Gå till innehåll
onsdag 19 februari 2025

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2021-01-05 på alla områden

  1. 7 poäng
    Hej Detta är ju tyvärr ett återkommande problem. I fallet med WhatsApp och den pornografiska bilden så verkar det vara en kapad annons. Det är någonting som tyvärr har börjat dyka upp via annonsnätverk. Även Googles som vi använder. Den skall inte dyka upp igen eftersom den var ett grovt övertramp. Skall sätta mig och gå igenom annonserna igen men det är ju en jävla soppa det med. Vi har aktivt tackat nej till störande reklam så som porr och liknande. MEN det kommer nya annonsörer/annonser hela tiden och Google verkar inte kolla på det innan ELLER efteråt. Det bästa för att få bort detta är att klicka på X eller pilen i hörnet och markera det som störande eller vilka val som dyker upp. Det klicket är inget som utgivaren av annonsen ser utan det är bara metadata till Google Ads servrar. Men jag får ägna tid att få bort liknande och även dom där jävla frusäljarsidorna. God Fortsättning på 2021! //stavhammar PS. @patrikflink Jag har raderat exempelbilden och sparat undan den samt skickat vidare till Google Ads. Den är ju som du säger olämplig... DS
  2. 2 poäng
    Här är en annan link som jag funnit bra: https://www.balticseabuoy.com/?lng=se
  3. 2 poäng
    "Ny motor 2005". När blir en motor gammal enligt dig?
  4. 2 poäng
    Jag får reklam om bokhyllor, bänkskivor och bilar. Brudar borde ju passa in i min B-profil kan man tycka...
  5. 1 poäng
    Så här när det inte finns så mycket att skriva om, så undrar jag om ni andra har med er elastiska förtöjningslinor, eller förtöjningslinor med gummidämpare på? Som vanligt ordbajsar jag på en del, och kanske gör övertydliga förklaringar. När jag köpte min båt fick jag med bland annat fyra jättekorta, linor, två av dessa har traditionella gummidämpare. Tidigare ägaren hade en plats vid flytbrygga med Y-bommar, och linorna var anpassade till dessa. Ibland när man ligger ute i naturhamn eller i gästhamn kan det ju ”ia” rätt så ordentligt. Jag vet inte den korrekta fullständiga betydelsen av bohuslänskans ”ia” men en betydelse är iallafall att vattnet i hamnen häver sig på grund av en dyning någonstans i närområdet. Jag brukar ofta relatera till Syd-Koster, även denna gången. Ekenäs och Korshamn. Hamnen är skyddad för sydvästliga vindar, och det blåste en hel det därifrån, men det ”iade” rätt ordentligt, vi låg på den nordligaste gästbryggan och trots vågbrytaren så kändes det som om hela den norra Kosterfjorden låg på. Grannarna i en båt blev sjösjuka och en annan granne fick en stum akterlina avsliten mitt i natten samt de förliga linorna skadade i halkiparna, han hade inga gummidämpare, det hade nästan alla andra, även jag. Jag hade då skarvat ihop de där korta linorna med längre, och hade klämt på ”Bungy” på någon lina. Då blev det bättre, inga ryck i knapar och pollare. Nu under vintervilan skall jag antingen sätta på gummidämpare på befintliga förtöjningslinor, eller splitsa in en kaus i ögla i nya och sätta i nya gummidämpare omkring 50 cm från denna. I kasusen sätter jag sedan en kraftig karbinhake, eller så sätter jag gummidämpare på den fria tampen så att jag iland kan försöka med halvslag eller det Havsguden förbjude, pålstek om slutet föremål i land*. Alltså alltid korta tampen i land och den långa ombord, så att man slipper hoppa i land mitt i natten om man behöver släppa ut på sin hanfot iland. Det finns i min besättning en uppfattning om att man tar med sig linans tamp med öglan iland vid tilläggning, jag anser att det är opraktiskt. När jag får förbereda tilläggning lägger jag öglan som en löpsnara i mina moderna pollare. Och jag får då lina med fri tamp mot land. *Ett pålstek i en moring kan bli rätt så dumt, ett dubbelt halvslag om ringen eller om egen part är bättre. Detta då ett pålstek inte (eller med stor vårlighet) kan lösas upp på spänd lina. Ett förberett pålstek (ytterst) på förtöjningslinan som kan träs över en pollare i land är ju helt ok. (Sedan brukar jag medvetet göra ett falskt pålstek, genom att låga sjöodjuret fly fältet upp på land, när det tagit den fagra oskuldsfulla prinsessan som gisslan. Ja alltså tampen på utsidan av öglan.) Ultrakort nautiskt bildlexikon för ”sjö-övare” Pollare, modern. Halkip, pluralis. Kaus, rostfri. Bungy Hanfot Honfot, human, pluralis. Pålstek, äkta. Dubbelt halvslag. Dubbelt halvslag om egen part. Gummidämpare, ekonomimodell.
