Ledartavla

Allvarligt skojat nu. Innan du ger dig på en fridlyst myrstack och försöker täta en läcka med den, så är det rätt bra att börja med att ta reda på VAD det är som läcker. Är det mellan skrovet och röret som axeln går i, är det läge att ta upp båten och fixa det. Är det istället mellan propelleraxel och röret axeln går i, så är det den tätningen som behöver åtgärdas. Fota tätningen. Finns det en fettkopp man skall fylla och vrida på..? Observera - en myrstack hjälper inte mot något av dessa problem. Att myra var något man gjorde med gamla skutor och andra allmogebåtar för att få i lite material mellan bordplankorna innan de hann svälla igen springorna. Dvs, gör det inte. Av otroligt många skäl.

2) Kortast möjliga avstånd från knapen till där linan lämnar båten så att det blir minimal rörelse. Jag har trätt en bit aluminiumrör över relingslisten för att det ska vara glatt och låter linan gå över det i stället för genom halkipen som sitter längre fram. Får då också en bättre vinkel mellan förtamparna.. Prova att trä en bit trädgårdsslang över linan. Den kan behöva fixeras på något sätt, snöre?

Jag tror (!) att du bör köra värmaren en halvtimme, trots att det ryker om röken kommer ur avgashålet. Det kan vara kondens i värmaren som behöver komma ut. Att sätta på och sen stänga av dessa värmare gillar de i allmänhet inte. Välkommen till MG!

Å ena sidan så kan man ju inte överdriva en jäkla skarv. Å andra sidan så är båtens system ett högströmssystem som behöver god kontakt. jag tycker nog sockerbitar är ungefär som wago 221, eller? Funkar i ruffen.

Hej, Man kan ju tro att jag borde hittat svaret bland alla de kilometer som skrivits om detta, men.... Jag har idag ett traditionellt relä drivet av laddlampan, men efter motorbyte häromåret har jag en "modern" generator och mer elektronik i laddregulatorn med en digital lamputgång från en transistor (som inte har ett dugg med magnetiseringslindningen att göra). Så då måste plusmatningen till ordinarie skiljerelä fixas med ett växlande mellanrelä på lamputgången som när det släpper skickar plus till skiljereläet. Det hela är onödigt krångligt med många felkällor och jag funderar på att slänga ut alltihop och sätta in Biltemas skiljerelä. Men hur snabbt är reläet på att släppa ? Jag har nämligen solpanelladdning även på motorbatteriet, och situationen kan ju uppstå att reläet redan är sammankopplat när man vrider om startnyckeln p.g.a. att spänningen är över 13,3V. Spänningen på motorbatteriet lär dock sjunka under 12,8V omedelbums vid start, men hur snabbt släpper reläet egentligen, har det någon tidsfördröjning ? De kloka säger nu att jag skall ta bort solpanelsladdningen på startbatteriet. Men dels vill jag inte det, dels kan ju samma situation uppstå i alla fall: Ponera att jag nyss kört båten och just stängt av. Inom några sekunder vrider jag om nyckeln och startar motorn igen. Och då har ju inte spänningen på motorbatteriet hunnit sjunka från sina kanske dryga 14V vid avstängningen till reläets släppspänning 12,8V - och reläet är sammankopplat. Precis som i solpanelsfallet. Om det var ett problem borde många ha bränt sina relän, men det verkar inte så. Kommentarer ?

Jag tror inte det är ett problem att batterierna är ihopkopplade om startbatteriet är fulladdat vid start, men jag har inte 100 koll.

Jag kör också min regelbundet men siktar på en gång i månaden. Trodde det räckte... Apropå de gamla Volvo Flygmotor värmarna jämfört med nyare så är det en jäkla skillnad! I min förra båt satt det en Volvo Flygmotor värmare och den lät just så, som en flygmotor. Och, ffa, det var antingen av eller på. Fullt spett och varmt som sjutton eller av och kallt. De nyare har en helt annan komfort när de börjar på full effekt, som låter betydligt mindre än ”rea-motorn”, och sedan successivt går ner på lägre varv/effekt när inställd värme nåtts. Otrolig skillnad!

