Ledartavla

Nu är jag klar med detta. Vart en hel del jobb främst att gräva ur gamla skummet. Mätte nya skummet noga och blandade enligt instruktioner så vart det nya skummet perfekt. Det jag märkte var att expansionen påverkades märkbart av temperaturen. Jobbade utomhus i aug så var ju varmt varje dag men kunde skilja 10 grader från dag till dag och ju varmare det var desto mer expanderade det. Gick åt dryga 30L vätska för att fylla hela durken på en 20fots båt. Båten är nu ca 100kg lättare och flyter som den borde igen.

Man får skilja på produkten och produktionen. Produkten PTFE har en av de starkaste kemiska bindningarna som existerar, och den kan inte brytas av några processer eller mekanismer som finns i levande organismer. Det är alltså helt ofarligt att få i sig (själva sprejen kan dock bestå av hjälpämnen som inte är nyttiga att få i sig, men det är förmodligen lätta kolväten eller liknande, som ganska snabbt bryts ner och inte är akut giftiga i små mängder). Tillverkningen är dock på sina ställen rätt illa skött, med utsläpp av allehanda slag som förgiftar omgivningen. Men det är ingen naturlag att det ska behöva se ut så. Naturligtvis går det att producera utan farliga utsläpp.

Använd fettet till sådant det är avsett för. En länk till produktens säkerhetsdatablad på engelska. Hittar inget på svenska i en hast. Jag skulle undvika hudkontakt med detta medel och alla andra "kemikalier" man använder till båten, bilen, huset, etc. Nu gissar jag lite... Det farligaste inom båtlivet är nog bottenfärgerna och där har vi TBT som är utfasat sedan länge, men ändå finns kvar på våra fritidsbåtar. Sedan tror jag att utsläpp från motorer kommer och då främst från äldre tvåtaktare med förgasare. Dessa håller på att fasa ut sig själva... Nyare bottenfärger kommer nog på plats tre. Kanske är de polerande bottenfärgerna värst som lägger sig på botten? Eller så är gifterna värst, men koppar är tex. inget större problem för stora hav att ta hand om, men passar inte så bra i insjöar eller i Östersjön Sedan kommer ingenting och ingenting och ingenting och sedan kommer små klickar av fett och annat som används rätt sparsamt trots allt. En bubblare kan man se i nanoprodukter som tex. polermedel och vax. Ingen vet i dagsläget hur dessa produkter påverkar miljön och bara ett fåtal undersökningar finns för hur människan påverkas. Det saknas internationella överenskommelser och gemensamma metoder för testning och riskbedömning. Idag gör man samma experiment med nano-produkter som vi (människan) tidigare gjort med kvicksilver, DDT, asbest, neurosedyn, toluen, hormoslyr, PCB, etc, etc. Att vi aldrig lär oss! 😞

Du kan ju trycka ihop limytorna innan kontaktlimmet torkat, alltså blött i blött, då finns det en god chans att det går att justera. Jag hade för något år sedan ett liknande problem, då gjorde jag så och tryckte upp inredninsmatta med en stämt, en sådan där man har när man monterar tatskivor.

Kollade med en djupare balja och ... hipps vipps så är man lite glad och stolt igen😉 Tack snälla för hjälpen med detta! Det hade ju blivit ett evighetsproblem för mig om jag skruvat isär, börjat felsöka och testat i för grund hink igen. Skruva isär, felsöka... 😅

Så här i säsongsavslutningen när man minns vad man tyckte tänkte jag att vi kan samla ihop lite gratisappar som är bra att ha. Vi kan väl börja med vilka kategorier och appar som finns så kan vi beskriva för- och nackdelar sedan. Tänk på att appen ska finnas i en kostnadsfri version. Sjökort Eniro Väderprognoser SMHI, YR, Kustväder, Foreca, Windy, Windfinder Väder och vatten just nu ViVa Hitta naturhamnar Marinwiki Hitta gästhamnar ?? Ankring/ankarlarm Ankor Lite Hitta affärer Handlarna Hitta toatömning Hamnkartan Säkerhet Kustväder (larma), Rädda hjärtat, Marintrafic (för att se om något stort är på väg runt hörnet...) Transport till och från Resrobot, SJ, SL, Waxholmsbolaget Resrobot hittar jag inte längre, så nåste därför rekommendera webbvarianten som täcker hållplatser i hela Sverige för alla trafikslag. Övrigt Någon ficklampa Någon hastighetsmätare/logg Något vattenpass Nu inser jag att jag har väldigt många appar, men misströsta inte. Det saknas säker någon som du själv har.

