Ledartavla

Plus till startmotorn kommer från startreläet. Detta har två grova anslutningar, en som nämnts till startmotorn och den andra till batteriets pluspol. Kortslut dessa med t.ex en startkabel. Enklast kan vara att ansluta till ena klämman till batteriets pluspol och nudda med den andra mot den anslutningen som går till startmotorn. Men se upp så du inte kommer åt någon annanstans. Om startmotorn startar så är den antagligen ok. Anslut då en voltmeter till de två klena anslutningarna på startreläer. Den ska visa 12V vid startförsök. Om den gör det och startmotorn startar så är det fel i reläet.

Den här har nu funkat till min 9-metersbåt ett antal år. Sätter den i likrännan på lagom höjd med ett rep ner till mastfoten och lyftkroken direkt i bygeln som är en 5 mm järnten som i tidigare liv varit marschallhållare, kompletterad med en rörstump. När masten står på plats är det bara att dra ner, utan konflikt med spridare, lanternor och annat.

Så det enda du står för är att att ropa att lagen är dum? Vad tror du att du kommer uppnå med det?

Det har säkert att göra med impellerbytet. Nedan har jag försökt beskriva hur det funkar i din motor (och många andra) och vad som gått fel. Jag lägger alltid i framväxeln innan jag lossar växelhuset och kollar sedan att reglaget ligger i framväxel innan jag monterar tillbaka huset. Huset monteras först provisoriskt med ett par muttrar, varefter jag kollar att Neutral funkar som den skall. OBS: Man bör undvika att lägga i backväxel utan att motorn går. Nedan har jag försökt illustrera hur växelmekanismen nere i växelhuset funkar. Med hjälp av reglaget vrider du växelaxeln. I nedre änden av växelaxeln (inne i växelhuset) sitter en oval så kallad kam som trycker på en växelföljare som i sin tur påverkar den koppling som låser fram respektive backdrev vid propelleraxeln. Växelaxeln är delad med splinse nere vid växelhuset, så att detta kan tas bort utan att behöva frigöra växelaxeln. Delningen funkar på samma sätt som jag illusterat med skruv och bit nedan. För att växel skall funka måste växelaxeln sättas ihop så att överdelen (reglaget) och underdelen (växelhuset) kommer i synk. När synken blir helt fel som i ditt fall så kan det bli så illa som du beskriver, Figuren är ritad med framväxel i, men om kammen då skall stå enligt den heldragna eller streckade kammen vet jag inte. Du får ta bort växelhuset, kolla hur övre delen av växelaxeln rör sig när du rör reglaget och utifrån detta räkna ut hur du skall ställa in den nedre växelaxeltappen för att det skall funka när du sätter ihop det igen.

Vi resonerar nog egentligen väldigt lika - förluster skall nedbringas till ett minimum ! Men det finns en gräns för vad som är rimligt/"Good Enough". Och det är här som man kan ha olika åsikter, åsikter som i vissa fall nästan blir gränsande till religion. Nu var det jag reagerade på dock inte att minimera förluster - där är nog de flesta överens - utan att du skrev att det vid högre strömmar var viktigt att ha kablar av samma dimension och samma längd. Mitt budskap var att det snarast är viktigt med efter omständigheterna tillräcklig dimension. 😉

Det är det IngemarE förklarar. Med ett 80 Ah batteri bör du kunna gå med full effekt 360 watt (30 amper) i runt en timme innan du kommer ner till 12,4 volt i vilospänning (belastat batteri efter några timmar). Batteriet blir inte förstört för att det under belastning går ner under 12 volt.

Notera att Erlandssons har minst tre olika sorters slangar till dricksvatten. Denna använde jag, och den tål 100°c.