Har inget svar på frågan men... Du kan ju alltid sätta en diod på senseledningen, som jag har gjort. Då släpper relät (slår ifrån) snabbare. Jag har också en (framtida) plan på en liten solpanel till startbatteriet. Tror det blir bra.

1. Jag brukar använda en syra av något slag. Denna funkar finfint: https://www.xn--ob-eka.se/hushall/stada-diska/rengoringsmedel/kalkborttagningsmedel-hessa-kalkbort-3600279 2. Gnid in förtöjningarna rikligt med diskmedel så slutar gnisslandet. Håller några veckor innan man behöver göra om processen.

Den oljan ser bra ut! Inget att oroa sig för!

Nu har jag en annan typ av värmare, men jag tar för vana att köra den vare sig det behövs eller ej minst en gång var fjortonde dag. Ofta gör jag det under gång, detta då av ovan sagda orsaker, dom mår inte bra av att långa tider stå stilla. När jag kör den under gång får den ju litet högre spänning och startar snabbare, tror jag iallafall. Även vintertid brukar jag köra värmaren någon gång emellanåt, och då tar jag ju vara på värmen om jag gör något jobb i båten.

Helt rätt har en lika den osar fan första 15-25 minuterna när den kommit igång och blivit varm syns inte en röksignal.

I en genomgripande renovering kan man säga som du anför, att motorn börjar om på noll. Genomgripande renovering innebär att man byter allt som rör sig och är mekaniskt. Allt från ventiler, foder kolvar lager packningar slangar mm mm, då kan man räkna motorn på nytt. Många renoverar inte sina motorer så. Utan man byter någon packning målar om byter lite slangar något lager och i bästa fall någon kolvring. Så du förstår det finns väldigt mycket olika syn på vad en renovering innebär. Beroende på vad du har för motor en större diesel så är 1500 timmar inte mycket strax över inkörd motor skulle jag vilja säga. En renovering på en av världens vanligaste dieselbåtmotorer volvo penta aq 41 6 cylindrar hamnar i kostnad för en total renovering i runda slängar på 100 - 150 tusen, men då är allt bytt nytt och fräscht. Vad gäller bensin från andra sidan atlanten så börjar det bli dags för en rejäl översyn.

MD21 är ju ett resultat av Volvo och Volvo-Pentas ”Franska äventyr”. Det är motor designad av Peugeot, och den finns i otaliga varianter i olika fordon, personbilar, traktorer och andra motordrivna trädgårdsredskap. Den var väl aldrig direkt lyckad som båtmotor. Som redan nämnts så är den känslig för varmgång och skall gå på tomgång en bra stund efter det att man kommit i hamn så att toppen kyls av. Den var väl från början på 75hk, och jag har svårt att tänka mig att den suttit i din båt från början. Gissningsvis har det suttit en AQ 130 (B20) eller liknande som ”tagit slut” och ersatts av denna maskin. Jag är ingen propellerexpert, men möjligen orkar kanske motorn att dra runt en propeller med större diameter och/eller kraftigare stigning? Och då kanske komma upp i planingsfart, men det känns osäkert. Sedan kanske man eventuellt kan bygga om drevet och ändra utväxlingen... Men både drev och motor är gamla grejer... känns tveksamt både med tanke på ekonomi och arbetsbörda. Jag gillar ju egentligen inte bensinmotorer ombord, men spontant känns det ändå som om du har en för liten båt för en tung dieselmotor, kanske en liten pigg V6:a kunde få plats och kanske matcha det drevet....??? Det blir upp till diskussion här om du vill. Eller en större ombyggnad då du lyfter ut motor och drev, plastar igen hålet i akterspegeln och monterar en konsol för utombordare och kanske en 90-150hk motor... Om du nu vill åka fortare, annars kan du ju ha det som det är och ta det lugnt i deplacementfart.