  6. 1 poäng
    @stavhammar INTE okej som reklam, min brorsdotter råkade se detta när hon satt i mitt knä!
  7. 1 poäng
    Tack för peppen! Det tog bara 5min att skruva isär och konstatera att fettet inte nått den övre lagringen. Det är ett tjockt knöligt lager saltguck. Det kommer snurra otroligt fint när det är bortskrapat och rengjort 😃
  8. 1 poäng
    En ny skröna i samma klass som att båtar väger flera hundra kilo mer på hösten p.g.a. allt vatten som tagits upp av glasfiberlaminatet. Att det blir så fuktigt inne i motorn att det ska timmar av motorkörning för att den inte ska skadas låter i mina öron helt osannolikt. Har du någon källhänvisning på den informationen? Problematiken med "bore glazing" är inte specifikt för nyare motorer. Det är väl beskrivet i de flesta manualer att det är obra att ligga o tuffa långa tider på tomgångsvarv för att t.ex. ladda batterier. De flesta har väl kommit ifrån det problemet genom att installera tillräckligt mycket solcellseffekt för att få det dagliga tillskottet av ström till batteriladdningen. "A slow increase in temperature, such as would be experienced when battery charging, would cause this condition to persist for a far longer period. Raw-water cooled engines are likely to be more affected by the problem, both generally and in particular when battery charging." Notera passusen om "raw-water cooled", vilket knappast förekommer i moderna smådieslar. Att det är hälsosamt för motorn att varva ur den med jämna mellanrum för att bränna bort avlagringar från cylinderväggarna är inte specifikt för äldre eller yngre dieselmotorer. Men att det krävs timmar av fullvarvskörning för att åstadkomma detta var helt nytt för mig. Vilken motortillverkare/expert är det som angett så lång tid som nödvändig? "Yanmar’s workshop manual suggests that after two hours of low-speed operation their engines should be revved in neutral to maximum speed in about five bursts, to clear out carbon deposits. They also suggest that periodical operation under full power while underway will benefit the engine, for similar reasons." Men jag vidhåller fortfarande att ovanstående inte är relaterat till tillverkningsdatum för motorn utan är generellt för dieselmotorer. Du får nog komma med mer faktabaserade kunskaper för att få mig att börja planera för att byta ut min nu åtta säsonger gamla Yanmar om sju år.... Å min källa är http://coxeng.co.uk/engine/bore-glazing-and-polishing-in-diesel-engines/
  9. 1 poäng
    Få gångtimmar är inget mått på motorns kondition. Tvärtom så samlas fukt i motorn som behöver brännas bort vilket ofta kräver flera timmars körning på hög effekt. Något som segelbåtar sällan gör. Så du har ofta en större påbyggnad av avlagringar i segelbåts motorer. Personligen enligt den kunskap som jag har läst, så har kvalitén successivt blivit sämre i marindieslar. Därför känns det inte relevant att jämföra en motor från 1988 med en från 2005.
  10. 1 poäng
    Det resonemanget måste jag invända emot. I alla fall vad gäller segelbåtsinombordare som har rätt få gångtimmar per år och oftast med måttlig belastning. Motorbåtar tror jag har det betydligt jobbigare med kompressorer och turbo o nästan fullvarv med hög belastning, så de får nog slita lite mer. Men jag är seglare och har bara erfarenheter från den typen av farkoster o motorer. En segelbåtsinombordare från 80-90-talet o framåt tillverkas knappast utan att den är utrustad med färskvattenkylning. Om höstservicen utförs på rätt sätt med frostskydd av sjövattensystemet och byta av olja o filter så är det inte mycket invändigt som slits ut. Koll på att det inte läcker varken glykolvatten eller sjövatten så att motorn eller elkomponenter rostar/korroderar utvändigt. Då kommer moderna motorer definitivt att ha betydligt mycket mer än 20 års livslängd. Hur många år de kommer att hålla går dessvärre inte att ange definitivt med antal år. Min förra båt hade en motor (Yanmar) som installerades 1988. 2010 lyfte jag ur den som förberedelse för att sälja båten, jag ville inte ha en evighetslång diskussion om att motorn troligen var skrotfärdig. Mekanikern som lyfte toppen för att bedöma hur det såg ut i cylindrarna bytte topplockspackningen och skruvade ihop motorn igen efter att ha konstaterat att det inte fanns någon anledning att byta cylinderfoderna eller något annat invändigt. Efter provtryckning av spridarna o allmän översyn inklusive byte av allt som innehöll gummi (slangar, impeller, bälg...) så monterade jag tillbaka motorn igen. Nu har den gått ytterligare 10 år utan att den som köpte båten av mig haft några som helst problem med motorn. Jag har svårt att betrakta den motorn som skrotfärdig.