Det är bla. en sådan situation som man ska ha förberett förtrycker jag. Allt verkar väldigt oförberett vad gäller nödstyrning på Hilma och alla försök att styra är oväntat improviserade kan jag tycka. Kanske lätt att säga när man sitter hemma. Intressant att följa deras vedermödor hur som helst.

De flesta är nog (liksom jag) överens om att du inte skall starta utan kylvatten. Det fyller som sagt många funktioner. Däremot är det inga problem att provköra på land om du har vattentillförsel. Att impellerhuset måste vara dränkt genom att hinken står högre o.s.v. är inte riktigt sant, det är ju inte torrt därinne om båten varit sjösatt. Impellern tar stryk när den går torr/varm, men på de sekunderna det tar att pumpa upp vatten från hinken går inte impellern åt skogen. En hink eller tunna (beroende på hur länge du tänker köra) och en slang till intaget. Se dock till att det blir absolut lufttätt anslutet i övergången, annars kan pumpen inte suga. Eventuellt gör du en skarvnippel/övergång till din "hinkslang" som passar på slangen du lossar från sjövattenintaget (nu talar jag inombordare med axel). Finns sjövattenfilter som är bra placerat och du har en träffsäker kompis, kan man stänga intaget, ta av locket och hälla vatten från en hink ner i filtret i samma takt som det förbrukas.

Jag antar att du menar "Hilma"? Om du inte redan sett klippet så är det intressant. Observera att de hade 70 sjömil till hamn när de tappade rodret.

Är det en vp med drev så har du en gummibälg strax nedanför turbon, och den ger sig ganska snabbt av hettan från avgaserna. Jag har blivit lärd en minut utan kylning på land som ett rikt märke.

Den här bilden är rätt bra. Håller man den relativa fuktigheten under 75 % klara man sig. För att undvika korrosion måste det vara torrare, minne inte hur torrt. Vi brukar lyckas hålla 60 % RH ungefär med inledande elektrisk torkning och sedan bara torrbollar. Tillägg: Hittade denna här! 60 % RH verkar ju rät lagom. Sedan går korrosionen långsammare när det är kallare så om RH stiger lite när det blir kallt gör det inte så mycket.

Hej Hur du än kopplar så får du inte koppla på någon slang med tryck, motorn måste suga till sig vattnet. Hälsningar Ove

Det ska tilläggas att det bara står i den äldre instruktionsboken men kanske är rimligt ändå om man lägger ålder till driftstimmarna också? Men om motorn inte ryker mer än just vid uppstart samt startar direkt utan att man behöver snurra startmotorn samt går jämnt när den är nystartad och kall så är nog spridarna ok. annars hade jag kollat dem.

"In nonclinical studies, no toxicologically significant effects were observed in rats administered 25% PTFE in the diet for 90 days. A persistent chronic inflammatory reaction that exhibited progressive tissue growth was noted at the injection site in mice, rabbits, and dogs administered a single injection of PTFE particulate in a glycerine carrier for up to 1 year. Localized fibrosarcomas have been reported with subcutaneous injection of PTFE sheets or discs in mice and rats. However, the International Agency for Research on Cancer has concluded that insufficient data exist to assess the carcinogenic risk of human exposure to PTFE. There are no known ecotoxicological effects of PTFE." Källa; Encyclopedia of Toxicology (Third Edition), 2014 Jag ville inte haft 25% av min diet bestående av PTFE för all del!

Det ser ut som om sprickorna är i en överbyggnad. Kan det vara så att masten står på denna och att isf trycket har gjort sprickorna? Ser några olika alternativ om man ska åtgärda. Fräs ur ca 0,5 cm i varje spricka och lägg i ny topcoat. Polera och var nöjd trots att det syns var det är lagat. Slipa ner hela området och lägg på ny topcoat. Polera och var nöjd. Ingen av lagningarna lär bli helt osynliga.

Att simma i tre knop under ett dygn är nog väldigt lätt för späckhuggare. Tydligen håller de ungefär 6-7 knop vid transport.

Jag har för mig att det var 70 nm mellan de två händelserna. Personligen vet jag inte hur långt och snabbt späckhuggare kan röra sig.

