Ledartavla

Ja oftast (alltid?) är det nog så numera. Många med mig här på forumet vill ju renovera och reparera så långt det går framför att köpa nya prylar. Men man får ju fråga sig hur långt man skall gå. Om du kan få in olja mellan hölje och vajer är det ju bra, om det sedan funkar friktionsfritt. Men sådana här grejer är nog ändå förbrukningsmaterial och kanske skall bytas minst vart 20 år eller så.... Det är väl också en ekvation med nedlagd tid vs kostnaden för att köpa nytt. Reglagekablarna tillhör väl även de viktigare delarna jämte styrningen för att säkert kunna manövrera båten, så du skall nog ändå kolla vad nya kablar kostar. Dom är ju inte tekniskt svåra att byta, men det kan ju vara bökigt att dra dessa ombord genom trånga passager i skrymslen och vrår. Jag kommer nu på att jag har mekanisk koppling i en gammal bil jag har, samma skit där, en trög vajer i hölje. Här gick det att rappa ur vajern, med oljekanna och tryckluft båstes olja in i höljet, vajern lödandes i ändan och knuffades in i höljet, och det blev bättre, men inte jättebra, men man får bra motion i vänsterfoten. Men det kan ju också bero på den förstärkta rallykopplingen.

Får lära mig massor! Tack för det jag tycker aktern är väldigt fin! En liten kul grej, jag fick med 2 extra renoverade drev och reservdelar till både motor och drev. Så än så länge kan jag ”sitta lugnt i båten” Fisksätra, ska kollas upp! tack va snälla ni är som hjälper mig.

Din motor är en årsmodell -89. Jag hittar ditt serie nr på EPC sidan. Se tolkningen här: https://www.marineengine.com/parts/engine-model-guides/omc-johnson-evinrude-model-number-guide/omc-johnson-evinrude-model-number-guide-00002.html

Det är en kabel per drev, den andra går till motorns förgasare eller bränslepump. Javisst går det eventuellt (läs längre ned) att ta ur själva vajern ur höljet, göra rent och fetta in, eller kanske hellre olja in. Men först skall du kolla spelet i drevets växelförare, lägg reglaget i friläge, nu skall det vara litet spel eller glapp mellan vajern och växellänkaget under kåpan i drevet. Om det är tajt här kan det vara svårt att få i backen eller framväxeln beroende på hur det är justerat. Sedan kan denna mekaniska tröghet finnas inuti drevet också, har du kollat drevoljans färg (och lukt)? Ja även oljenivån förstås. Om du skall ge dig i kast med att byta reglagekabeln eller kablarna, så finns det modernare sådana med en teflonbelagd insida, dessa ger mindre friktion och är väl kanske dyrare också. Reglagekablar säljs i 10cm intervaller, bättre med en litet för lång i generösa radier än en som är ”exakt rätt längd” som blir för tajt. Viktigt är också att kablarnas böjar ”bowden tube” är i stora radier och att dom inte kommit i kläm någonstans eller att höljet skadats av värme någonstans runt motorn, avgassystemet eller så. Kanske en dålig jämförelse men jag har med gott resultat hällt i en tunnare ”symaskinsolja” i kabelhöljen till cyklar och mopeder, och det gör där underverk. Samma sak borde du uppnå med att hälla i olja i dessa reglagekablar, men då kanske det är nödvändigt att ta ur dem ur båten, och sedan är ju ändstyckena pressade på vajern så man får vara litet finurlig för att få in olja mellan vajer och hölje, kanske med en injektionsspruta. I mina tidigare båtar som hade reglagekablar bytte jag till teflonkablar utan att ens försöka åtgärda de gamla. (Nu har jag elektriska servon till gas- och växelreglage).

Det går, men javisst det finns saker som är lättare. Jag gör som så att jag tvättar faktiskt mina fasta förtöjningstampar med ryckdämparna på i tvättmaskinen varje höst, kulörtvätt 40 grader. Innan tvätt tar jag förstås bort schacklarna. Jag tror att detta underhåll håller mina linor i bra skick. Jag kör nog alla linor jag har ombord som då har använts under säsongen. Då blir dom "som nya" saltvattnet gör ju dem annars stela och besvärliga. Men det blir trassligt i tvättmaskinen, kanske det blir bättre om man först lägger dem i en nätkasse. Det kan väl vara så att linorna kan vara litet olika, och då liksom "fastna" olika hårt i ryckdämparens vindlingar. Kanske du kan smörja in linorna med någon vattenlöslig hudkräm eller liknande, kanske varmvatten går lika bra för att få mindre friktion mellan linan och gummit..? ja jag har aldrig provat det själv. Sedan får du väl lirka och bända och försöka rappa ur linan. En större skruvmejsel eller mer professionell märlspik kanske är bra att ha till hands. Jag har ju splitsade öglor i varje ända av mina så mina ryckdämpare sitter där dom sitter! Å andra sidan kanske man skall byta förtöjningslinor och dessa dämpare nån gång emellanåt, vad tror ni? Jag ärvde mina av min far, som fick den på köpet då han köpte sin Ohlsson 88, 1981, och redan då var dom nog 5-10 år gamla. Visar dock inga tecken på slitage, varesig linorna eller dämparna (äkta Forsheda). Det är nu till tredje båten och i fjärde hamnen jag använder dessa linor. Tvättmaskinstvätt... ja jag har kört vanlig treslagen ankarlina också i tvättmaskinen, 60 meter lång, det blir väldigt trassligt men rent. Kättingen och själva ankaret tål inte centrifugen eller tvärt om, centrifugen tål inte kättingen och ankaret, i alla fall inte på 1200 rpm. Så ett gott råd, tag bort kätting och ankare innan tvätt, i alla fall ihopfällbara paraplydraggar, dom kan fälla ut sig under tvättprogrammets gång och ställa till en massa elände. Bruce gillar nog inte heller den tvätten. Måhända är även blyad lina olämplig att köa i tvättmaskin, man kan ju få ut Pb i sköljvattnet och kanske paja någon process i reningsverket. Behöver jag lägga till en smily?