Vill bara slå ett slag för det enkla som inte behöver betyda dyrt. Gick ju på båtmässan och kikade på båtar och tillbehör som alla andra gör. På jolleavdelningen såg jag en intressant liten båt som heter Weta trimaran, denna betingar dock ett pris på 150,000:- vilket inte ligger i kategorin billigt i denna storleksklassen på båt som då är 4,5 meter lång/kort. Började därefter söka begagnat på Blocket och fann till slut ett intressant objekt för 10,500:- som tilltalade mig starkt. Båten heter Supernova och konstruerades av en dansk vid namn Ib Pors Nielsen. Han var tidigare pilot inom SAS och hade ett starkt seglingsintresse på sin fritid. Han konstruerade flera typer där den största var på 30 fot och hette Fleuret. Den var till nöds övernattningsbar och trailerbar med sin specialvagn för ändamålet. Tillbaka till min båt då som hade legat i en trädgård under en gran i över två år så den var grön av mossa och barr och såg väl mest ut som nåt som kunde förpassas till en container. Men köpet genomfördes på plats och den hämtades efter ett par dagar med en skåpbil. Väl hemma fick den ligga tills det blev något varmare i luften för att kunna göra någon kraftigare rengöring. Under all smuts låg där en liten jolle med tre skrov som såg ut att vilja komma ut på vattnet igen för att ge seglingsglädje till någon (mig). Vid genomgång av alla delar såg det ut att fattas ett antal låsklips som då behövs för att låsa fast skroven mot den trampolin som sammanbinder skroven till att bli en farkost på 3,2 meters bredd. Vid en noggrannare kontroll kunde jag finna nio av tio låsbleck så endast ett fick tillverkas för att kunna sätta ihop jollen. Sedan har alla linor och fall bytts ut till modernare material, även de krängband som satt på trampolinen byttes ut och så även de block som var så slitna att de ändå skulle ställt till med problem eller haveri. Nu är då jollen färdig och den första testseglingen är avklarad med gott resultat. Vid en medelvind på runt 5,5 m/sek så toppade båten 8,7 knop vilket ändå får ses med gamla originalsegel från tidigt 80-tal som helt okej i sammanhanget. Nya segel har jag fått några olika offerter på så beslut om vem som får sy upp tas under hösten. Men prisskillnad mellan 9300:- och 15,500:- för samma dukkvalitet gör ju valet ganska enkelt. Och då pratar vi om enkla segel i Dacron och inga extrema dukar eller laminatsegel även om de kanske skulle kunna ge nån halv knop till. Sommarens utmaning kommer att bli lite äventyrliga utflykter med båten på en specialbyggd vagn som just nu är under ombyggnad från att ha varit en husvagn till att bli en vagn som passar denna jollen perfekt men ändå går att använda för andra transporter till nöds. Som motor när vinden dör ut och man behöver ta sig hemåt hamnen eller är ute på okända vatten och man inte kan eller vågar susa in i en gästhamn med fulla segel i tio knop så valde jag den handvevade något udda skapelsen som går under namnet ”Free Wheeling” som enkelt hängs över det fäste jag tillverkade just för detta ändamålet. Man ska under ganska lugna förhållanden kunna komma upp i farter runt 3-4 knop om man ser de filmer på Youtube som finns där om man söker. Lägger här upp några bilder på jollen så länge.

Ja, mindre traktor, typ midjestyrd redskapsbärare eller någonting sådant. Kolla med en firma som säljer, hyr ut eller reparerar sådana, dom kanske har begagnade däck du kan köpa för en struntsumma. Amnars som någon annan förslog kan du ju fixa till det med innerslangar.

Jag gissar (OBS!) att det är problem med sensorn. Har du kollat att trådarna sitter rätt och att sensorn inte har en massa skit på sig? Jag hade problem med sensorn som, visade det sig, behövde bytas. I mitt fall stannade ankaret aldrig ☹️

Har för mig man rekommenderar minst 380cca till de större förgasarmodellerna från Yamaha. Det blir ofta uppåt 70ah i folkmun och ditt nuvarande är som sagt lite klent.