Här finns inga sura miner, då tror jag att du missuppfattat mig. Alla är olika. Det finns lika många olika personligheter som det finns individer - där alla är olika och har olika uppfattning. Vissa kör som du säger med det som har medan andra tycker att det skall vara på ett visst sätt - vilket kan vara ett sätt att hålla det till en dröm. Ingen skugga kastad över någon för sina tankesätt - som jag inledde med - alla är olika. Personligen så försöker jag samla in så mycket info och kunskap jag kan - där jag gärna lyssnar på folk som tycker helt tvärt emot, ofta finns det intressant kunskap som man kan ta del av. Att bara omringa sig med jasägare är inte utvecklande. Ang brister så finns det brister i alla båtar och dom flesta båtar går sönder på ett eller annat sätt, där en som lagt ut 5 miljoner på en HR kanske inte är så pigg att berätta att ett skåp ramlade ner - hört just dom orden av några som faktiskt segat runt och upplvevt det i sin närhet.

Anekdot i ärendet. En bekant skulle köpa lite platta paket från IKEA och frakta hem dessa på takräcke och var då noga med att välja en dag med bra väder. Vad händer? En kö efter incident med brinnande bil i Eugeniatunneln så sprinklersystemet drar igång......... Innehållet klarade sig dock ganska bra.

Spridarna ska kollas efter 600 timmar enligt Penta, det står i verkstadshandboken eller instruktionsboken 🙂

Riktigt snygg båt btw du köpt, och välkommen till forumet alltid kul med nytt folk här. Lägg gärna upp lite bilder i tråden på båt och drivlina. Nidelv är fina båtar det.

Vi har ju en limexpert här på Maringuiden @Caribic410 hör med honom om han vet något riktigt bra lim. Det han inte vet om lim är nog inte värt att......😃

Om motorn går bra finns väl ingen anledning? Vår AqAD40 började starta ojämt. Då lämnade jag in spridarna för rengöring och kontroll. Det gjorde skillnad. Annars är väl grundregeln att inte mecka med det som fungerar? :-) // Mats W

En kad 32 blir nog lite vek för den båten, samt att de går väldigt hårt i sin gång jämfört med 6 an. En 41a vore nog toppen, och den behöver ej heller jobba lika hårt som 32 an.

Jag minns när det skulle limmas på Ockelbo Dc 21 orna, då fanns kontaktlim på aerosol,det sprutades ut på klädsel och skrov, väntade, och sen smack dit med det, men du fick vara mycket noga med att lägga klädseln rätt annars så blev det inte så bra.

Plockar ur all textil, hela båten ren inuti, tvättar rent allt invändigt och dammsuger ur hela båten, samtlig textil i garaget förvaras luftigt.

Du använder kontaktlim, men nackdelen med det är att du i princip får en chans, när du tryckt upp mattan sitter den där. Finns säkert bättre lim idag att tillgå. Men förr limmades mattorna med kontaktlim. Kan kanske även funka med golvmattelim, men det hugger inte lika snabbt.

Det är Buck som har köpt MarineDiesel. Dom har förhandlare i Sverige https://bukh.dk/forhandlere/

Det besvärliga blir väl om de individer som nu börjat med det här beteendet lär ut det till andra i flocken och att det förs vidare till nästa generation. Späckhuggare är sociala djur som lär upp yngre i hur de ska jaga och liknande.

Det kan nog vara svårt, hur stort område skall man spärra av? - Späckhuggarna rör sig väl som många andra stora arter äver enorma områden - eller har jag fel? Det kan ju bero på annat oxå - ungdjur som övar sig inför parning eller något som gått fel? Olika typer av frustration kan ju ge märkliga utfall..

Tar hem dem och låter de torka utbredda i lägenheten i ca en vecka (tar det i etapper annars har vi ingenstans att vara 😉) och sedan upp på vinden inslagna i presenningar så lufttätt det går.

Är rätt säker på att man lider större risk att dö eller skadas allvarligt i vardagen här hemma än vad riskerna är att man ska råka ut för något liknande just när man korsar något av de stora haven pga ”fel”(enligt vissa) båt Majoriteten av båtarna som tex är med i ARC är av ”fel” typ samt katamaraner Vart ska man dra gränsen? Ska man leta båt som klarar kollidera med en container vilket också är en av riskerna med att korsa stora hav? Vi ska alla dö och jag dör hellre när jag lever livet på ”fel” båt än tex i nån olycka i vardagen här hemma :)

Jag hade satsat på en annan motor. Dels är den gammal, av ett märke som inte längre finns(även om det bör vara en Suzuki under kåpan) och sedan är 159kg för 60hk orimligt tungt. Vill du ha fyrtakt finns exvis Yamaha F50/60 som väger runt 109kg om vi pratar tidigt 2000-tal.

