Ledartavla

Expressens läsare kanske inte så stort intresse för en rapport som publicerades för över 20år sedan. Som redan 2001 ansågs föråldrad. MBH98 rapporten är sedan länge ersatt av mera omfattande och noggrannare rapporter som visar samma sak. MBH98 saknar idag helt betydelse inom klimatforskningen.

En bekant köpte en Bavaria efter ett antal år utan båt. Tidigare hade han haft bla Ballad mfl. Bavarian är den enda båt som frun gillade direkt. Ljust, luftigt, varmvatten när man vred på kranen osv. Nu beklagar han sig för att hustrun alltid vill ut och segla.

Vi tar upp båtarna i början av oktober, några hamnar i varm hall och några får stå i kall hall. De båtar som står i varm hall får torrbollar och de som står i kall hall får avfuktare. Första två veckorna går avfuktarna nästan konstant och presterar 3 - 6 liter vatten. Därefter gå de sporadiskt och presterar 0,5 - 1 liter vatten / månad. Så fort det blir minusgrader går de nästan aldrig. Torrbollarna räcker för båtarna i varm hall. Att inte ha avfuktare i de kalla båtarna är för oss numera inget alternativ. Givetvis finns det geografiska skillnader att ta hänsyn till.

Vi använde spolmuff på DPS-A men det var ett riktigt slabbande så vi ersatte den med drevsäck D2. Därefter har spolmuffen fått hänga på sin krok på verktygstavlan tillsammans med sina två syskon.

Nja... DET är ”Fake News” - det var 100 nazistiska författare... men ändå. Så det du försöker säga är att eftersom Einstein hade rätt, och de 100 nazistiska författarna hade fel, så måste den här ensamma rapporten vara rätt, och majoriteten av forskarna har fel, eller var finns kopplingen..? Personligen skulle jag vänta på att någon mer forskare granskar och bekräftar det påstådda resultatet innan jag ropar ”faran över”, men det är jag det. Det är för lätt att göra tankevurpor i enstaka forskarrapporter.

Det är sällan man ser så billiga båtar i det där skicket och där till och med spanten ser hela ut. Om du vill lära dig byta bord så är ju det där ett utmärkt övningsobjekt. Den ligger för övrigt inte särskilt långt borta, 110 km för min del 🙂 Såg annonsen och var lite harmsen över att den där inte ryms i min projektkö...

Det funkar, i synnerhet om man går upp i storlek. En Orust båt eller liknande som renoveras blir riktigt bra. De som är fixad har ett ganska högt pris. Så antingen är det pengar eller arbete som ska till. Moderna båtar som är några år ligger bra till i pris. Idag skulle jag satsa på något där.

Anton jag har inte hängt med riktigt vad du är ute efter, misstänker långfärdssegling. Skriv gärna dina önskemål så finns det säkert gott om folk här på forumet som kan komma med tips på smultron i båtträsket.

Nja, den vertikala drivaxelns drevkuggar ligger väl permanent sammankopplade med både fram- och back-kuggarna. Så det är knappast själva kuggtänderna som kan skrapa/rassla? Här en bra youtube-video där en typisk ´clutch dog-mekanism´ förklaras. Angående Gelis tips om feljusterad eller defekt växelvajer så hittade jag en sajt där saken utreds. Tror jag i alla fall? ... Sajten har tips om flera specialverktyg för växeljustering så man kan misstänka att just OMC-drev är extra problematiska? Kanske finner du själv - eller någon annan här på forumet - något matnyttigt i den sajten? Boatinfo.no/lib har en verkstadshandbok där kapitel 12 handlar om olika cobradrev - länkar härmed kapitlets innehållsförteckning.

Visst vore det bra. Men bilden blir snabbt komplex, och ju mer komplex, desto mindre träffsäker. Om man jämför med bilar - vilket väl är det som ligger närmast tillhands - så finns det till att börja med ett antal tiopotenser fler av varje bilmodell än dito båt. Både som tillverkats och som säljs/omsätts. Underlaget är alltså väldigt mycket mindre. Sedan är skicket på en bil med viss ålder och miltal väldigt likartat om man jämför med båtar. Och efter 20 år är bilens värde nästan alltid bara fåtal procent av inköpspriset. En båts "miltal", dvs motortimmarna, står sällan i direkt proportion till skicket. I synnerhet inte på en segelbåt. Inte heller om man skulle haft brukartimmätare hade den sagt så mycket. Hur viktar man en så subjektiv sak som "skick" ? Mycket utrustning behöver heller inte dra upp priset. Jämfört med en bil så är utrustningslistan där specifik och jämförbar, medan en båt kan ha allt möjligt och dessutom av olika generationer. På en bil är den dessutom nästan alltid fabriksmonterad, vilket ger en homogen bild av installationens kvalitet. På en båt kan det se (och ser) ut hursomhelst. Lägg här till att olika personer uppskattar olika egenskaper, utrustning m.m. på en båt. Och värderar dem också olika. Fundera på varför det inte finns en prisjämförelsesajt på hus från olika standardleverantörer och årgångar så kanske man mer inser hur komplex bilden är. Visst, det är en extrem jämförelse åt andra hållet, men det visar lite hur svårt det kan vara att värdera olika objekt utifrån tillverkare, modell, år och utrustning.

