Ledartavla

Jag anser man ska välja ett stort känt märke stora volymer motorer ger också en eftermarknad under lång tid vad gäller reservdelar. Och en vanlig motor lär sig många att serva samt lösa problem som uppstår. En motor med liten andel sålda enheter försvinner på sikt och inga manualer eller delar finns att tillgå. Likaså anser jag att en motor ska vara uppbyggd på entreprenad eller traktor enheter, dessa motorer är skapta för slit och jobba i dåliga miljöer, detta leder till hållbarhet.

Det finns en gammal bok av en författare som heter Smith någonting, jag minns inte så noga. Men han skrev att det är bättre att inte använda någon typ av flytväst, för det är bättre att drunkna ute på djupt rent vatten än inne i grundare skitigt vatten!!

Jag har mest erfarenhet av Yanmar och Penta och skulle säga att dessa är tämligen likvärdiga med visst övertag för Yanmar kvalitetsmässigt. Dock är ju Pentas servicenät bättre i Sverige även om reservdelspriserna är närmast skrattretande samt att Penta städar ur sortimentet rejält 10 år efter att en maskinmodell slutat säljas. Riktigt tråkiga erfarenheter har jag bara av Cummins som dock är trevliga när de går. Skulle inte dra mig för att pröva Huyndai heller. Deutz, MAN och Steyr är ju fina grejor också om man mot förmodan springer på en sådan i Sverige. Överlag kan man spara mycket pengar på att vara lite om sig och kring sig när det gäller reservdelar. Kringutrustningar som sjövattenpumpar och värmeväxlare kommer ju ofta från Johnsson och Martec oavsett färg på maskinen. Finns nog ingen motor idag som är byggd som marinmotor från början? Det är bil, lastbil och entreprenadmaskiner. Till Pentorna på jobbet köper vi filter på Volvo lastvagnar till exempel. Till Yanmar vänder man sig till företag i reservkrafts eller entreprenadbranschen osv. Din fråga blir lite av ”hur långt är ett snöre” och landar slutligen i hur mycket stålar du har och hur lat du är. Är Du tät och bara vill lämna in nycklarna till varvet på hösten är nog Penta det bästa valet i Sverige.

Volvo Penta tamd 41/Aqad41 Var ofta på cirka200 hästkrafter, en Kad 42 börjar väl vid 230 hästkrafter. För att få upp effekten sätter Volvo en större turbo. En större turbo behöver ett högre avgasflöde för att komma igång och ge effekt. Det större avgasflödet kommer av högre varvtal och i viss mån mer bränsle (=ökad avgasvolym). Mer bränsle utan turbotryck get svart rök. För att kompensera detta utrustar man motorn med en kompressor, som ger ökad effekt på de lägre varvtal där turbon inte ännu börjat fungera. Kopplar man ur kompressorn och båten är tillräckligt tung, så kan det ju bli så att motorn aldrig kommer upp i de varvtal som behövs för att turbon skall börja ge tryck, vilket behövs för att det skall gå att förbränna mer bränsle, som ger den effekt som behövs för att motorn skall orka öka sitt varvtal. Kompressorn ger en förbättrad accelleration, gör att det inte bildas svart rök då turbotrycket skulle vara lågt och ger möjlighet till högre effektuttag i och med att turbon kan göras större. Då turbon är större gör den ett mindre motstånd i avgaslimpan, flödar bättre, och ger möjlighet att förbränna mer bränsle, vilket ger mer effekt... Allt har ett samband.

Utmaning. Gissa om jag letat!