Vad jag minns från 21:orna är dom inte skall varvas mer 2600-2800 och att dom är ökänt känsliga för att gå varma. Kokar dom så kröker sig alutoppen direkt. Om du får den att varva 4500 så blir jag förvånad (och lite rädd). /B

Polaren har en Bison 31, med rak axel och trumma. Så en axelbock med Cutless-lager. Läckte rätt mycket, när han gick för motor. Det blev allt värre. En dag stod båten på botten, mellan y-bommarna. 40 cm vatten ovan kölsvinet. Vi länsade och kollade var det verkligen rann in vatten. Mitt för axelbocken! Tydligen hade någon tidigare lyft båten, endera med det aktre slinget på axeln eller bocken. Därefter plastat inifrån, typ en stor tätande klump. Det blev att slipa upp rätt rejält runt bocken. Och bända bort klumpen. Hårdlödde fast "vingar" av mässing på lagerbocken. De måttades först in rejält, så att vingarna hamnade mot skrovet insida. Stora hål Borrade i vingarna. Genom hålet trädde glasfiberremsor o s v. Egentligen inget svårt jobb, men dammigt. Och noggrann inriktning av axeln. Bl a kilning av axeln i bakre ä den av trumman. Fram fick axeln sitta kvar mot bakslaget, efter kontroll så att den låg mitt i trumman framände. Resultatet blev lyckat och mycket starkt. Använde Epoxi. Inte polyester. .

Som vanligt - bilder vore fint

Var hittar man ”sockerbitar” med brons?

Inte 5-56. Den löser upp, rengör och gör det istället på sikt kliniskt rent och gör det snarare mycket lättare för angrepp. Den är nämligen långt ifrån det dundermedel till allt, men varit föremål för en av de mest lyckade reklamkampanjerna genom tiderna. Men absolut vaselinspray eller kontaktfett !

Angående om det är rimligt att be om att göra ett komp.test: ja det är 100% rimligt och något man definitivt bör göra. Om säljaren har några problem med det så är denne oseriös, gå därifrån!

Jo... men alltså. I praktiken får du så gott som alltid i en lina som är minst 8 mm. Med en dyreema-kärna har den lägre töjning än motsvarande dimension av vajer (minus höljet, alltså), dvs du kan t ex ersätta 5 mm vajer med 8 mm dyneema och ändå få lägre töjning. Får du bara plats med 8 mm dyneema har du snarare 3 mm vajer, och får då tillräckligt starkt, och tillräckligt låg töjning. Vad jag försöker säga är att problemet löser sig själv och du stoppar dit en såpass stor dyneemalina som du får plats med 🙂

Kan du hitta något som bekräftar din lärdom om myrstackar är fridlysta? Vad man inte får göra eller inte bör göra skiljer sig en aning. Ja vad som är anledningen till läcka kan man fundera och diskutera om hur länge som helst, självklart är det bättre att ta reda på varför som jag skrivit i tidigare inlägg. "Självklart är det bästa att lyfta upp båten och laga läckan men en del av frågeställningen va om det gick att fixa tillfälligt med båten kvar i vattnet, så svara jag efter min erfarenhet."

Nu skrev jag inte att rödmyror är fridlysta, men jag har fått lära mig att man inte får skada själva stacken. Oavsett - om läckaget är mellan rör och skrov, är risken ju att röret släppt. Då hjälper ju inte en myrstack.

Svaret är att Nasa bara övervakar förbrukningsbatt och att startbatt är kopplat ”för sig”. Det är bara strömmen till/från förbrukningsbatt som passerar shunten och som Nasa mäter.

Normal Mars-fart är cirka 9 000 knop och då tar det cirka 500 dygn att komma dit. 🙃 Sorry!

Jag tycker inte att man ska skylla korrosionen på sockerbiten utan på förvaringen av blöta tampar i oventilerade stuvfack. Jag tror att vad som helst rostar under sådana förhållanden. Jag tog häromdagen av annan anledning bort en sockerbit i båten som jag själv satte dit för 35 år sedan (som provisorium). Den var helt opåverkad av korrosion, däremot hade solen tärt på plasthöljet.

