Ledartavla

Man får väl måla hela båten med perovskit-färg (håll rätt uttal på det där nu). Det blir fint! Hela härligheten kommer antagligen också att försvinna från varje tänkbar radaranläggning. Det betyder att jag kan realisera min plan på att smuggla surströmming över Kvarken - vilket i sin tur automatiskt lär bekosta elektrifieringen av båten.

Teori nr.1: Det ut som att många har för små båtar för sin elförbrukning. Teori nr. 2: Det ser ut som att många har för stor förbrukning för sina båtar. Nästa gång man köper båt bör man alltså först reda ut hur många Ah/dygn man behöver och sedan välja en båt som rymmer tillräckligt mycket solpanelsyta 😀

Film ja.... https://www.youtube.com/watch?v=v9ekRMQkOgc

Kan å det våldsammaste rekommendera eldrift. Min båt är ingen snipa, blott en liten roddbåt med 100 W solpanel och 200 Ah batterier. Det kan ge mig några sköna timmar i måttlig fart. 3,5 knop (skrovhastigheten för den båten) gör den med en trollingmotor som drar ungefär 35 Ampere på full fart. Dvs man kan gott köra fyra timmar utan att tömma AGM-batterierna allt för mycket. Efter en sommar med den här båten är jag starkt inspirerad till att skala upp det hela. RBacks långa smala båt skulle vara ett utmärkt utgångsmaterial. Man kan knappast räkna med att göra någon uthärdlig fart på momentaneffekten från solpanelerna som ryms på en normal snipa men om man omsätter vikten av en gammal dieselmotor med tillhörande bränsletank till batterivikt har man säkert en rejäl aktionsradie ändå. Det ideala utgångsmaterialet för en elbåt med verklig användbarhet skulle vara en katamaran, den är ju både lättdriven och kan bära en stor yta av solpaneler. Det absolut bästa med eldrift är ljudet, se och lyssna på den här videon så förstår ni: Elbåten Nöulon! på Oravaisfjärden.

Det vete fasen. Men himla kul att det finns ungdomar som kan se till båtar som denna lever vidare! Jo det är kul om inte annat så för att visa att det går. Själv har jag en annan svaghet, ånga. Men där tänker jag inte engagera mig. Min farfar hade en båt liknande den i videon. Den hette "Duvfan" med gammalsvensk stavning. Eller var det Duv-Fan? För mycket veteranstuk är jobbigt, se på de med gamla bilar som alltid putsar och fixar och i bästa fall kan åka någon timma om vädret tillåter. Men, dessa små ångbåtar är intresanta. De gjorde bra fart, 7-8 knop med en kompound ångmaskin på max 5hk. Extremt lättdrivna, smäckra båtar med lång vattenlinje. Använd den typen och taket till solpaneler, borde kunna bli något, eller? http://breding.nu/angbat/

Nej ser bara till att solen inte ligger på hela dagarna

Ja just det, dom var som två förlorade själar som simmade tillsammans i en guldfiskskål.