Mycket intressant fråga RikardE. Och jag tror svaret är att HR har anpassat sig till vad kunderna vill ha. Färre kunder kanske är "hardcore bluewater sailors"? Men sen tror jag att om man studerar en HR så har de förmodligen ett lite mer måttfullt koncept än en Beneteau. Mindre extrem strykjärnsform.

Tidigare lade vi dom i förråd, numera får de vara kvar i båten som vi ser till att hålla torr invändigt, elektrisk avfuktare en vecka efter upptagning och sedan tre hemgjorda torrbollar (hink, durkslag och sommarvägsalt).

De sitter vid vridbara leder, upptiltning och vridning. En fettspruta behövs.

Hej igen, här kommer en liten uppdatering. Det gick bra att installera hydraulstyrningen och lufta, så nu funkar styrningen bra och går lätt. Hade i båten idag och jag och farsan tog en snabb test idag på kvällen. Men bara ett snabbt test för jag måste fixa lite grejer innan jag kör mer (skruva fast reglaget ordentligt då ena skruven släppte samt hitta en bättre låsning för spåren där vajrarna går in i motorn, gasvajern hoppade av två gånger så måste fixa så den inte kan hoppa av). Men, under det korta testet så kom vi upp i 27 knop som mest enligt GPS och den planade med lätthet med båda oss i båten. Mot innan med Honda-motorn då jag som mest fick upp den i typ 17 knop när jag var ensam i båten. Efter ett tag var jag tvungen att ha lite handgas för att motorn inte skulle dö, vilket jag inte behövde i början. Men får prova köra mer när det är ljust ute och fixa låsning för gasvajern och så får jag testa mer. Men just nu känns det lovande och det lilla jag hann känna så kändes det väldigt lätt och bekvämt med hydraulstyrningen när båten väl var i sjön 🙂

Åstol

Men de här är praktiskt, man sjösätter och sen gör man en u-sväng så slipper man back...

Hur nya är bränsleslangarna? Inga sprickor som öppnar sig eller delamineringar som täpper till vid större sug/tryck?

Vi har seglat en del i Norge. Ingastora skillnader mot hemma. Jag brukar tänka att borta är ju hemma för de som bor där och dom klarar det och man får lära dit man kommer. Hjälp får man alltid om man kostar på sig ett smil och berömmer området människor och deras omgivning båtar och kära ting. Några skillnader är att strandlag saknas och skärgården är belamrad med dyra sommarstaugor. Det blir som i Stockholm skärgård där redan byggda hus står kvar efter strandlagen kom till och de är tillräckligt många för att sura strandägare går ut och försöker skrämma iväg gästande båtar och campare. Fråga om lov kan funka men vi har dåliga erfarenheter av det. Det är ju också bra att lägga till i hamnar, fylla på förråden och gå på byen så hamnbesök blir det så räkna med ett par hundra norska per dygn. Fjordar är pampiga att se vyer från men annars rätt tråkiga och ofta möjlit att ankra i. De flesta är extremt djupa Vi gick t.ex in i Spgnefjorden och tänkte oss en övernattövernattning men det blev bara en kort promenad till byns semestertingeltangel medn båten låg med 100m lina mellan en gruspråm och färjans bryggnock. Det fanns en småbåtshamn men inte plats för gästande båtar eller grunt vatten för vårt ankare. Fjorden är 1000m djup nästan överallt. Vi frågade en norsk seglare vilken fjord som var trevligast att segla i och han genmälde: dom seglar man inte i. Efter Sogneseglingen håller vi med men en fjord är värd några dagar. Tidvattnet var inget vi tänkte på i vår planering och märkte heller inte nåt. Bryggorna flyter med och fixar det även om det är tio meter. På norska kort finns markeringar med vågtecken som betyder att det kan vara farliga vatten men vi har aldrig känt av det på nåt vis. Vi har unvikit att gå nära kusten ifall något skulle hända med motor eller segel. Var inte för nyfiken på läkust i hård vind. Första jamnen efter lindesnes är Farsund. Vi besöker alltid den söta byen även om den numera inte är gratis med frallor och morgontidning. Vi har inte varit upp till Ålesund men strax söder därom. Hårt ombytligt väder gör att man seglar i konvoj runt Stattlandet. För vår del var det för hård vind och vi tröttnade på att vänta. Norge är värd några somrar. Det är också värt att besöka Shetland när man är på norska kusten. Egersund eller Bergen till Lerwick tar bara två dygn. Gott väder är ett måste och en livflotte kanske man bör ha. Fin hamn i Lerwick med flytbryggor utan tidvattenproblem. Fair Isle med 200 innevånare och en massa får är värt en dags segling. Dimma hade vi tre dagar under en par veckor och väl hemma köpte vi en liten enkel radar. Lycka till och grattis till bra semerstermål. Reflektera över pandemisituationen. Den här sommaren bör nog inte Norge besökas. Dom är livrädda för svenskar. Förlåt textmassan. Har svårt att hålla mig kort när det är nåt kul ämne.

