter en vända med putstrasan kan bli väldigt besviken när hen plötsligt ser semesterplanerna och semesterkassan försvinna på närmsta båtverkstad och en massa tid satt på reklamationer, konsumentombudsmannen och ARN. Den båten var definitivt inte prisvärd. För den som anser att båten är ett lagom stort vinterprojekt med sjösättning nästa vår efter en rejäl vända med putstrasan och en intressant motorrenovering är det lite annorlunda. För hen bjuder båten på lite trevligt hobbypyssel under vintern och belöningen är sköna sommarturer med en fin klassiker. Denne tycker säkert att båten var prisvärd. Själv är jag nog i den senare kategorin. Pyssel och mekande under vintern är lika intressant som turerna ut i skärgården. Min båt kostade 800€ (den gröna i profilbilden) när jag köpte den utan motor. Första vintern gick åt till att skaffa och skruva ihop en fungerande drivlina. Den funkade ok men utvecklades nästa vinter. Följande år målades båten. Nästa vinter byttes marinkopplingen och vinkelväxeln ut mot en koppling med inbyggd vinkelväxel. Följande vinter fixades nya säten och en packbox i vinkelväxeln byttes. Sådär håller man på. Jag tycker båten är osannolikt prisvärd. Den kostade inte mycket och man handlar och vandlar med begagnade grejer som man sätter tid och en smula pengar på varje år. Någon annan tycker jag är en klantskalle som håller på med det där gamla vraket. Min stenrike kinesiske granne sa väl inte det rent ut när han frågade varför jag inte bara köper en ny båt, men jag anar att han tänker lite åt det hållet 🙂 Köpa en splitterny båt? Nää, det går ju inte! Vad skall man göra om vintern då? Dessutom är jag inte stenrik... Det är väl så att vi har olika preferenser...

Jag tror inte att vi ska vara alltför rationella för då försvinner mycket av livsglädjen. Och båtlivet är ju i många avseenden just livsglädje. Visst är pengar viktigt men jag sitter hellre på pallen i verkstan och fipplar med ett intressant båt-, motor-, utrustningsprojekt än sitter vid skrivbordet och väntar på nästa månads kontobesked. Som tur är så är vi alla olika... 😉

Skall man gå vidare med sin gamla motor? Frågan kan knappast ställas ur andra perspektiv än rent filosofiska. Ekonomiskt sett är det knappast försvarbart. Fast inget med båtliv är ekonomiskt försvarbart. Däremot är det värt varenda slant ur andra synvinklar :-) Om båten har samma ekonomiska värdebild som motorn lönar det sig inte att köpa en ny motor till den heller. Tröttnar man på ekipaget står man där och försöker sälja en gammal billig båt med en ny dyr motor. En svårsåld kombo i de flesta fall. Att köpa en annan begagnad motor till sin gamla båt är ett vågspel. Den nya gamla motorn kan krångla precis lika mycket som din gamla gamla motor. Med de två resonemangen blir det plötsligt inte ett helgalet alternativ att renovera den motor man redan har. Utgifter blir det hur man än försöker. Tricket är att börja genast på hösten. Skruva isär motorn och se vad som behöver göras och skaffas. Det kan ibland ta lite tid att få tag på delar och ifall man behöver lämna in motorn för jobb på någon motorverkstad så rinner vintern snabbt iväg. Var i ett lite liknande läge med min gamla bil i vintras. En liten skåpbil från 2004 som började få lite väl högt tryck i kylsystemet, typiska symptom på dålig topplockspackning. Skruvar det mesta själv men det här verkade lite väl stort. Ringde en bekant som har verkstad. Lite knappt 1000 €uro (Finland) skulle det gå på att byta topplockspackning. Ungefär hälften av vad bilen är värd. Det hade jag kunnat ta. Men om felet i stället varit en spricka i toppen hade kalkylen inneburit hela bilens värde. Ville inte chansa så jag bestämde mig för att skruva sönder bilen själv. För att få av toppen på en sån här bil måste motorn ur. Overall och handskar på! Efter några veckoslut i garaget knattrar bilen igen till priset av lite packningar och en topplocksplaning för säkerhets skull. Som bonus passade jag på att byta kamrem, vattenpump, koppling och lite annat smått och gott när allt ändå stod på golvet. Dumt? Kanske. Men nu vet jag vad jag har. Det hade jag inte gjort om jag bara köpt en annan begagnad bil. Kunde stå där med samma problem en månad senare med den också... Har också skruvat ihop motorn som sitter i båten själv samt en massa andra liknande grejer. Pysslar hellre ute i garaget än glor på TV hela kvällarna. Alla har inte lust att skruva och mecka eller vill ens förstå varför man skulle göra det. Fast känslan när man får igång motorn man själv haft i bitar och fått ihop igen går inte att slå! PS Kom ihåg: Att mecka båtmotor är också båtliv :-)

Inte alltid jag har förståndet med mig, vare sig på land eller sjön. Mycket annat som pockar på... 😇