Ja, med stor båt (med tillhörande bränsleförbrukning) är ju chansen inte minimal att du kommer att upptäcka lågfartens tjusning. En båt på 34 fot torde ha en optimal skrovfart på runt 6,5 knop vilket är en milsvid skillnad mot din nuvarande båt som kanske har det vid 4 knop. Ju större båt desto mer blir resan en del av målet, dels på grund av ekonomi men också för att det faktiskt är mycket trevligare – framför allt för en fru som är trött på campinglivet. Men axel är inget måste, en stor båt är inte en flottklick på samma sätt som en tvålkopp, oavsett drev eller axel. Mina kommentarer kring Minor vs Sargo bör du ta med en nypa salt. De baseras på en del fördomar, en del erfarenheter samt det faktum att jag börjar bli en grinig skärgårdsgubbe. Men, ser vi tillbaka på Minor hittar vi en hel del båtar som är träigt tråkiga, även om de visserligen är sjödugliga. Det finns en anledning till att Minor inte är ovanliga som skärgårdsbors arbets- och transportbåtar. Senare Minor lyfte både form och finish till iaf Targa-nivå, utan att tappa fotfästet i arvet från de praktiska och sjövärdiga båtar de kom ifrån. Sedan kom någon ekonom på att det finns mer pengar att hämta hos de som vill se ut som yrkesbåtsförare men inte ens borde äga en boj och då bytte de namn till Sargo (och drabbades då av Anytec-sjukan med jättejättestora pollare, jättejättegrova grabbräcken och jättejätte.., ja du förstår vad jag menar). XO har som sagt dragit detta zombiekillertevespelstänk till sin spets med DFNDR (vilken båt förutom en ubåt har en snorkel likt en offroadbil!?!). Personligen handlar jag båt på samma sätt som jag förr köpte ljud (alltså stereo). Det vill säga att ju mindre funktioner och design jag fick per krona desto bättre ljud i slutänden. För till syvende och sist handlar allt om ekonomi och ju mer pengar tillverkaren lägger på (i mitt tycke) löjliga designfeatures desto mindre blir det över till det som verkligen räknas. Och som Margaret Thatcher (typ) uttryckte det:" If you have to tell people that you are a badass workboat, then you really aren't".

Misstänker att det kan vara lera/smuts som motorn suger in, detta är ganska normalt. En bekant saknade sötvattenkylning på sin MD5 och vi gjorde alltid rent, genom att ta loss avtappningskranen och rensa kylvatten kanalen/manteln eller vad man nu kallar det för innan för avtappningskranen. Detta ska man alltid göra innan vinterförvaringen. Om man inte tömmer ut vattnet i motorn på en sjövattenkyld motor finns det risk att man får en frostsprängning. Detta med anledning att glykolen inte blandar sig med vattnet som är kvar i kanal/manteln p,g,a att termostaten inte öppnar sig under den korta tid när man kör ur motorn med glykol, därför ärret viktigt att tömma motorn på vatten genom just denna kran.

Min damask var minst 12 år innan jag bytte den, det var egentligen inget fel på den då heller, hade säkert hållit X-antal år till.

I stort sett menlöst. Delfinerna som gjorde en trippel baklängessaltomental samtidigt som dom visslade "The Star Spangled Banner" hade en annan åsikt. Man kan aldrig få för många solcellswatt. Vinchen som nubbehållare var något nytt för mig. Eftersom jag inte har några sådana vinschar får jag ställa min Allgalaktiska Gurgelbrännare någon annanstans. Men allvarligt talat: Att ersätta vinchhandaget med en kraftig skruvdragare, kan inte det vara en bra idé, vad nu det har med supercool att göra... Ingenting.

Ja, tänkt om mitt klipparbatteri, som stått några år, inte är så friskt... eller detta från bilskroten, tots det är testat och säljs med bytesgaranti. Klart det ska vara identiska batterier i en parallellkoppling! Båda lika gamla och lika använda. Då får man ut max energi, och kan ladda maximalt. Har pysslat med modellelflyg. Där är det uppenbart, om man blandar... Flygtiden påverkas o det styggaste. Polaren använde begagnade batterier. Ett havererade, fick en kortsluten cell. Generatorn laddade ihjäl sig. Med detta menar jag att det krävs olika laddspänning för olika batterier. Som då kan bli för hög för helt friska, men inte tillräckligt, för ett i sämre skick. Men detta är vad just jag menar. Var och en blir salig på sina idéer och tankar. ÄVEN JAG. .

Hej! Spärren till kåpan på Johnson/Evinrude brukar sitta längst bak på motorn.