P.g.a. elektrolytisk korrosion. Material vandrar från ena polen till den andra (ungefär som en offeranod som bryts ner), därför kommer den ena att ätas upp värst. Dock krävs en ström, men med den blöta omgivningen var ju ledningsförmågan fixad. Med kontaktfett och/eller annan täckning av de nakna ledarna (tätt don eller gjutning) kan det förhindras. Men en sockerbit med sina nakna skruvar så blir det svårt.... (F.ö. är det ofta liknande principer man använder för att försilvra eller belägga metall med annan metall - man spänningssätter objekt + lösning/offermaterial).

Vad talar emot att Nisse när han skruvat på topplocket inte fått till det riktigt med packningen, och nu har motorn stått med lite vatten i och fått obetydlig ytrost här och där. Jag skulle nog bytt olja och packning, startat och sett hur det går, innan jag eventuellt river alltihop

Läser ofta på forum och tre saker dyker ständigt upp, alla med diverse förslag och dyra kemikalier. 1) Teak. Ger inga råd här eftersom de flesta har olika syn på vad som är snygg / välbehållen teak; oljad, vaxad, ljus, mörk, obehandlad etc. 2) Gul gelcoat = Oxalsyra i pulverform. Köpes på närmaste byggvaruhus (ex. Bauhaus) för 100 kr/förpackningen. Blandas med lite vatten och smetas ut på gelcoat, lämpligen med vanlig tvättsvamp. Avvakta 3-5 min spola av med färskvatten = vit gelcoat. 3) Toalett-/urinlukt. Det är inte varken själva urinet eller bajset som luktar. Det är alla äggviteämnen i kisset/bajset som luktar vidrigt. Detta löses extremt enkelt med ett par flaskor Perstorp (eller annat märke) av ren ättika (8-12%). Ättika är helt miljövänligt och dunstar av sig själv plus att den torkar ej ut packningar och slangar som vissa andra kemikalier kan göra. Ättikan bryter dock snabbt ned samtliga äggviteämnen och odören försvinner till 100%. En flaska kostar ca 15 kr. Späd ej. Inför hösten pumpar jag in en flaska (ca 3 dl) i septitanken via toaletten och låter det ligga under vintern. Under sommaren så pumpar jag in 1 dl per månad eller oftare beroende på hur toaletten nyttjas. Även om du har gamla slangar eller köpt en gammal båt med urinlukt så fixar ren ättika problemet. Man ska absolut inte skicka ned klorin i toaletten. Dels för att klorin inte löser problemet men framförallt för att ren klorin är så starkt att det går extremt hårt åt gummipackningarna. Klorin dödar bakterier och bleker färger. Äggviteämnen är ingetdera. /Knubblo

Hej Vi använder Frog i Göteborg, dom lastar lätt 10 stenar på 1500-2000 kg på en gång. Vi skall inom närmaste veckorna lägga ut 10 nya bojar på västkusten. Då har SXK 100 bojar på västkusten för sina medlemmar. Hälsningar Ove

Jag kan nu mer titulera mig ägare av en Polar Monaco 290. Skall bli riktigt spännande och jag kommer säkert komma med flera nyfikna frågor i detta forum, hoppas då på er hjälp😉 I år kommer vi inte genomföra några större förändringar på båten, blir till att montera lite handtag för att underlätta passagen ner i sittbrunnen för mina barn. Samt montering av solcell inkl regulator, lite 12v uttag och div LED belysning.

Ser ut som en Volvo flygmotor /Ardic 091 D

Helt rätt. Om startbatteriet är fullt så går i princip all ström till startmotorn från det enligt minsta motståndet lag. Det är annat om startbatteriet skulle vara tomt eller halvtomt, men då har ju skiljereäet redan brutit för längesen.

Fortfarande ska man dimensionera fallet efter kraft och töjning och inte efter vilken lina som får plats i trissan. Nej, den ska vara anpassad efter behover av lastupptagning och töjning.