Lite kompletterande info till ovanstående. Eftersom jag för sju år sedan seglat från Stockholm till Henningsvær/Lofoten med en liknande båt (Comfort 30) och med encylindrig Yanmar (YSB8) kanske mina erfarenheter kan vara av intresse för en eventuell färd nästa år. Viktigaste utrustning för en så lång färd anser jag vara rorkultpilot/kurshållare (typ Autohelm 1000), och gärna en i reserv. En riktig livflotte är inte heller fel. VHF-n använde jag aldrig. Har ingen AIS men valde ändå under några timmar att fortsätta i tät dimma, ut till Træna i stället för att försöka gå tillbaka. För navigation hade jag en liten plotter och en surfplatta (Samsung) med navionics, gps, och sim-kort. Låg vid flytbryggor i alla besökta norska hamnar, utom Bergen och Haugesund. Så inga problem med förtöjningar och tidvatten. Hade sällskap av min fru till Bergen, och fortsatte sedan själv. Färden till Lofoten tog drygt 30 seglingsdagar, via Öresund och Skagen. Tre av dagsetapperna inkluderade även natten till nästa dag (Landsort-Böda, Skagen-Arendal, Træna-Bodø). Låg inblåst vid tre tillfällen och i sammanlagt en vecka, och tappade ytterligare en vecka vid reparationer (sprayhood, byte av startmotor). Man kunde då för sju år sedan övervintra i vattnet i Bodø (isfri hamn) och det kostade ca 5 tkr. En men endast en övervintring var möjlig utan att behöva betala moms för båten, och förutsatt att man rapporterade sin båt till myndigheten. Ett antal bilder från färden finns här

Seglade från Göteborg förra året med målet att hinna till Lofoten och tillbaka i en båt som är ungefär lika stor som din. Vi hade 7 veckor på oss, så slutade med att vi nöjde oss och vände när vi hade ca 125 distans kvar. Dessutom gick vi in i några fjordar på vägen, vilket kanske la till ytterligare 150-200 distans till totalen. Hur långt ni kommer beror ju helt på hur mycket ni seglar. Räkna kanske 4 knop i snitt. Vi hade ingen värmare (eller kyl), vilket fungerade helt okej. Var dock väldigt skönt med en elektrisk värmefläkt som kunde användas i hamn. Ankring Det finns möjligheter till svajankring även ganska långt norrut. De ankringsplatser vi använde var ganska skyddade och ditt ankare hade förmodligen räckt, men det beror väl lite på om man vill kunna lämna båten eller inte. Vårt ankare var betydligt större. På grund av tidvattnet är det däremot svårt att förtöja mot land i naturhamn (längre norrut vill säga). Motor och segling Tidvattenströmmarna är på de flesta platser ganska svaga. Men det är bra att läsa på noggrant i förväg och planera, framförallt med en mindre motor. En eller två knops ström är ganska vanligt, och kan ju bli betydligt mer än så på vissa platser. Seglingsmässigt är inte Norges kust jättekul (naturen är dock vansinnigt vacker). Det blåser nästan alltid medvind eller motvind (nästan aldrig halvvind) då vinden följer kusten. Vi gick mycket inomskärs då det är vackert, men då får man sträckor nästan helt utan vind på grund av de höga bergen. Säkerhetsutrustning Tänk på att dimma är mycket vanligt längst med Norges kust. Vi hade AIS mottagare och en stor radarreflektor, men jag kommer aldrig igen segla längst med Norges västkust utan att även ha AIS-sändare. Så mitt råd är att skaffa AIS som både sänder och tar emot! Sett några olika varianter för <4000 kronor i alla fall. Norrmännen förlitar sig väldigt mycket på AIS, nästan alla båtar längre norrut har detta. Kostnader Hamnavgifter är lägre än vad de är på västkusten i alla fall. 150-200 kronor per natt var ganska vanligt, med några ställen som var dyrare och några som var billigare. Förresten, du har väl sett att den norske los finns att ladda ner gratis: https://www.kartverket.no/en/maps--nautical-charts/Nautical-Publications/The-Norwegian-Pilot-Guide/