Smaken är som baken. Jag vill färdas så tyst jag kan, vilket inte blir så tyst med planade båt, trots fyrtaktare på akterspegeln. Men en lagom dämpad v8 som ligger och puttrar är mysigt ljud. Men misstänker att tråden håller på att glida ifrån ämnet och trådskaparens frågor. Vi kan diskutera motorljud i annan tråd. Så hoppas jag att trådskaparen får utrymme här till sina funderingar.

Jag råkade ut för det också med däck till veteranbilen. När jag förtydligade att jag inte tvunget ville ha 6.5-13 diagonaldäck utan föredrog moderna radialdäck hade dom massor! 7.5-16 låter som traktorframdäck i min skalle..

Kanske skulle förtydliga för ungdomarna att man förr använde tum och på just 16 tummar körde tex michelene sina 9.00 16 ända tills 2003 då man ersatte 9.00x16 med millimeter systemet. vill du ha lägre hjul men ändå samma bredd så går du ner i profil och räknar slitbanan i mm

?????????????????????????????? Gamla tidens gruvkarlar drack mycket brännvin ur krukor, men hur det hänger ihop med din toaslang har jag väldigt svårt att förstå.

Måste väl bero lite på hur du har det kopplat tänker jag... Du kan ju sätta att geofence-larmet ska göra att sirenen tjuter men att avbrott på t ex input2 bara ska skicka sms. Åtminstone om jag tolkar det rätt under appens larmkonfigurering. Där jag har min båt tänker jag att siren är en allmänt dålig idé, bättre att det alltid larmar i det tysta. Men jag antar att det kanske är bra om man har båten någonstans där mer folk rör sig runt.

Projektion tycks också vara en mycket vanlig åkomma...😉

Värderingen är riggad. Här räcker det med SWEBOAT:s kritik mot den.

Min åsikt har stöd i fakta.

Ja det är många faktorer som gör att äldre båtar inte längre uppfyller CE-kraven Juridiskt så får inte en mäklare/företag sälja en båt med eftermonterad sugtömning då Finns mängder av liknande exempel Man kan tycka att Sweboat borde jobba för ett fungerande system istället för CE som inte fungerar på båtar i längden

Jag såg Norhern light när den låg i Fiskebäckskil. Den är såld sedan några år till en familj i Holland, så det måste vara de som säljer den nu. Det finns en, som jag trodde likadan på Grundsund (också på Skaftö, liksom Fiskebäckskil), men nu misstänker jag att det är en OR40. Jag tror den är lite högre på vattnet, framför allt akterut. Men det är nog marginella skillnader. Riktigt rejäla båtar det det i varje fall, men lite för stora för mig.

Jag skulle vilja säga: "Tillräcklig dimension och så korta som möjligt". Dock inte så korta att man inte kan lyfta på en elpanel eller skruva ur en strömbrytare därför att kablarna tar emot. Elektronerna bryr ju sig inte om plus- och minuskablarna har olika längd, dom ser ingen skillnad. Om nu elektroner har ett medvetande, så ser dom hela processen från batteri, till förbrukare, till strömbrytare till säkring och åter till batteriet på samma sätt som friidrottslöpare, travhästar och speedwayförare, dom ser det som ett evigt springande på en ändlös bana, men elektronerna springer i vänstervarv, från minus till plus. Ju bredare banan är, desto bättre blir loppet, då kan fler elektroner komma i mål samtidigt. Om det då finns vattengravar, eller fåniga häckar att hoppa över sätter det ned kapaciteten, i tävlingar med hästar kan ju sådant förekomma, men inte i speedway, om nu någon tvivlar. (Och så blir det en parantes 😄"Här kommerrr nu ett förtjusande ekipage, det är Grrreve Bolinderrr Munktell på en trrreårrrig valack, Han ärrr felfrrrri, men ack, aj, aj, aj, han pisarrr i vattengrrraven… Och hurr skall det gå för Berrrt i nästa avsnitt av Lödderrr, kommerrrr han att bli helt osynlig?" Den statliga televisionen var mycket bättre förr!😇)

Kan det vara såhär att ljungbergarn egentligen har i uppdrag att befästa lagen hos båtmänniskor, kanske rent av få den utökad och att det är ett extremt omständligt med slugt sätt att skapanopinion för lagen? För han lyckas nog bättre med det det än bilda opinion mot lagen. Bara det att vi inte insett det tidigare....

