Ledartavla

Tack! Jag gör en egen tråd om detta.

Litade du inte på svaren du fick här Givetvis blir det kostnader för frakt så det täcker hela sträckan, även från båten/flygplats till där man bor. Men det brukar vara inräknat i den fraktkalkyl som man kan göra, så det är inga överraskningar.

Ingen risk. De brukar ju inte lyssna på andra.

Jag hade också valt alternativ 2. Köp en båt som motsvarar dina förväntningar från början. Brukar bli billigast så. Som någon skrivit så är dock 150hk varianten ovanlig. letade själv efter det, men det blev en med 115hk från 2018 istället. Inget jag ångrar, utan jag kanske lämna bort maskinen för optimering och skall då kunna leverera ca 130hk. Toppar idag 36 knop. Fullastad, 4 vx, 4 barn 31-32 knop och inga problem med att komma upp i planing. Vet ej hur snabb den blir med 150hk, men kanske över 40 knop? Faller också in i ledet att en Yamarin utan en Yamaha på akterspegeln påverkar begagnatpriset negativt.

Signalkräftor är ju en helt annan maträtt än havskräftor. Själv äter jag gärna båta och uppskattar de flesta olika skaldjuren. I somras var jag i Skottland och provade deras skaldjur, helt fantastiska och kan inte jämföras med de vi fiskar i västerhavet. Fulla av smak, krämigt gott kött och billigt. På en restaurang fick jag in pilgrimsmusslor, serverade med blodpudding och pommes. Lite udda

Fast skatter kan faktiskt användas som ett styrmedel i syfte att styra utväcklingen i en eller annan riktning. Till exempel våra nordiska bränskeskatter styr våra val av bilar i en betydligt mindre miljöskadlig och mer nationalekonomiskt sund riktning än i till exempel USA där staten ser som en av sina viktiga uppgifter att förse nationen med billig bensin. I Finland har det upprepade gånger visat sig att antalet alkoholrelaterade sjukdoms- och olycksfall och antalet knivhuggningar är omvänt proportionella mot priset på brännvin. Så om vi återgår till ämnet det vill säga båtskatten så går det med andra ord utmärkt att använda skatten som styrmedel för att åstadkomma en utväckling i miljövänlig riktning. Den avgörande punkten är vad lagstiftarna väljer att prioritera: -Miljövård med skatt som styrmedel -Skatt med miljövård som svepskäl Valet är upp till lagstiftarna. Därmed är det i sista hand upp till oss medborgare att hålla lagstiftarna i strama tyglar så de gör rätt val!

Staten kommer att behöva mer pengar framöver, i synnerhet om man ska ge bidrag till alla komuner som är på gränsen till konkurs. Ska man inför skatter så är det bra att kunna skylla på miljön, det gör att fler människor kan acceptera höjda skatter. Sen är det en ganska liten grupp som har större båtar så de är nog att betrakta som "lovligt byte". Vänta bara, det inte en fråga om utan när vi får en båtskatt. Om vi inte byter regering förstås. Det rätta skulle ju vara att staten minskar sina kostnader, måte vi verkligen avlöna utländska ministrar?

Hejsan, Efter att ha ägt två nyare / större och dyrare DCs (båda sålda) har jag fastnat för Yamarin 59 HT inför nästa säsong. Den verkar har rätt mix av det jag söker. Relativt lätt, utombordare och inte för mkt utrustning att ta han om. Ett enklare och billigare båtägande m.a.o. HT konceptet ger dessutom barnen lite skydd utan att behöva krångla med kapell. Jag vill ha en med 150hk + för att kunna göra snabba transporter med full last , motvind etc utan att pressa motorn till max. Jag är inne på två spår; 1.) Köpa en äldre båt ca 2006 - 2008 med en fungerande motor (100-115 hk) och sedan försöka sälja motorn. Därefter hänger jag på en Evinrude G2 150 HO dps. I övrigt kommer jag sätta i en modern plotter, trimplan samt allmänt rusta / putsa upp sånt som är slitet. 2.) Köpa en nyare båt (2011) med en 150 hk Yamaha. Sedan uppdatera lite med plotter , trimplan m.m och rusta / putsa efter behov. Jag tror att alt. 1 blir något dyrare än alt.2 . Men alt.1 lite roligare med en helt fräsch motor som ger 165hk på axeln! Största nackdelen med alt.1 är att det blir en sämre affär ifall man vill sälja båten sen. Notan/ budget för båda bör landa på ca 300-350 inkl trailer. Feedback på detta - vad hade ni valt?