Ja, det gör han. Här är t ex en rapport han snickrat ihop alldeles själv med alldeles egna slutsatser. https://detgodasamhallet.com/2019/06/04/ny-rapport-invandring-och-brottslighet-ett-trettioarsperspektiv/

När jag läste ditt inlägg var första tanken. Wow, Det här borde generera rubriker. Varför känner man inte till det här? Lite googlande visar att: -Rapporten du refererar till publicerades 1998. För över 20år sedan!!! Redan 2001 ansågs den föråldrad. -Rapporten och MBH98 (som hockeyklubban heter) är sedan länge ersatt av mera omfattande och noggrannare rapporter som visar samma sak. MBH98 saknar idag helt betydelse inom klimatforskningen -Rättegången handlade inte om rapporten i sig, utan om angreppen på den var förtal eller ej. Det var alltså inte Mann som var stämd. Anklagelsen om förtal ogillades av rätten iom att åklagarsidan inte frisläppte källdata. Det du skriver är vilseledande, fullständigt inaktuellt och på gränsen till fake news

Om du inte ska gå på sprayhooden så skulle jag säga 2-3 mm på ovansidan och 1 mm på undersidan. Om jag skulle plasta en sprayhood så skulle jag använda Bonocell (polyuretanskum). Priset är hälften jämfört Divinycell. I den böjda ytorna tex i övergången mellan tak och sida skulle jag limma ihop flera lager Bonocell, kanske 50-70 mm tjockt och sen forma med Surformhyveln. Rutskuren Divinycell är svår att "kröka" med små radier och det blir ett herrans massa spacklande och slipande. Ett alternativ är att spänna Fleece eller annan matta på befintlig ställning och sen plasta på det. Det går även att använda gråpapp som när man gör pluggar. När man plastat och tvättat bort gråpappen kan man förstärka undersidan med Bonocell el likn. Det går kanske att jobba med tidningspapper och tapetklister som när man gör berg till modelljärnväg. En gång lekte jag lite, klädde en uppblåst ballong med tidingispapper/lim och plastade på utsidan. Efter några dagar med vatten var formen borta.

Måhända har jag nämnt det innan: Men en kompis importerade en båt från Florida. Den hade en jättefin induktionshäll, jag har en sådan hemma i köket, jättekäck att laga mat på, blir snabbt varm, svalnar lika fort, samma som med gasolspisen ombord. Min induktionshäll hemma i köket, går på "380" det vill säga 400V trefas. Kompisens induktionshäll i hans båt var väl avsedd för 110 volt 60Hz. Det var direkt svårt att finna eluttag i land med den spänningen och frekvensen, och för att inte tala om tillgången på eluttag över huvud taget i naturhamnarna. Det inköptes någon omvandligtstransformator till landströmmen. Det fanns även elverk ombord, men det fungerade inte, tur det, eftersom det kan bli lynchstämning i de bohuslänska naturhamnarna var gång ett elverk startas, men detta har vi ju grundligt behandlat i minst en annan diskussionstråd. Vad jag kan utröna, om jag utröner rätt, är väl det att det är någon form av etanol-metanolblandning du skall ha. Vilket även andra forumdeltagare kommit fram till. Produkten Tenol är ju en blandning av etanol och metanol, det är kanske det du skall ha...? Drick det inte! firma Kemetyl lämnar inte ut vita käppar till sina kunder.

Greta är ett barn som säger - lyssna på forskarna. Inget annat. Hon tar inte fram egen statistik, gör egna experiment, utför egen forskning. Är det att hävda sin rätt, menar du..?

Det finns ingen sötvattensida och ingen värmeväxlare på en sjövattenkyld motor!! Bara sjövatten.