Utöver det uppenbara, dvs att ta ned segel och koppla ur all viktigt elektronik kan man faktiskt lära sig att läsa av himlen långt innan det dyker upp en vägg med spöregn, åska och hårda vindbyar. Åska uppstår oftast på eftermiddagen under sommarhalvåret runt femtiden efter tillräckligt med konvektion över land. (Kommer det in en kallfront en varm sommardag så kan man räkna med att det kommer spöregn och eventuellt åska.). Ser man såna här moln https://www.metoffice.gov.uk/binaries/content/gallery/metofficegovuk/hero-images/weather/cloud/castellanus-cloud.jpg (som kallas för "Castellanus" eftersom de liknar torn på gamla medeltida fort) vid lunchtid så kan man räkna med att de växer till sig till cumulonimbusmoln (syns också på samma bild fast mycket större längst bak). Detta ger några timmars förvarning så att man kan planera att hamna i skydd i någon naturhamn eller liknande. En annan viktigt sak är att de kraftigaste urladdningarna inte sker direkt under "städet" som bildas av ett stort cb moln men istället under den överhängade platån (som ligger på cirka 12km höjd, syns bra på den här bilden https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3a/A_Classic_Anvil_Cloud_Over_Europe.jpg Så även fast själva "väggen" med spöregn passerat så är faran garanterat inte över, detta brukar överraska folk som sedan tolkar det som om "att blixten kom från ingenstans/klar himmel". CB moln brukar luta åt det hållet det blåser vilket också kan hjälpa en lite med planering om man hamnar i vägen.

hmmm, kanske för att det tar längre tid att läsa samt med pytteliten font går det nästan inte att läsa. Kanske inte fungerar på alla olika plattformar?

Jag tror de flesta har tv istället ....

Absolut, det har väl alla ombord.

Hej, Så sent som i maj i år så hade du ett liknande tändninglås-problem. Men då hade du en Ryds 530dc enligt denna länk. Vill inte insinuera nånting, men du tycks ha otur med just tändningslås och byter ofta båt? Nå, troligen bra om du kan specificera frågan bättre likt förra gången, detta eftersom tändningslås har litet olika utförande beroende på motortyp.

Korrekt. Följer man inkopplingsschemat så kommer reläet att dra ur startbatteriet med 10mA (angivet värde), 20mA (uppmätt värde). Även om det inte är mycket så gillar i alla fall inte jag att något ligger och drar ström ur startbatteriet. Dessutom är hysteresen på det exemplar jag provade inte alls så exakt som angivet (12.8 / 13.3). Om det fanns en separat anslutning för strömmatning så kunde man koppla den till tändningen. Då skulle inte elektroniken dra någon ström med avstängd motor. Man kan självklart ansluta burken efter huvudbrytaren men det gör inte hysteresen bättre. Dessutom måste man komma ihåg att stänga av huvudbrytaren för startbatteriet i naturhamn vilket gör skiljereläet meningslöst.

Tagling blir skitstarkt. Man kör med vaxat taglingsgarn och drar åt; har så på alla mina dyneemalinor och det funkar bra. Man kör många varv så blir det bra. Krympslang hindrar bara fläkning, men inte glidet.

Om man är rädd att den självuppblåsbara flytvästen skall blåsas upp av för fuktiga förhållanden (oftast i torkgarderoben bredvid fuktiga segelställ efter en blöt dag) så finns det en bättre version av utlösaren än salt eller papp, Hammar trycksensorn som finns i ganska många bättre/dyrare flytvästar. https://www.cmhammar.com/shop/brand/crewsaver/

Fast 100 liter på 4-5 timmars körning verkar rätt rimligt. Om du kör i 20 knop i 4 timmar kommer du 20x4=80 sjömil. 100/80=1,25 liter/sjömil, vilket inte är speciellt mycket för en motorbåt med en gammal bensinmotor. Å andra sidan så kanske du inte behöver köra 4-5 timmar för att bada och fiska?

”Lagd tagling”

Du generaliserar kraftigt... En konverterad bilmotor har inte alls alltid lägre effekt. VP D3-220 är ett exempel, Hyundai R200 och S250\S270 följer samma mönster. Nu har jag inte sett så många bromspapper på utombordare, men högsta marschvarv ligger ofta ca 500 varv under max och de bör då kunna lämna 80% effekt. Jag är fortfarande av åsikten att motorer med lägre litereffekt håller längre och den är jag knappast ensam om.