Svar ja, dvs att det blivit fel läge på växelaxeln när han satt tillbaka växelhuset efter impellerbytet

Och på min båt funkar dessa PEX-slangar utomordentligt (som jag också tjatar om 😉) direkt på vvb. Pratade med en kompis som jobbat mycket med vatten och då jag nämnde PEX blev han alldeles lyrisk. Efter ett tag kom vi dock fram till att det finns olika PEX. Då kom jag ihåg när jag var på byggmarknaden hemma och frågade efter PEX-kopplingar och blev hänvisad till en helt annan sorts kopplingar. Så det finns flera olika sorters PEX!

Ser ganska normalt ut, tycker jag. Din planingströskel ligger kring 9-10 knop, du ser att l/nm plötsligt går ner fast farten går upp vid ökat varvtal. Men du bör också, förutom de olika belastningsfallen som nämns ovan, göra en kurva där du minskar varvtalet efter att ha varit på max. Dvs när du ligger i plan och drar av - men bara lite. Inte osannolikt kommer t ex l/nm inte att följa samma kurva, och du får en annan "bästa planingsfart".

Både du och bränslet är väl förhållandevis långt bak i båten, och en baktung båt planar väl senare? Att förbrukningen fortsätter sjunka vid högre varv kan också ha med motorn att göra. Propellern kanske får bäst verkningsgrad vid den farten genom vattnet i kombination med den belastningen. Och kolvmotorer har högst verkningsgrad vid maximalt vridmoment, vilket nog också ligger vid ett relativt högt varvtal. Kombinationen av motor och propeller, plus själva belastningen och farten genom vattnet, samverkar för att ge en viss "profil". Gör om testet med en gubbe i fören också.

Väldigt intressanta grafer. Att dömma av de bör du hålla dig under 6 knop eller mellan 18-25 knop för bästa bränsleekonomi. Verksr helt rimligt så du har säkert mätt rätt. Nät du lastar båten fullt med folk kommer det övre fönstret att krympa då båten går trögare, kanske måste du då hålla dig över 20 knop för att aktern inte ska börja sjunka neråt. Även övre gränsen kommer säkert att sänkas lite då motorn går tyngre. Jag har en Yamaha f150 och den här ju en enklare form av färdsätt men jag har kommit fram till ungefär samma som din graf visar. En fyrtaktare drar ju såklart mindre om man kan hålla den under ca 3000 varv, men då planar båten inte och då går båten betydligt trögare än du vinner i motorn lägre förbrukning, så detta möts någonstans när båten planar ut helt. Därför sjunker den faktiska förbrukningen ju fortare du kör, tills en viss gräns. För både dig och mig runt 20 knop. Det gör att du får den kurvan. Bränsleförbrukningen tycker jag verkar fullt rimlig. Kör du i plattvatten är grunden så att i deplacementfart motorn intrimmad, under accelerationen motorn intrimmad tills du är över planingströskeln. Sen trimmar du ut motorn så den höjer fören lite och därmed mindre våt yta och båten går fortare och billigare. Ju högre fart, ju mera uttrimmad. Börjar den suga luft och värva upp, trimma in till propellern greppar. Du kan ju se förbrukningen så testa i lite olika farter så ser du dels på farten, dels på förbrukningen hur den påverkas. Vill du hålla 22 knop och trimmar ut så ökar farten lite och du kan då dra av lite gas för att hålla samma fart, då drar den mindre. Är det vågor så har man motorn mera intrimmad för att få längre vattenytan och vågorna möts längre förut där båten är spetsigare. Lite högre förbrukning men bekvämare. Är det rejäla vågor och du kör med vågorna kan det ibland vara bra trimma ut lite för att båten inte ska dyka så mycket när man kör ikapp vågorna. Enkelt förklarat, ut och testa så ser du hur just din båt reagerar. Ska du svänga kraftigt så är det bättre trimma in om du hinner det, då sladdar den inte lika mycket och mindre risk för att den ska hugga tag i vattnet.