Jag håller med Peka67. Köper man begagnat så måste man titta på exemplar för exemplar. Vissa är välvårdare andra är riktigt slitna. Mäklaren jag köpte min senaste båt genom sa att: Det märks tydligt att man får mer betalt och det är mer lättsålt om det är en lite nyare båt som framförallt är Välvårdad och har full historik. Vi tittade på Jenneau & Benneteau och även Svensktillverkade båtar innan vi köpte vår Hanse. Produktionsmässigt tror jag att dom flesta europeiska varven gör kvalitetsmässigt likvärdiga båtar. Den vi har är Ocean klassad, tror inte varven idag har råd att bygga skit som inte håller ihop. Visst är det skillnad mellan en Linjett och vår Hanse. Linjetten ÄR mer solid och välbyggd, det går inte att komma ifrån. Sen är nypriset mer än dubbelt så högt - om det är värt dom extra pengarna - det kan bara köparna avgöra. För vår del gjorde vi en lång lista där vi poängsatte alla argument - soliditet/välbyggdhet var en punkt. När vi var klar med listan så poängsatte jag och min fru varsinn lista, sen summerade vi - Hansen vann över svensktillverkade. Jag kan inte kommentera skillnaden mellan en Jenneau 32 fot och en Hanse 32 fot - dom bör ha väldigt likvärdiga mått. Känsla och tycke spelar nog en stor roll. Jag upplevde ingen skillnad mellan Beneteau, Jeanneau och Hanse i rymden inne i båtarna, däremot var ju layouterna olika, alla var 2009-2014. Däremot är Svensktillverkade båtar runt 2000 betydligt smalare och trängre inne. Vad jag hört - kan inte bekräfta detta till 100 så är skillnaden mellan Hanse och fransoserna att Fransoserna är mer avsedda för cruising och kanske charter (dom har speciella modeller för snabbsegling), medans Hanse är en båt som är byggd för att segla snabbare - om det stämmer vet jag som sagt inte. Ett annat signum för Hanse är självslående fock - sitter på alla vilket gör dom väldigt lättseglade när man kryssar. Detta kan man eftermontera på alla båtar så det är väl egentligen ingen dealbreaker. Titta, känn på material, känslan du får i båten är betydligt viktigare än vad andra tycker.

Håller med!

Håller inte alls med, även om jag respekterar att man lägger tiden på olika saker. Jämför bilrekond som MrCap, DITEC o.s.v. Hur skulle det se ut efter 10 år om man polerade bort lite lack varje gång ? Jo, för man skall inte behöva polera bort en bit gelcoat/lack varje gång (om man inte gör tokfel), man polerar bort resterna av förra omgångens vax/lackförsegling. Min båt är numera - tack vare den skyddande effekten - aldrig oxiderad/matt så jag behöver polera upp glansen varje år. Räcker med lite lätt polish för att avlägsna resterna som är kvar, och sedan lägga på nytt. Friborden räcker att göra vart 3:e-5:e år. I ditt 30-årsexempel jämför du en båt som hållits snygg varje säsong i 30 år med en som sett matt och bedrövlig ut lika länge. Visserligen lär kanske tjockleken på gelcoaten vara lite större på den "misskötta" efter dessa 30 år, men kvaliteten (porer o.s.v.) lär vara så dålig att den kräver bortpolering av tämligen mycket innan den når upp till samma nivå som den som fått årligt polerade/vaxade. Kanske t.o.m. aldrig går att få lika bra oavsett. För vaxet fyller ju också igen småojämnheter som annars blir grogrund för större ojämnheter. (Ursäkta TS om denna sidodiskussion blev lite för OT)

Jag har fått för mig att man vaxar för att bevara/skydda plasten mot uv-strålning och oxidation.

Jag gör så här: Tvättar av båten med slang vid bryggan när säsongen börjar ta slut. Före upptagning, oljebyte inlk oljefilter. Motorn får gå en halvtimme med nya oljan till upptagningsplatsen. Efter upptagning plockar jag ur stöldbegärliga prylar och dynor och torkar av lite invändigt. Vinterkonserverar motorn och täcker båten. Till sist in med torrbollar å stänger. På våren blir det utvändig tvätt, vartannat år med polering och vaxning. Vartannat år blir det även nytt bränslefilter och impeller på våren (jag kör väldigt få timmar en säsong, annars hade jag gjort detta varje år). Med något års mellanrum byter jag kylarvätska i sötvattenkylningen och olja i backslaget när som helst under säsong. Varför just så här? För att ny olja som fått gå runt i motorn gör nytta under vintern. Ny impeller och bränslefilter åldras bara i onödan på vintern, därför väntar jag med det till våren. Polering varje år tycker jag inte behövs på min bruksbåt, det ser helt ok ut år två också. Polering och vaxning gör man ju bara för syns skull, det sliter mer än det skyddar båten så var å en får avgöra hur viktig den där nypolerade glansen är. Men det är ju mycket trevligare att göra det på våren tycker jag.