Köpte mig en gullholmenssnipa förra året, En 81a med en Sabb typ1g. Kalas att puttra omkring med, tjejen (som kom alldeles efter båten) gillar den med. Uppmärksamheten man drar till sig i hamnen när man som ungt par (27 och 26 år) med en klassisk båt var väldigt oväntad. Lite problem med att maskin sackar och vill dö när man kör på rikigt låga varv länge(typ ränndörjar). Tror det beror på att den inte orkar hålla bränsletryck för varvar man upp den så går den bra ett tag till. finns ingen matarpump vid tanken så tänkte sätta på en lågtryckspump som höjer trycket från tanken till maskinens mekaniska pump. Men vi håller på att flytta ihop så den tiden finns kanske inte riktigt iår. Drar knappa litern per timme verkar det som så billig på dieseln är den med!

Där sitter den ju redan, fäst andra ändan, den som normalt sitter i bommen, i masten (bomfästet tex). Det fungerar utmärkt, jag har testat både att masta på och av själv genom att skarva tampen och ta med upp på bryggan. Risken att tappa masten i sjön minskar också. Även om det är god underhållning. Genomgående mast är nog praktiskt men får mig alltid att tänka på hur mycket jobb det är att göra ny inredning

De finns ju! Små, korta fenor som pekar snett nedåt. Fabrikat Naiad, Quantum mm. Ädre tiders stabilisatorer som tex ofta finns på passagerarfartyg var långa fenor som fälldes ut vid behov. Nackdelen var att de bromsade en del och att man behövde minst 15 knop för att de skulle vara effektiva. Moderna stabilisatorer behöver inte fällas in och bromsar nästan inget. Framförallt fungerar de i farter ner till 0 knop dvs de kan vara effektiva även vid ankring. Enda felet är väl som så ofta priset!

Egentligen menade jag "fasta" roder, eller snarare stabilisatorer. Små fenor, en per sida, placerade i aktern. Att båtarna slingrar sig i låg fart beror ju, som påpekats tidigare, på att det bildas von Kármán-virvlar som omväxlande släpper på sidorna, och drar båten åt olika håll. Med fasta roder kan dels virvelbildningen ändras eller hindras, dels ge mer riktningsstabilitet à la vindflöjelseffekten.

Räknar man lite så drar troligen kyle i snitt 1,5 A ev mer, Waeco verkar vara lite hungriga. Det blir drygt 400 Wh per dygn. 100 W solpaneler, horisontellt placerade ger ca 400 Wh/dygn i juni, i juli ger de 380 W och i augusti, 300 Wh. Det räcker alltså inte. Drar du ut batterierna till 50% så har du 800 Wh. Men det kanske de inte har längre, det går åt lite mer ström och kylen kanske tar lite mer. Då räcker det dåligt. En bra regel är att kylen ska klara 3-5 dygn på batterierna. Det betyder 200 - 300 Ah batteri. Den snabbaste och enklaste lösningen är att köpa ett batteri till och en solpanel till.

Så säger inte batteritillverkarna! Prova först att rekonditionera batteriet, det kostar inget och kan förlänga livet.

Hej kul med en orrskär 27, mycket båt för pengarna! Har själv en 850 så det finns likheter. Du ska titta på hur damasken ser ut vid drevet om den har kassette monterad motor, det är ett stort jobb att byta själv och kostar ca 40k att lämna iväg. En bekant med 850 och 41a toppar 28knop enligt utsago och det bör ju denna oxå toppa, dock trivs skrovet bäst kring 20-23 knop. Han ligger i 21knop på 3000rpm, inte samma båt, jag vet men det borde ge en fingervisning i alla fall. lycka till med köpet

Tämligen vanligt att folk påstår att deras "okända" båtar är något annat mer värdefullt. Det där är verkligen inte en Ockelbo DC21, vad det är har jag ingen aning om, kan ju vara fin för det.