Sedan var det bara att täcka hela formen med distansmaterial. Eftersom det är så många krökta ytor så valde jag 15mm rutskuren divinycell som går att böja på ena eller andra hållet men inte båda. Eftersom skårorna måste ligga parallellt med böjen så blev det många små bitar i konstiga vinklar och hål däremellan som skulle fyllas. Jag provade att fästa dubbelhäftande tejp på formen men det fäste inte på cellmaterialet. Jag prövade skarvtejp av glasfiber på insidan men inte heller det höll. Slutligen testade jag knappnålar och det gick utmärkt. Man kan nåla ihop hur många småbitar som helst i vilken position man vill. Eftersom materialet inte har någon egentyngd så vill det inte gärna hålla sig till formen men det går även hjälpligt "spika" fast cellmaterialet mot träformen med nålar. Därefter var det bara att plasta. Jag lade tre lager med 300g väv och sedan glasfiberband i alla vinklar och längs ytterkanten, ett lager 450g och två lager 175g. Igår var det så lucköppning. Ena sidan hade dåligt stöd och har fallit ut ett par cm men det går att fixa när jag plastar utsidan. Lite epoxi hade runnit ner genom gliporna mellan takytorna och limmat fast vid formen. Som tur var hade jag använt styrenskivorna! Jag hade tänkt lägga tunn målarplast mellan formen och divinycellen men jag glömde det. Den är inte formstyv så jag skall göra ett inre ramverk som stöd innan jag lyfter upp den på båten för att finjustera kanterna.

-Radiotelegrafisten åt signalkräftor. -När då? -I morse.

Tycker det ser lovande ut! Ett relativt lågt bygge är både snyggare och ger bättre sikt från sittbrunnen.

Jag tänker kolla vilka båtar har de i de tävlingar du kan tänkas vara med i? Det blir ju tråkigt på vattnet med en för snabb eller långsam båt oavsett respit. Där vi bodde tidigare kunde man komma in 40 minuter före de andra båtarna men fortfarande inte vinna då vår 99a är rätt kvick gentemot många av de andra båtarna, dock så visas ju det i respittalet med. Sedan behöver det inte betyda entyp även om det är skoj så begränsar man sig en del skulle jag tro. En flotta med Comet, Express, J/80 och X79or går ju bra ihop tex. då de ofta ligger ganska nära varandra respitmässigt även om det inte blir först i mål men det diffar inte galna tider heller. Dock lite mindre i längd tog bara några som låg nära varandra respitmässigt som exempel.

Hej Jeg funderer på at købe en magen til, dog med en 20 hp evinrude. Fandt du nogensinde ud af hvorfor den gik så dårligt i vandet? Var der vand i skummet i bunden? Og hvordan er det ellers med den? Blev du tilfreds med den, eller endte du med at sælge den igen? Mvh Søren (jeg håber du kan forstå mit danske)

Jag gick över till NV:s kort för svenska västkusten för 7-8 år sedan, eftersom dessa då fortfarande trycktes i A2-format (till skillnad från Sjöfartsverkets). Men jag tror att även NV har övergivit A2 numera. Jag tycker att kvaliteten överlag är hygglig, men jag har noterat en del "slarvfel", typ små kobbar som saknas här och var. Det finns också en irriterande tendens att placera ut geografiska namn på ett sätt som gör att viktig information döljs. Har inte heller utnyttjat den medföljande CD:n, däremot häftet med gästhamnar/populära naturhamnar.

Ca. 210 cm till fönsterramen, men om man inte ska behöva fälla ner landtärnan så behövs ca 40 cm till för att den skall gå fri. Kapellet är också kanske 20-30 cm högre än rutramen.

Det förstod jag väl, men jag kunde inte få fingrarna att låta bli att skriva. Om det ska bli några popcorn så... Den gemensamma nämnaren för plastpåsskatt och motorbåtsskatt är att statsfinanserna behöver tillskott i kassan. Nu valde regeringen att införa fel skatt, dvs. skatt på miljövänliga plastpåsar istället för skatt på miljöovänliga motorbåtar. Det är inte det första misstaget och med all sannolikhet inte det sista misstaget regeringen gör heller. Mikroplaster (kanske) bör beskattas, hej då flieströjan. Det blir säkert en valvinnande skatt. Sannolikheten för att just motorbåtar bidrar extra mycket till mängden mikroplaster jämfört med segelbåtar är nog låg, så just plastpartikelsläpp från motorbåtar blir nog svårt att motivera en skatt på. Säkert lika svårt som att motivera skatt på miljövänliga plastpåsar.

