Ledartavla

Kan fortfarande funka, tre år enligt Konsumentköplagem på ursprungliga fel.

Switchfrekvensen brukar ligga i storleksordningen tiotal kHz upp till ett par MHz. Annars skulle man behöva så stora och dyra induktorer i switchkretsen.... Det är, som nämnts, inte själva grundfrekvensen som är problemet. För att göra regulatorn energieffektiv vill man ha så branta till/frånslag som möjligt. Men branta flanker ger också mer övertoner (har formlerna om någon är intresserad, men jag besparar forumet dem just nu). En ren fyrkantsvåg är t ex uppbyggd av ett (oändligt) antal sinusvågor med udda multiplar av grundfrekvensen och fallande amplitud. Den mest effektiva regulatorn stör alltså egentligen mest. Men den är också oftast billigast (eller den tillverkaren kan tjäna mest pengar på) då man inte spenderat pengar på avstörningskomponenter. Om man filtrerar och gör flankerna "slöare" skulle den heller inte bli lika effektiv och därmed varmare, något marknadssidan inte gillar då man kanske måste öka storleken på kylfläns eller använda dyrare och tåligare komponenter. Men om man filtrerar bara en liten bit upp i frekvens (dvs några multiplar upp) och där ganska brant så påverkas inte effektiviteten nämnvärt och kantvågen är fortfarande tämligen kantig, medan radiostörningarna på de flesta radioband på kortvåg, VHF och uppåt sänks drastiskt. Fast det kräver rätt komponenter för några extra kronor, rätt placerade men framförallt mest kanske viljan att göra produkten "radiokompatibel" (och laglig). För eftersom ingen klagar så.... Sedan är det inte säkert att en pryls alla frekvensmultiplar hittar ut i etern och stör. För detta måste det finnas en kopplingsväg, dvs en lagom lång "antenn". Och sedan skall multipeln hamna på eller nära en mottagningsfrekvens, vilken är förklaringen till att vissa kanaler ibland kan vara störda och andra inte. I praktiken med spänningsomvandlare jittrar dock frekvensen lite så det upplevs mer som ett bredbandigt störbrus. Minns min första dator, en ABC80. Där kunde man lyssna på multiplar av processor trafiken på scannern. Och då dessa var låsta till processorns kristallfrekvens var de extremt smala och frekvensstabila. Fick t.o.m. interferensränder på SVT på TV:n om man hade otur. Ungefär samtidigt hade NyTeknik en artikel om RÖS, Röjande Strålning, där man suttit utanför polisstationer och plockat upp de oavsiktligt utstrålande signaler till datormonitorernas kablar och lyckats få upp visst läsbart innehåll på en egen skärm. Råkade faktiskt luncha i förra veckan med en av dem som gjorde detta "test" - det var en intressant lunch.

Principen är samma för akterspeglar och däck, fukt kommer ofta in och skadar konstruktionen. Inplastat trä som inplastat trä... Visst kanske balsan tål mer, men länkarna ovan visar hur det går. Jag litar mer på HR och den kunskap man kan läsa sig till i ämnet. Jag tror inte att HR mfl enbart bytt till divinycell pga kostnadsskäl. Det är ett modernare sätt att bygga... Jag lämnar nu denna diskussion.

Titta på en Amel Super Maramu, det är en långfärdsmaskin, optimerad i alla avseenden för långa atlantseglingar. Tex ett pentry som fungerar även vid krängning och svår sjö, säker sittbrunn mm. Sen är ju frågan om man behöver det. Det går en massa Bavaria, Beneteau mm på jordenruntseglingar, troligen många fler än det går HR. Orustbåtarna byggdes gediget med mycket material och kvalitet. Sitt goda rykte har de framförallt nog fått pga priset. Personligen tyckte jag Swan var överlägsna, mycket gediget byggda men också betydligt bättre seglare. Sen kan man fundera på hur mycket som är havssegling och hur mycket tid man ligger i hamn.

Det är bara hopp och drömmar som får ett ruttnande distansmaterial av trä att hålla i 50-100år. Sett flera båtar under 30år där akterspeglar mm gett sig pga röta. Trä som distansmaterial är inte bara en bra idé i en båt, men det håller så pass länge att tillverkarens ansvar sedan länge passerat. Mitt råd är att åtgärda fuktproblematik innan rötan kommer. Plastjobbet växer när sviktandet gjort sitt...

Öppnar bara mellan 1 Juni och 31 Augusti så det blir lång väntan

Sen får man komma ihåg att de franska båtarna som massproduceras inte är anpassade för långfärd utan för charter. Ljusinsläpp i all ära, men de där stora ljusinsläppen i rufftaket kan ju bli ett säkerhetsproblem också...om man är ute i oväder och de börjar läcka eller går sönder kommer det in mycket vatten. Fort. Ska man vara på säkra sidan bör man ha med sig material som kan täcka en trasig skylight...Det blir inte lätt med de stora ytorna. Mindre fönstee kan täckas med förberedda plywood bitar och spännas fast med lämpligt medtaget fästmaterial, t ex gängad stång och lämpliga brädbitar som mothåll. Så jag tar nog hellre än lite mörkare båt än en som har stora fina fönster... Men återigen, allt beror på vad man ska ha sin båt till...