Råd och tips från Seldén innehåller både tips om av- och påmastning och om hur man sätter an vant och stag i olika riggtyper. Funkar även bra för andra fabrikat. Det brukar gå att få denna som fysisk bok hos de som säljer Seldéns produkter. Tillägg: Det kan kännas jobbigt och stressande att ligga vid mastkranen när kön av båtar växer, så... Förbered så mycket som möjligt innan du puttrar fram till kranen; Ta fram alla verktyg. Ta bort tejp, vantskruvsskydd, mm. Ta bort alla låsningar på vantskruvarna. (OBS! Låt inte båten bli ligga utan låsningar, vantskruvarna kan arbeta sig isär.) Lossa alla vantskruvar så att vajrarna bara är något spända. Man kan tom ta bort alla vantskruvar utom de till vanten som går till masttoppe, men det är lite överkurs inför första avmastningen. Man kan också räta ut ev. överdrambitiöst böjda saxsprintar, men inte så mycket att de kan trilla ur. Förbered material för att kunna bunta fast vant och stag mot masten, tex. gummisnören, remmar eller "snören" Förbered fäste för kranens krok och/eller tänk igenom hur lyftstroppen ska anbringas. "Städa upp" så att det inte ligger, står eller hänger en massa saker ivägen som stör avmastningen. Så, nu får du mera lugn och ro vid själva mastkranen. Du vet att allt gått att lossa och behöver inte ta upp onödig tid vid mastkranen.

Jag har en 850:a årsmodell 81, med liknande skrov, går jättebra upp till ca 22 knop, vid 24 knop så kan den börja luta åt sidan, men 20-21 knop passar alldeles utmärkt.

Vilken propeller har du? vad är maxvarven och maxfarten?

El ombord av Victron Energy innehåller en del matnyttigt. Den finns som PDF att hämta helt gratis HÄR.

Då är det bara att gratulera! 😀 Mina vinschar sitter, som sagt, definitivt inte på behörigt solpanelsavstånd. Funderar på om man skall pussla med mindre solpaneler så vinscharna kan nyttjas till det de är tänkt till, och inte bara som nubbeglashållare. Fortsätter det så här kommer min båt att likna en skapelse av Picasso. Grind? I så fall går det att sätta gångjärn på en solpanel så får du en dörr till grinden. Här har jag gått och trott att svaret varit 42, men så kommer du med det här! Du har verkligen knäckt mysteriet! 👻

Har du båten i en klubb? Fråga någon om de behöver hjälp att masta av sin båt mot att ni också mastar av er båt.

. Kan eventuellt bistå med något vetande, om det kommer igång nåt med elektroner o sånt. Minns min syster, som i unga år, gick till mor och fick sig en hårnål. Petade i de två hålen i väggen. Inget hände. Så gick hon till mor och fick sig en hårnål till...

Över 20 knop brukar det inte gå att köra en Orrskär 27. De brukar lägga sig på sidan och konstra genom att luta utåt i girarna.