Hoppas du noterat att fotot är taget 2011, dvs 8 år sedan. Om det är vinyl (vilket det ser ut att kunna vara men svårt att vara säker med ett rätt oskarpt foto) så kan det vara avsevärt mera slitet år 2019.

Det var det här jag tänkte på när jag tog upp det här med plast. Man kan skoja och driva med det mesta men just plastens påverkan på naturen och djurlivet känns riktigt tragisk.

Ligger det inte rätt i tiden att beskatta båtar byggda i plast? Då slipper vi bråket mellan segel-motorbåt, kunde vara lämpligt med nån beräkning via längd gånger bredd gånger höjd på skrovet.

Jag tycker vi låser tråden omedelbart!

Tack för all input. Då va det inte för bra för att vara sant. De första brytarna är beställda för test.

Det jag inte förstår är alla som ska ha alla fall mm nerdragna för att det är så livsfarligt att springa på däck och sen ska man ändå upp på däck för att dra in lazy jacksen till masten. Med systemet som jag använder sköter man lätt sina lazy jacks utan att behöva gå upp på däck.

Det är bara skepp som har krav på att bli registrerade och skall byta ägare hos transportstyrelsen. En båt - Allt under 4 m bred och 12 m långt har inte registerförts. Om våra idioter till politiker behöver mer pengar till eländet så dom försöker beskatta båtar kommer dom få ett ganska stort jobb. Ska dom skicka ut brev till alla: Hej, har du en båt? Eller ska dom tvinga försäkringsbolagen att ge ut sina kundregister? Det är väl rakt emot GDPR? Väldigt tungjobbat. Jag kanske lånar en båt av en bekant som bor på Åland - inte kan väl jag beskattas för en båt som inte är min.. Nää det är dödfött. Och vill regminen gå den vägen fullt ut är det faktiskt bättre att emigrera - skulle tillräckligt många Svenskar göra det och skriva till regeringen - Tack Stefan Rövén, Daniel Helldén, Isabella Lövin, Fredrik Reinfeldt, Åsa Romson mfl.. Tack för att ni sabbat vårt land - nu drar vi. Ni kan ta hand om eländet själva - hoppas ni har en lösning för problemen ni skapat.. Undra hur dom skulle ta 2 miljoner sådana brev, det hade varit intressant att se deras miner.. Än mer intressant att se hur dom ska hantera sin arbetsinvandring som kostar så enorma pengar att dom tvingas skatta sönder den del av befolkningen som defacto står för notan... Det böev lite OT, men endå inte..

Låt motorn värma värmeväxlaren och inget mer. Bygg därefter hur mycket Du vill från sekundärkretsen på värmeväxlaren men kom ihåg expansionskärlet och cirkulationspumpen. I våra båtar har vi sedan flera år tillbaka vattenburet system utan det minsta problem. Vi har radiatorer, gångvärme, defroster och vvb.

Det här är förhoppningsvis till hjälp: http://www.e.kth.se/~e98_ama/maxi77/vdo_1.jpg

Nån som vet nåt om Renken 1700 DC? Är det en bra båt? Hittat två begagnade, men vet lite lite om dem. En från -88 och en från -89. Motor Mercruiser v4 165hk resp v4 185hk. Något särskilt man bör kolla på dem? Pris ligger runt 80 000:- på båda. Om ingen vet nåt om just Renken så kanske det är liknande brister/fel på exempelvis Bayliner och Sea Ray som är liknande båtar och även amerikanska. Nån som har några tips????

BSven = Bull Shit Ven? (Ven en av få destinationer jag seglat till i havet, Öresund. Kan fortfarande se min kompis dansa pga han stod på ankarkättingen.. Kan notera att rutorna på 1a bilden är gulnade, ska till Gelcoat med det 3 o 4e. Prylar.. Fråga: skulle man inte kunna ha solceller på freeboarden (alltså på skrovet ovanför vatten linjen)?