  11. 1 poäng
    Jag använder inte heller dämpare. Till den förra båten gjorde jag, men tycker att de blir allt för klumpiga när man använder båten mycket. Har knasig knapar som egentligen bara är en ensam fyrkanig ögla på för och akterdäck. Så då fungerar inte de stora fina men klumpiga gummifjädrarna... Kanske finns det mer mening med dämpare om man sover över i båten? Den möjligheten har jag tyvärr inte
  12. 1 poäng
    Jag har nuförtiden med mig två linor med en karbinhake i änden på varje. Väldigt nära karbinhaken har jag varsin Forsheda-fjäder. Dessa används när vi ligger mot någon brygga med ringar. I början hade jag fjädern lite för långt ifrån haken så det blev knepigt att justera förtampen rätt. I naturhamn har jag alltid runtgående linor, naturligtvis iland och tillbaka till samma sida på båten! I många år hade vi vanliga rep som vi kveilade på vanligt sätt men för några år sedan köpte jag två kinkfria linor i påse som vi använder istället. Det blev alltid trassel när den som skulle gå iland tog med sig den ganska långa kveilade linan men med den kinkfria funkar det alltid. Nackdelen är väl att det tar ett tag att mata ner linan i påsen/säcken när man tagit ombord linan. Jag fick faktiskt ett samtal från en man som sett oss i en naturhamn och som vi då hade pratat med lite och fann att vi hade en gemensam bekant på avstånd. Han hade ringt vår gemensamme bekant för att få redan på vad heter och sedan slagit upp mitt telefonnummer för att få redan vad det var vi hade när vi gick iland. Så nu har det spritt sig! 😀
  13. 1 poäng
    Som svar på din fråga, nej. Jag tycker att linorna bilir så otympliga då. Dock har jag en påse med rätt många "Bungy" liggande. Typ ett tjugotal. Dessutom har jag två "Forshedakopior" så jag kan rigga till dämpade linor med dessa vid behov.
  14. 1 poäng
    Som en liten kuriositet: PTFE har i decennier utnyttjats som material i artificiell artärgrafter (dvs konstgjorda ärtärer). Inga problem har jag sett rapporterats...
  15. 1 poäng
    Hej och tack för tipset. Var inne på att ta hem en direkt från USA. Kom på idag då vi är huvudleverantör åt Ceos AB att dom kanske har. Mycket riktigt så hade dom PE skivor (Polyetylen). Vart 0kr för en 1200x600x16mm😁. Var även förbi Bauhaus idag och köpte fyrkants profil i aluminium samt RF skruv och bult, nu återstår bara winch, rep/snöre och karbinhake från tex Jula. Totalt med ett lager så är jag inte upp 1000kr, men med det sista så landar det väl runt där! Betydligt MYCKET billigare att bygga själv! Även om jag var tvungen att köpa skivan. Ang H20, gillar inte dom. Fick testa i somras H30 av en polare, riktigt bra och enkla att kopiera utan problem.
  16. 1 poäng
    Jag får väl hålla med till viss del. Men reklamen i TS var väl lite väl över gränsen. Denna ser man nästan varje dag och är rätt trevlig:
  17. 1 poäng
    Hej go fortsättning. ingen röta i trät runtom 👍 detta är nu bytt gick ganska bra. det mesta av båten är nu slipat och jag ska börja med lite roligare saker, bets olja och förnissa. Hade tänkt att köra bets-råolja-förnissa. Jag får dubbla budskap i denna fråga. Vissa säger att det kan bubbla sig när den kommer ut i solen om jag använder rå linolja men majoriteten säger kör på detta. Har provat lite och oljan verkar inte suga in i trät så bra. Verkar som betsen sluter porerna lite.