Det blev litet omfattande tycker jag efter att ha läst tråden. Trådskaparen har ett enkelt problem, batterierna håller inte laddningen. Gissningevis är dom gamla och har passerat bäst före... -Köp nya, gå gärna upp i kapacitet, alltså fler amperetimmar, Ah. Här kommer expertisen på forumet att föreslå det ena bättre och dyrare batteriet än det andra. Själv använder jag gammaldags syra/bly batterier avsedda för golfbilar, man får många Ah per hundralapp och dessa batterier har stor kapacitet och tål förhållandevis många djupurladdningar. Sedan skall man ju inte ladda ur dem mer än till 50% ändå... här hjälper en batteritankmätare till! För att hålla koll på hur mycket energi man har kvar i batteribanken, veta när det är dax att ladda, hur länge det tar innan det är fulladdat, hur länge man kan förbruka i nuvarande nivå innan det är dax att ladda, nuvarande ström in eller ut, samt spänningen, eller bara en enkel batteristapel, så köper du den enklaste batteritankmätaren BM-1. Mot bättre vetande... Men den absoluta "jordpunkten" som är ett delvis felaktigt ord i sammanhanget, alltså den absoluta minuspunkten, det är batteriernas minuspol, ingenting annat! Sedan får ärade elektriker på forumet hävda vad de vill. Batteriernas minuspoler är vanligtvis sammankopplade. Här är spänningens potential 0V. Från dessa minuspoler skall det gå en enda tjock minuskabel till en minusskena, eller minusplint. Ja förvisso skall det gå en ännu tjockare minuskabel till motorblocket. Det är inte ovanligt att det finns "undercentraler" både på plus och minussidan, alltså ytterligare minusplintar, minuskenor i båten som står i förbindelse med den första. Man "jordar" ingenting i motorblocket! Ja motorns eget elsystem då, enbart, såsom diverse givare till oljetryck, temp. inte ovanligt att generatorn är ansluten till blocket samt då startmotorn. Men ingenting av båtens förbrukare! Jag tror att de flesta här håller med mig i följande som du skall göra med en gång, nästa vardag: 1 köp nya batterier! (Hur mår förresten startbatteriet, batterierna?) 2 som är extra, bra att ha, köp en batteritankmätare. 2b se till att det finns en bra minusplint efter minuspolerna, troligtvis har du redan en men har inte hittat den. Det är detta du skall göra! Sedan till nästa säsong skall du se till att du har en bra landströmsladdare med landströmskabel och allt vad det innebär. Och enligt mig (även här tror jag att jag får medhåll) en eller ett par solcellspaneler på minst 100W sammanlagt, efter egen erfarenhet och efter att ha dragit slutsatser av vad andra skrivit på detta forum så är 100W bra om man kör kylskåp och båtens övriga förbrukare, då är man oberoende av landströmsladdning, förutsatt då att motorns generator får ladda in någon timma per dag. Solcellspanelerna behöver även en regulator, och behöver bara ladda båtens förbrukarbatterier, startbatteriet klarar sig bra ändå. Solcellspaneler skall aldrig helt eliminera landströmsladdning. Det kan uppstå problem ombord då det är mulet eller mitt i natten... Sedan kanske man vill köra en värmefläkt tidig vår eller sen höst, eller som idag när barnbarnet och hunden varit ute i hällerregn och blött ned sig.... Sedan kan det ju vara bra att kunna köra något elektriskt verktyg ombord. Detta är mina personliga åsikter, som jag skrev tror jag att jag får medhåll i en del, sedan förvånar det mig föga om övriga som varit med i denna diskussion inte kommer med kommentarer...

Hur mycket tänker du dig att köra per år? Av dessa båtar du nämner skulle jag snegla på en senare Minor (alltså från innan de bytte namn till Sargo) och då en med axel typ 34 WR alternativt en Targa. Nord Star är i min mening lite mer som Sargo och inte alls lika robusta utan mer "ska se tuffa ut". (I samma anda som superlöjliga båten XO DFNDR fast inte lika extremt.) Det handlar dock om klassiska tunga båtar och med det kommer bränsleförbrukning som ett brev på posten gjorde förr, iaf om du kör över skrovfart. Vill du köra fort (alltså plana) är drev att föredra då du får något mindre dålig bränsleförbrukning. Du ska upp i många hundra timmar per år innan service och slitage på drevbåten överstiger det som axelbåten slickar i sig i bränsle i mellanskillnad. Tänker du dig däremot att ni ofta kommer färdas i sakta mak skulle jag snegla på axel, detta eftersom det ger en trevligare körupplevelse i deplacementläge.