Kan bero på två saker (eller kanske flera). Slitage i rattdelen, slitage mellan hjulet och kabeln. Glapp i kulleden vid styrgaffeln. En annan grej jag sett i andra sammanhang är att diverse vajerhöljen inte är fixerade ordentligt, utan att dessa rör sig istället för vajern, senast jag råkade ut för det var i växelreglaget på min förra båt. Skulle ju kunna vara så på teleflexstryrningar också, att höljer flexar eller glappar litet. Visst, hydraulstyrningar är överlägsna!

Hej på er Nä inget behöver mätas för å ställa tomgången de gör ju varvräknaren. Rekommenderat tomgångsvarv runt 650 v/min

Han är väl pappa till de första seglarvästarna? När vi började segla Optimist så hade man "Måsen" en förskräckligt otymplig räddningsväst som åkte av så fort man kom utom synhåll för ledarna. Då kom Elvströmsvästen som såg ut som en modern seglarväst och eftersom det var Elvström som tagit fram den så ansågs den vara ok att använda. Det var en himmelsk skillnad men den behöll man på. När seglarvästar började användas i vanliga båtar så ökade användningen och antalet drunkningsolyckor sjönk. Nej inte så länge det inte blåser för mycket, då fungerar lungan som ett segel och sjön sköljer över ansiktet. Flygvapnet fick inte träna med sina västar när det blåste över 10 m/s. Har man legat i vattnet några timmar så är man så pass stel att detta nog blir svårt. Uppblåsbara västar är ok så länge det finns folk runt omkring som kan hjälpa till att få upp dig ur vattnet. Att segla själv med uppblåsbar väst är inte så smart. Lotsarna bytte för några år sedan från uppblåsbara västar till flytjackor av säkerhetsskäl.

Urkoppling av "fritt fall" är väldigt enkelt, om du har originalverktyget till ankarspelet kvar? Man puttar i alla fall in den lilla fjäderbelastade mässing/brons "pluppen" in i hjulet och drar samtidigt ut den lilla knappen, då skall "pluppen" spärras i infällt läge, man lyckas aldrig vid första försöket. Verktyget har en liten cylindrisk "plupp" med en konkav fördjupning i för detta ändamål, men en vanlig spårskruvmejsel kan fungera, men är svårare att använda. Med den "pluppen" infälld frikopplas inte linhjulen från axeln och "fritt fall" är satt ur spel... tills dess att lilla knappen släpper av misstag och "pluppen" åker ut igen. Det vanligaste är att linhjulen är avsedda för en kombination av treslagen 16 mm lina samt 8 mm kortlänkad kätting, det finns andra linhjul för blyad lina, generalagenten Jan Comstedt AB har en väldigt bra support, dom svarar snabbt på e-post, tag en bild och skicka iväg så får du reda på om du har rätt linhjul. Här finner du litet resevdelar och tillbehör. Jo, jag har mekat rätt mycket med dessa ankarspel de senaste åren, fick ett "spel" och tröttnade, så det blev HX1 istället. Det är i alla fall viktigt att drivaxeln är rentvättad, gängorna rensade samt att det axeln sedan är infettad med någon finare fett, som exempelvis det röda propelleraxelfettet.

Om du nu får ut sanden så kanske du kan förse båten med vattendunkar att fylla med vatten som barlast, då i "nästa sjö" så slipper du extravikt på trailern. Om du inte får ut sanden kan man kanske tala om "grusade förhoppningar"😒

Jag hade spolat vatten in i samma hål som sanden ska ut. Kanske också gjort ett större hål, typ 10-15 cm, och sen plastat igen efteråt.

En D3: borde då kanske kosta runt 300 000:- kronor (inte för att den heter D3...), så även en mindre motor lönar sig att renovera. Då gäller det mest att ha koll så att alla delar som ska bytas finns till motorn som sitter i båten man köper. Sedan har vi ju CE-märkningen som i princip ska göras om, om man byter till en annan motor. Ingen verkar bry sig i dagsläget, inte ens båthandlarna och mäklarna.

Jag har ofta funderat på om en renovering verkligen är realistiskt att göra? Jo, jag tror säkert att det går, men... Vad kostar en helrenovering om man lämnar bort allt? Tillägg: Det finns säkert någon brytpunkt. En stor och dyr motor lönar sig naturligtvis att renovera.