Visst är det ju `allmänt bra att inte onödigtvis borra nya hål i sitt båtskrov´. Men jag tror du har en överdriven farhåga, detta eftersom sådana skruvhål ju är lätta att täta*! Själv skulle jag i ditt fall inte tvekat att montera bort den gamla nödstegen med sitt handtag (gulmärkt i bilden nedan)! Tätat hålen, borrat nya för den badstegen av hjärtans lust. Skillnaden mellan en nödstege och en badstege varierar nog litet beroende på situation och vem som klättrar. (Åldriga personer avkylda i ofrivilligt dopp i nån nödsituation är ju helt annat än frivilligt badande ungdomar ankrad i nån hamn!?) Din nya stege är i mina ögon både nöd- och bad- stege, skulle demonterat den gamla! *) angående eventuell oro för tätning av små genomgående skruvhål: Vattentrycket utifrån på fritidsbåtars skrov är ganska minimalt, det ringa vattendjupet pressar knappast in `ens en plugg gjord av tuggummi´? (Självklart måste man ta hänsyn även till `tidens tand´ så exemplet tuggummi får inte bli nån permanent lösning, men men.)

Mitt modem sitter i båten men när jag kommer dit skall jag kolla och se om jag kan hitta något. Kanske är lättare att se något/någon inställning när det finns service tänker jag. Tyvärr dröjer det några dagar innan jag kan åka dit.

Utan tvekan båten med dieslar utav den anledningen att ca 5.5 ton matchvikt och en 5.7 bensinare på 320hk blir väldigt trög och trist att köra samt får kämpa väldigt mycket(kortare livslängd) Semesterpackad kan nog båten vara svår/väldigt trög att få upp i planing tänker jag(beroende på båtmodell så klart)

I det här fallet hade jag valt bensinaren. Singelmontage borde ge billigare service och i det här fallet har bensinaren även få gångtimmar och är nästan 10 år yngre. Har båten samma ålder som motorn borde även det vara ett plus för bensinaren.

ni som undrar hur det gick! Har provkört båten idag med höjd utombordare och en fyrbladig RXB4 17” rostfri. Båten blev mycket trevligare att köra! Inget vattenstänk kring motorn och jag når 5900rpm på fullgas, 30 knop landa jag på då. Men jäklar vilket bett motorn har i vattnet nu. Mycket bättre acceleration! Och jag kan trimma ut motorn helt och hållet utan att båten börjar ”galoppera” eller ventilera. Vet inte om det beror på höjd utombordare eller propeller. Men helnöjd med resultatet!!

Toppen återmonterad och nu går motorn. Snart sjösättning.

Gav jag inte svar på det? Nåja, en bra dag är en bra dag även på norska kusten. Även norra delen. Eller som de säger; En dålig dag på sjön är alltid bättre än en bra dag på jobbet!

Nödvändigt i många lite ruffare hamnar bl a på sydkusten, Danmark och Tyskland och på Europas kanaler. Men Medoch har alldeles rätt, det kan bli stora krafter i linorna och kan vara riskabelt att hänga i mantåget. Mina är gjorda av 45x95 och runt 2 meter långa. Parkeras längs med mantåget när de inte används.

Jag använde sådana när jag gick på slusarnna till Medelhavet men det var inte bra dom gick sönder på grund av att tempen som håller dom gick sönder

Man brukar se sådana på båtar som ofta slussas. När vi för många år sedan gick Dalslands kanal fick jag några gamla brädor på ett ställe som vi sedan använde. Där är slussarnas sidor sprängda i berget och sannerligen ojämna, det förekommer även avbytare av lodräta stålbalkar eller kasserad järnvägsräls, då är det väldigt bra att ha något att lägga emellan.

Väldigt bra när kajen är ojämn. Har en på 130 cm. Har borrat vertikala hål för linorna så att de inte nöts mot kajen.

Fungerar väldigt bra, har alltid med två fenderplankor, kanske 2 meter styck. Som du säger fungerar de bra mot bergssidor och ojämna bryggor, men även mot däck, stolpar etc. Extra bra om man ska segla i områden med mycket tidvatten.

Jag tycker det är kanon! Båtgrannar bruka titta snett om man sätter de emellan fendrarna.

Suck, herr nybörjare Mellgard, denna debatt avklarades för typ 15 år sedan! Många inlägg gjordes innan alla båtägare (utom du) insåg varför TBT med rätta förbjöds! Läs på i forumets historik!! Snälla, lägg ner genast! (Alla sorts forumtroll drabbar oss numera, det är inte läge att dra upp gamla sedan länge redan utredda saker längre.) 😉 Har du inget matnyttigare argument än hastigt hopgooglade "fakta" ur nån okänd färgburks pliktskyldiga "miljödeklaration" så lämna oss ifred! Om än hämtad ur "transportsstyrelsens" sidolänkar så är TBT rejält giftigt, lääänge! @stavhammar Gör ditt städjobb!