Att spänningen sjunker tillfälligt vid last och hur mycket beror på den inre resistansen hos installationen men (förhoppningsvis) mest styrt av batteriets egna inre resistans. Alltså batteriets egna Ri + säkringar, kablar (både plus och minus) och brytare du har på vägen. Samt inte minst batterikabelskorna och konditionen på skarvar och kopplingar. Batteriets Ri och max startström hänger också ihop (ofta benämnt CCA eller MCA). En ungefärlig uträkning ger att du har c:a 25mOhm inre resistans i kretsen (lite beroende på var du nu mäter med voltmetern). Nu skriver du inte vad du har för batteri, men ett normalstort bilbatteri kan tänkas ligga kring 8-10 mOhm redan i sig. Mindre batterier (med lägre startström) har i allmänhet högre inre resistans och tvärtom. Ett äldre batteri tenderar också att ha högre Ri jämfört med ett nytt. Eftersom batteriet direkt återgår till "normal" spänning när du slår av är det nog inte någon större risk för batteriet, men - beroende på vad det är för batteri - kan det du mäter möjligen tyda på att det sett bättre dagar.

Betrakta ett relä i detta exempel som en fjärrstyrd strömbrytare som med en liten manöverström kan bryta mycket större strömmar. Relät placeras nära batteri och förbrukare med så korta kablar som möjligt, men de klenare kablarna till reläts manöverspole kan vara väldigt långa. Reläts kontakter tål mer och är hållbarare än den lilla kontakten inuti tryckströmbrytaren, så det kan ju vara bra att avlasta den.

finns ofta samarbeten mellan olika hamnar som är med i detta. vanligt kring öresund!

Är det Mooringo du tänker på? https://mooringo.com/se/batagare/

Men den nya Mente kontrollen måste ju kunna driva Bennet pumpen, det är ju Bennet pumpen som drar all ström. Mente kontrollen i sig drar ju minimalt med ström, säkert 0,5A eller så.

Jag har en Jabsco membranpump som gått med saltvatten (förvisso mestadels Östersjövatten som en del betraktar som sött) i sju säsonger. Den har aldrig körts med sötvatten förutom en kort period i Vänern. Den uppvisar inga problem ännu. Det man ska tänka på är att montera pumpen med motordelen uppåt så att ev läckor inte kommer in i motordelen. Det spills ju lite vid vintertömningen när kopplingarna lossas för att kunna suga ur kvarvarande vatten (våtdammsugare är praktiskt till denna åtgärd). En annan installationsfördel är att montera ett externt relä som styrs av pumpens tryckgivare och låta det externa reläet mata pumpmotorn. Detta förlänger livslängden på pumpens tryckrelä och det externa reläet är mycket billigare. En membranpump tar 8-10A vid drift och då tryckrelät slår till/från rätt mycket vid låga vattenflöde så blir det rätt mycket gnistor inne i tryckrelät. Det fungerar bra med ett enkelt fordonsrelä för en 50-lapp. Jabscos tryckrelä kostar det 10-dubbla. Ytterligare ett råd vid pumpanskaffningen. Köp en pump med högre tryck och större kapacitet och meranvänd den som spolpump för att kunna spola av båt, ankare, leriga stövlar mm.