Många bilmotorer går utan större problem runt 20 000 mil vilket motsvarar cirka 3500 timmar. Då är motorn 10 till 20 år gammal. Ofta är det annat än motorn som tar död på bilen. En färskvattenkyld marinmotor bör klara sig bra i 20+ år och 3500 timmar i alla fall. Underhållet är nog det viktigaste. En välskött båt med ett rent och snyggt motorrum och en ren och fin motor är ingen garanti, men visar i alla fall att den nuvarande ägaren skött om både båt och motor. Finns det anteckningar om vad som är gjort åt motorn så är det ett plus tycker jag.

Tomgången ställer du på gas armen finns en ställskruv mot blecket släpp de tre skruvarna som håller teknik boxen lyft den åt sidan då ser du ställ skruven släpp den typ ett kvarts varv å du e på 650 varv. Men troligen kärvar din wire då tomgången ändrats skruven ändrar sig ej. Dra åt dig reglaget på pumpen så ser du om den kärvar varvet sjunker då.

Rätt svar var: På hundpromenad, på andra sidan av hamnen. Men ni kan ju även få gissa då på "vilken hamn"?

Javisst @Mackey du har missat något. Det du missade var en oerhört otrevlig kommentar på ett inlägg. Den är raderad nu och den person som kommentaren riktade sig till lät det hela bero. Bra gjort @AndrewM Jag upplever tyvärr att det är några brushanar här nu för tiden som lägger tid och kraft på att vara otrevliga. Tråkig utveckling.

Nu har du hittat förgasaren. Mitt råd: Anlita någon som kan.

En galen resa?? Inte alls. Ta det lugnt. De flesta av oss har krupit innan vi börjat gå. Det är bara på forum, som exempelvis MG, man hittar människor som kan allt från start och som sprang innan de kunde sitta upprätt... Känner Ni Er osäkra så backa av liiitegrann. Ta god tid på Er. Studera sjökorten och planera/fantisera om resan. Prova, prova och åter prova bit för bit men utsätt Er inte för faror och obehagligheter. Låt allt ta sin tid. Gläds åt Ert nya liv, båtliv. Båtliv är inte svårt, även om vissa på detta forum vill få båtlivet att framstå som något märkvärdigt enbart för de invigda. Man behöver tänka lite i förväg, fantisera lite om allvaret, så löser sig det mesta. En begagnad sjökortsplotter duger hur bra som helst till att börja med, varianterna är många men Du behöver definitivt inte ha värsta sorten. Men köp papperskort över Ert område också, papperskorten ger Dig en överblick som plottern inte klarar av. Överblicken behöver Du för att kunna fantisera om resan, och nästa resa, och nästa resa, och nästa resa... osv. För Du kommer att upptäcka att Du hinner inte allt på första utflykten. Och nästa utflykt blir roligare än den förra, ja Du förstå vad som kommer att hända. Se till att Du har bra ankare med lång lina, det är bra att ha både i lust och nöd. Kolla gärna med något studieförbund på Din hemort när nästa förarintygskurs går av stapeln. Anmäl Dig och gärna någon fler i familjen till kursen. Med den utbildningen Ni då får blir båtlivet ännu roligare. Och Du, välkommen ut på sjön. Där finns det plats för oss allihop, både fullärda och icke fullärda... 😉

Kompressorn trycker in mer luft under låga varv, till förbränningen, samma sak gör turbon, men den är inte effektiv alls på låga varv, kompressorn kan jobba i hela varvalsregistret, men på våra motorer stängs den av när elektromekaniken anser att turbon kommit upp i tryck.

Nä, jag kör aldrig så sakta, när jag ligger i fem knop har kompressorn ledigt, den greppar in senare, vid omkring sju knop, och då accelerar det till omkring tio knop med en gång... Och efter det låter jag båten gå i 15-17 knop då den beter sig väldigt bra i vattnet. Fartområdet sju till nio knop existerar knappast, iallafall inte under acceleration, om man går åt andra hålet, under retardation kan man få båten att gå i den hastigheten om man är försiktig med reglaget.