Håller med. Inredningen får mindre mögel om den är ren. Utsidan och då framför allt vattenlinjen är även den mycket lättare att göra rent innan den torkat. Jag brukar därför tvätta den lite snabbt direkt efter upptagning. På våren kan man då ägna sig åt förbättringar istället för att börja med en inredningssanering och kämpa med fjolårets alger som torkat till en barkliknande hinna:)

Nja, jag lever i den tron att om det är rent så slipper man både mögel och ovälkomna gäster (möss) som ju har en sagolik förmåga att ta sig in i små hål. Mögel livnär sig på fett och socker och förvisso krävs hög luftfuktighet också men ”better safe than sorry”. (Hade en båt en gång som ”någon” hade glömt en kapockkudde i. Den låg på en hylla och var alldeles genommöglig på våren på undersidan trots en i övrigt torr båt.) Så, jag plockar ur det mesta ur båten på hösten, rengör (utan att putsa) invändigt samt täcker. Tar en dryg helg att städa och en dag att täcka. Konservering får varvet sköta.

Allt som är gjort på hösten slipper man göra på våren... Motorn är väl det enda man måste fixa på hösten. Täcka båten är lämpligt att göra. Ofta är vädret skönare på våren och man längtar till en ny säsong. På hösten är man lite färdig med båten och båtlivet och i oktober är man sällan sugen på att tillbringa en helg med båtvård.

Låter rätt subjetivt i mina öron. Själv är jag inne på min fjärde Jeanneau på 25 år, har haft storlekarna 27, 32, 26 och till slut 32 fot igen, då den storleken är väldigt lagom för oss. Faktorer som gjort att jag valt Jeanneau igen och igen är bland annat följande, både subjektivt och objektivt; 1. Välbyggda 2. Snygga 3. Rymliga 4. Fin inredning med förhållandevis mycket trä 5. Rak axel i stället för dyrt och underhållskrävande S-drev 6. Proffsiga installationer Det finns naturligtvis ännu mer välbyggda och ännu mer genomtänkta båtar men allt har ett pris och till slut måste man kompromissa om inte plånboken är väldigt stor Det enda jag saknat på Jeanneau är självslående fock. Hanse fanns med på min shortlist förra året när det var dax för en ny båt igen, men jag upplevde dem som litet trånga och hade väldigt svårt för all plast och vita skott i inredningen, men man får ju tycka olika. Mina tidigare Jeanneauer har var cruising-varianten Sun Odyssey, nu har jag en sportigare Sun Fast, och jag måste säga att det var en väldig skillnad(positivt) i seglingsegenskaper jämför med crusingbåtarna, till priset av ett något större djupgående, men jag ler från öra till när det piper i litet och båten skjuter fart 🙂

iPhone, den krånglar aldrig.