@ChristerN Fortsätt leta, du kommer att bli en hjälte! Framförallt därför att det är enklare. Inga extra relän, liten kabeldragning mm. Dessutom blir ju varje enhet autonom. Förutom husbatterier så kommer jag att ha två fläktar med egna LiIon batterier och startbatteri. Tidigare hade jag även ankarspelet men det är numera ihopkopplat med startbatteriet. Hemma har laddas min hustrus elgräsklippare med solpaneler. Nästa år ska robotkliparen få solladdning. Helst även ytterbelysningen. Inte för att det lönar sig utan för att det är kul. Från ide till projekt och utförande. Köpte en stor solcellslampa på Biltema. Lyser upp riktigt bra. Tänker på alla km (nåja) som jag grävt ner kabel i trädgården! Inspirerande anekdot: Vi gjorde ett solelsprojekt i en sommarstuga. Kostnad långt mer än 50 tkr men de fick el till kyl/frys, belysning, vattenpump mm. Men det som imponerade mest på den kvinnliga delan av familjen var en lite solpanel, batteri och ett par lysdioder på utedasset!

Jag såg i en praktisk båttidning att det finns en adapter att sätta i vinchantagets hål, som passar i chucken i en skruvdragare.

Jag hade en Sea Ray 29 fot med enkelmontage duoprop ganska länge tills för några år sedan och stördes mycket av denna egenhet som de flesta snabbgående drevbåtar har i deplacementfart. Hade genom åren laborerat mycket med trimplanen hit o dit och att trimma in drevet, allt enligt tips på olika forum utan märkbart resultat. Av en slump råkade jag dock sista sommaren trimma UT drevet och helt plötsligt gick den helt ok. Den enda åtgärd jag aldrig fick tips om funkade strålande:) När detta inträffade hade jag dock redan lagt ut den på Blocket varvid den försvann så det var i senaste laget. Lärdomen blev ändå att det kan löna sig att verkligen testa alla möjligheter man har förutsättningslöst och inte låsa fast sig vid gamla inarbetade tips.

https://www.boats.net/catalog/yamaha/outboard-by-hp/4hp/f4mlh-0608/carburetor Efter varmkörning av motorn, 1: Skruva in/ned (2) så att motorn går på lägsta möjliga varv med framväxel i. Den skall gå stabilt utan tendenser att stanna. Om detta inte löser problemet: 2: Justera (16) tills motorn når sitt högsta varv, fortfarande med växel i och på lägsta möjliga varv. Reglera varvet med (2) om det skulle bli för högt och sök därefter på nytt optimum med (16). När detta hittats öppnar du (16) tills varvet börjar sjunka, räkna varven, även delar därav. ställ sedan in skruven mellan detta nya läge och optimum. Det bör inte skilja mer än 1/2-varv från optimum. Anledningen att öppna (16) lite extra är att motorn då funkar bättre innan den blivit varm. Du kan behöva borra ett litet hål i (20) för att ta bort denna och komma åt (16). Du behöver inte ersätta (20). Not: Dra aldrig (16) hårt i botten, då förstörs lätt nålspetsen. Om ovan inte hjälper behövs nog en förgasarrengöring.

Då jag köpte min första båt några år sen var jag skitdålig i manövering i hamnen. Försökte köra båt såsom en bil, som ledde till att jag kunde inte tolka och missade båtens driftsmoment och det var alltid svårt att förstå vad som båtens akter och för gör. I tillägg till att förstå att ”det tar en stund”, dvs. båten alltid fortsätter röra sig i den riktning den rör, var den största ”a-ha” för mig att i stället av bilar, där man styr bilens för, ”kör” man båtens aktern. Man kan pusha och dra den för, backat och sidled. Båtens för bara reagerar till vad man gör med aktern. Min utveckling som båtförare blev mycket snabbare med denna tankesätt. Det är en bra idé att ta någon erfaren med dig för en timme eller två och låt honom/henne observera dig och visa några tips.

En bekant sålde segelbåten och köpte motorbåt och upplever, speciellt vid sidvind att det är lite krångligare att lägga till. Med övning har han fått in tekniken. I denna video visas några tips,

ser att detta inlägg är från 2013,jag skrev idag om den propellern,kan bara instämma att den är kanonbra,bytte idag från en trebladig 10,5x13 ,till spitfiren fyrbladig,10,3x13,min bella 471r gick mycket bättre ,rekommenderas.