  18. 1 poäng
    Nu har vi svävat ut i diverse spekulationer om varför man får viss reklam en lång stund. Men för att gå tillbaka till allvaret i det som visas, så saknar jag en kommentar från @stavhammar vad man tänker göra åt det. För det händer ju återkommande, både olämplig reklam och att den hamnar mitt i trådarna. Vi vet ju alla att det inte beror på tidigare besökta sidor, och även om, så visar en seriös sajt inte "reklam" av den sorten !!
  19. 1 poäng
    Och en sak till. Stirra dig inte blind på just dessa båtar. Kolla runt på många olika. Det farligaste som finns vad gäller båtköp är att bli förälskad i en båt. (Fråga mig, jag har gått på den ”missen” väldigt många gånger trots att jag ser mig som en noggrann köpare! Visst, alla båtar jag köpt utom en har väl varit bra men det tar ett bra tag, för mig fyra olika båtar, innan jag kom fram till vad jag ville ha. )
  20. 1 poäng
    Jag har iofs aldrig använt boomstrut men en skillnad är väl att den bara fungerar i sitt raka läge, när den väl kröks tappar den all kraft och orkar inte hålla uppe bommen. Så om om du vill ha lyfthjälp när du revar står nog bommen rätt högt upp. Antar att man måste justera in boomstruten i högt läge redan vid installationen medan man med rodkicken kan välja läge lite som man vill.
  21. 1 poäng
    Jag tror inte du riktigt förstår hur en boomstrut eller rodkick fungerar; den är inte till för att hålla upp bommen när du saknar segel; den lyfter bommen för att du skall kunna twista seglet (låta toppen falla ut) när du seglar i lättvind. För att motverka detta kommer du behöva använda kicken mer än man gör i vanliga fall för att reglera bomhöjden när du seglar på öppnare vindar, dvs även i lättvind. Om du inte gör det ökar risken för slänggippar och du får ett segel som står illa. Kicken används vanligtvis för att hålla ner bommen på hårdare, öppna vindar. Den minskar därmed risken för slänggippar på slör och läns, och är därför bra att ha även för oss som seglar solo. Jag hade i din sits hellre lagt mina pengar på att dra ner fallen till sittbrunnen för att kunna sköta allt utan att behöva springa på däck.
  22. 1 poäng
    Väldigt snygg båt du har.Jättekul att följa.Jag har en blandning av ljust o mörkare trä på mitt däck.Iof.mahogny och oregonpine men kontrasten kan bli snygg ibland.Jag förstår vad du är ute efter men ditt ekskrov tror jag kan bli urtjusigt lackat o obetsat.//Thomas
  23. 1 poäng
    Hur gammal är båten? Det där med blekning av varenda fläck på en äldre båt är jag lite motståndare till. Jag tycker att det kan få synas att det är ett äldre föremål men naturligtvis välvårdat och älskat. Jag hade nog försökt behålla träet ljust och bara lackat med en bra båtlack av traditionell typ men det är ju valfritt. Glöm inte att impregnera med en blandning av linolja och terpentin före lack. Hur ser den ut på insidan av skrovet? Bilder vore kul! Min erfarenhet är att lack på både ut och insida lätt ger bubblor. Min var lackad på bägge sidor och vart väldigt bubblig på insidan tills jag la många timmar på renskrapning. Nu är den bara oljad och insidan har hållit sig fin i många år.
  24. 1 poäng
    Nyfiken på hur svårt och hur lång tid alla moment tar så har jag börjat slipa skrov och däck. Jag har använt värmepistol och skrapa för att ta det övre lagret med lack/färg, sen skrapat sen grovt sandpapper på en exenterslip. tidskrävande som f.n. Noten är ju ett kapitel för sig men en vass kniv och en trubbig skruvmejseln verkar fungera ok.
  25. 1 poäng
    Efter att ha mätt upp spolarna på tändplattan efter värden som jag hittade på nätet så uteslöt vi den som felkälla. Senare så hittade jag till slut en begagnad CDI-box på nätet (2500 kr+frakt). Monterade den idag och var sen ut och provkörde. Motorn funkar numera som ny Tack för alla som på forumet bidragit med sin kunskap!!
  26. 0 poäng
    En färsk forskningsrapport tyder på ett samband mellan höga halter av PTFE och närbesläktade föreningar (kallade PFAS) i människokroppen och hög sannolikhet att få svår covid19 om man smittas. Hittills har inga andra oberoende forskare upprepat studien så det finns skäl att inte ta resultatet som fastslagen sanning ännu i detta skede men vi har skäl att vara försiktiga tills vi vet mera. https://theintercept.com/2020/12/07/pfas-pfba-severe-covid-study/
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...