Rubriken är inte felstavad. På landbacken finns det magnetskyltar att sätta på bilen, med vit text på grön botten, eller vit text på röd botten, "övningskör" resp. "övningskörning". Eftersom magnetskyltar inte attraherar plast- eller träbåtar, och dessutom kan påverka kompassen har vi inte sådana till sjöss... Tror jag... Men det kunde kanske behövas. För en tid sedan gled vi in i en ganska dålig naturhamn, på en vindpinad udde som dessutom var utsatt för svall från passerande båtar, här låg det redan en mindre snipa, vi var inne och rekade först, bad litet om ursäkt att vi störde kvällsfriden med en ylande hund och skrikande barnbarn. Hunden ville bada och barnen var såväl hungriga, uttråkade som övertrötta, en dålig kombo. Men vi välkomnades iallafall. Backade ut, fällde ankaret, och gick in igen med kättingrassel. Så blev det en liten trevlig pratstund med befälhavaren i den lilla snipan. Denne berättade att det var första gången dom skulle sova över i båten i naturhamn, berättade vidare om alla händelser som hade föranlett denna båttur, det fanns en del detaljer som kunde vara hämtade ur SOS Sällskapsresan. Bland annat hade SSRS bidragit med en lossdragning från den delen av kustens mest välkända och tydlgast utmärkta 0,3m grund. Det var litet svårt att förstå sig på GPSen då kartorna i denna vred sig efter färdriktningen, så ett tankefel låg bakom incidenten. Men fritidsskepparen var lycklig ändå, båten flöt utan läcka och ingen eller inget ombord hade tagit skada. Min besättning erbjöd sig att hjälpa till att slå i ytterligare en bergskil och komplettera med en lina till in till land så att det blev en traditionell hanfot, detta välkomnades, bara det att förtöjningsgodset ombord bestod i sådana klena linor som jag klassificerar som "tvättlinor" men ok, det fick duga. Det var nu ungefär 150 cm mellan våra avfendrade båtar, snipan hade för sin storlek högst adekvata fendertar, sådana som är något större än prinskorvar. Vi tog en öl tillsammans och fortsate att prata, då jag observerade snipans ankarlina som gick från akterdäckets knap lodrätt nedåt, det var omkring 3 meter djupt bakom båtarna. Så jag erbjöd mig att lägga om hans ankare med min gummibåt, jag hade ju ändå inte provkört min elektriska utombordare ordentligt vid denna tidpunkt. Så jag hoppade i gummibåten och halade upp snipans ankare, skepparen påpekade att det var tungt, nyinköpt, kanske avsett för en oceanångare, ok en överdrift, han sade också att det kanske inte var ett så bra ankare, att det fick dåligt fäste. Jag hade då fått ankarkättingen i mina händer, och får sedan upp en vanlig 10kg paraplydragg, som inte var utfälld, jag förvånade mig själv att jag kunde hålla mig, och inte brast ut i skratt, tog väl kanske på pokerfacet. Tja, svarade jag, "det är klart något bättre om man ju om man fäller ut ankaret så här" och så visade jag hur man gjorde, lade det på gummibåtens durk, backade ut så långt som ankarlinan räckte och lade ned i lerorna, som viken i fråga är döpt efter (ja den har ytterligare ett namn). Morgonen därpå blev vi tillönskade god morgon och man tackade för kvällens hjälp och goda råd. Det är roligt att möta trevliga människor, nybörjare till sjöss eller erfarna och väderbitna. I en annan hamn såg vi hur en 27-fots svensk kvalitetsbåt blev inhjälpt utan tack, och hur sedan den besättningen satt passiva när det sprang andra på bryggan för att hjälpa in en annan båt intill, som kom litet snett i sidvinden. Vi såg också hur dom slängde sitt hushållsavfall i glasskioskens papperskorg, dom saknade koden till sopskåpet, den man erhåller då man betalt hamnavgiften. Gubben ombord skurade båtens däck med levang och hamnens vattenslang, inte nog med att det råder bevattningsförbud, och det finns uppsatta skyltar med strikta restriktioner angående hur vattnet får användas, så stod det väl minst två anda båtägare på kö för att få tillgång till slangen. Deras hund gick lös på däck och kunde själv hoppa i land och attackera traktens enda kvarvarande katt. Man avseglade morgonen därpå genom att först ha motorn i gång på tomgång i 20 minuter, sedan strula till det i en från början okomplicerad situation. Ingen ombord, inte ens hunden hade flytväst. En annan av fritidskepparna ropade till den strulande båten: -Dö, har du hyrt den eller? I en helt annan gästhamn var det häromdagen väldigt hårt tryck på platserna, någon hamnvärd syntes inte till. Det låg båtar på redden och väntade in en ledig plats. Jag såg det inte själv eftersom jag var uppe i land med ett av barnbarnen, men en sexmeters svart, övermotoriserad och spoilerförsedd (eller med nån fånig vinge) RIB med unga vuxna killar, enligt uppgift "ståkholmare" snikte sig före en väntande segelbåt med en barnfamilj ombord in på en plats där det var tre-fyra meter djupt, killarna skulle bara i land och köpa glass, det tog tre timmar. Under tiden var det ytterligare några segelbåtar och iallafall en med barnfamilj som inte kom in till bryggan och försvann ut ur hamnen. Det fanns längre in, såväl vid bryggan som intill den samma, gott om platser på grunt vatten där man kunde förtöja mindre båtar tillfälligt för att köpa glass etc. När vi anlände samma hamn tre-fyra timmar tidigare, blev vi invinkade av minst två besättningar, det såg ut som om glipan mellan två båtar bara var 30cm bred, men där hade det legat en större båt innan enligt uppgift, det var en ostlig vind som tryckte ihop båtarna, och jag hade svårt att hålla min egen båt i sidvinden då den drev i väg som en kork i en pissepotta, men med mycket hjälp och glada tillrop från land så kunde vi knö oss in, det är så det skall gå till! Nybörjare har vi alla varit, sjöövare. Men man kan ha olika personligheter, man kan vara lugn och sansad, hjälpsam, ödmjuk, inlärande, eller nochalant och tyken och dessutom ohörsam. Det är det som skiljer båtmänniskorna från de "nautiska nehanderthalarna"....

Men i en utombordare kommer väl vattnet in i impellerhuset när man tippat ner motorn? Kylkanalerna och impellern är ju inte täta. Eller?