Hubbles / Du hade lite frågor om Norge och Lofoten. 1991 Maj-Juni seglade 3 "Gubbar "och jag runt i vattnen kring Lofoten. Om jag utesluter att det var vackert och annorlunda kusten i Bohslän, så var det annat som jag kommer ihåg. Vädret växlade ständigt, regn, snö, sol, storm,stiltje.Strömmar i sund beroende på tidvattnet.Svajankring, det gjorde vi inte p.g.a.djupet.Natten låg vi hamn ,oftast vid en flytbrygga, eller långsida en fiskebåt eller annat som följde tidvattnet.Då kunde vi undvika långa förtöjnings-tampar. .Middagen, "nyfångad torsk" åts vid träbryggan längst in i Trollfjorden.Och att Hurtigruttens båt "Kung Olav" kom in och vände där. Annars så var det ju Midnattsolen,de vita sandstränderna, i en del vikar, och Lunnefåglarna "liknar små papegojor"fanns i tusental på en ö Syd Lofoten. bif.foto Tidvatten.Camping med färska måsägg till frukost.Trollfjorden.mm

För måånnggaa år sedan seglade jag på norska sydkusten del av en semester. Erfarenheter o inhämtade råd från den tiden är att närmast svenska gränsen är det rätt privatiserat och mest hänvisat till gästhamnar. Ju längre bort vi kom desto bättre blev med tillgång till stränderna (vi kom inte runt sydspetsen innan vi av tidsskäl var tvungna att vända). Redan i det området gjorde tidvattenskillnaden sig påmind genom att båten plötsligt högg i berget när vi legat en stund. Oerfarna som vi var så fattade vi först inte att det var tidvattnet som var på väg att sjunka. Jag minns speciellt ett långt smalt sund med branta stup längs sidorna någonstans i Kragerö-trakten som var hisnande vackert. För ett par år sedan åkte vi Hurtigruten. Jag kan bara instämma i att naturen i nordnorge är storslagen och värd att besöka. Men var beredd på rejäla tidvattenskillnader och därtill hörande kraftiga strömmar i en del sund uppe i norr. Det är nog oftast tryggast att förtöja långsides kaj med långa tampar eller vid flytbrygga där uppe. Vad gäller tillfarten runt Skåne eller via Göta kanal så är det inte så stor tidsskillnad om ni "står på". Risken ni tar med att gå runt Skåne är att kunna fastna p.g.a. dåligt väder. I kanalen är väderberoendet inte lika stort (även om ni passerar de två stora sjöarna där det också kan bli gropigt). Kanalen går nuförtiden rätt raskt om ni inte väljer att dra ut på tiden och njuta (vilket man bör göra enligt min uppfattning... ) men är det transportsegling så är det det. Sen är kanalen inte heller riskfri från förseningar. Slussportar kan haverera men det verkar finnas rätt god beredskap för att hantera sådana haverier så de brukar vara avklarade på någon/några timmar. Möten med kanalbåtar som alltid har företräde kan också förorsaka väntetider. "Trafikinformationen" vid haverier o möten med kanalbåtar är numera bra med meddelandetjänst till mobilen som man anmäler sig till.

Det finns många fina ställen i Norge - den delen jag sett. Det är klart att du skall försöka segla till Lofoten. Under en peroid hade jag ännu vildare planer, men livet förändras och dessutom blir man inte yngre med åren. Man säger ju ibland att man skall försöka nonstoppsegla i början på seglatsen, så att man kommer så långt ut som möjligt. Sen kan man ta det lugnare på hemvägen. Skulle du råka komma vägen om Kungshamn på nån av vägarna får du gärna höra av dig. Mailadressen under mina inlägg fungerar.

Koppla en slang till sjövattenintaget.