Jaha ja kanske bättre byta kompressor när den rasar om man vill ligga å köra i tio knop med den brummande hela tiden. 😋

Jag hade kopplat ur kompressorns magnetkoppling i boxen så att kompressorn startade inte, hände ungefär samma sak i min båt, eller snarare, det hände liksom inte att båten kom upp i hastighet, även om det gick bättre för mig än för trådskaparen, så jag brytte mig aldrig om att montera ett relä och en strömbrytare som kopplade ur magnetkopplingen.

Hej ! Mest troliga är att du behöver öka bränslemängden till motorn. Penta hade en service bulletin för några år sedan där man rekommenderade båt ägaren att öka bränslemängden, då bränslet tappat effekt sedan dina motorer byggdes. Detta gör man genom att mäta turbotrycket då motorn belastas med fullgas, turbon ska då ladda 1,7 kg, gör den ej det får man skruva på ställskruvarna ett kvartsvarv till erhållet turbotryck uppnåtts. En kad 42-43 är en 41 a i grunden och på 41 an finns ingen kompressor den lyfter med endast turbon. Jag kör ej min kompressor längre då turbon lyfter den utan problem, men det tar en stund. Jag smyger upp gasen till 1700 varv sedan petar jag uppåt mot varvräknaren vid 2400 tar turbon i, och man känner hur varvet successivt ökar turbon laddar och båten drar iväg. Kompressorns uppgift är egentligen tänkt för att efterlikna bensinmotorns explosivitet och dra iväg snabbt upp i plan. Skulle du ej uppnå 1,7 kg vid mer bränsle får du söka problemet i dina turbos, men det är nog inte ditt problem i första hand. Får du inte tillräckligt med bränsle så produceras för lite avgaser och turbon kickar inte till rökgasregleringen tillräckligt du får då inget mer bränsle till motorn.

Hmm ska det vara sexcylindrigt föredrar jag hellre en Optimax Pro xs eller Yama Pro V/Vmax😁. Har aldrig förstått vitsen med diesel🤔. Vid utflykter ska det ju vara en rejäl inombordare med 8 cylindrar i V form med raka rör. Ska man ut till Jannes så duger väl en jolle med elmotor för folk är väl ganska dyngraka efteråt och vill väl inte åka fast.

Nja, jag håller inte med iallafall. Detta var en för sin tid oerhört lyckad motor, lättstartad även i svår kyla, driftsäker, god bränslekonomi, bra segdragning och hållbar. 100 000 mil utan åtgärd finns det motorer som klarat, min Far som hade bilverkstad på den tiden hade en uppsjö exemplar med både 60 och 80 000 mil på mätaren utan att motorerna var ens öppnade. Det som var döden bestod av varmkörningar av en eller annan anledning, utslitna var det inte många som blev. När sedan Penta ville ha en lätt motor med god effekt på -70 talet så fanns inte mycket att välja på förutom denna motor. Tyvärr monterade Penta en fullständigt urusel värmeväxlare och avgaslimpa i gjutjärn! Många motorer har gått mot sin död med genomrostad avgaslimpa med sjövatten i cylindrarna som följd, som felaktigt många beskyllt topplocket för. Även den skrattretande oljekylaren har sänt mången MD21 till skroten. De som själva konverterade en fd Peugeot 504 bilmotor till sin båt med Bowmans kombinerade värmeväxlare/avgaslimpa samt oljekylare klarade sig från dessa problem. Om man jämför detta med många nya "Äkta" marindieslar som går sönder bara man tittar på dom, och där reservdelarna kostar en förmögenhet, i den mån det går att köpa ens, så var det en riktigt bra motor enligt min uppfattning.

Volvo Penta aq130 var väl en bra motor. Vissa båtar kanske var litet för små för en V-8? VolvoPenta 40-serien var väl inte så illa den heller? Ända från MD40 till KAD 4X på samma motorblock, om jag har förstått saken rätt. Jag älskar V-8:or, men i båten tankar jag hellre diesel och kör sexcylindrigt Så ja, jag tycker att det har funnits orsak för VolvoPenta att göra egna motorer. Skulle min båt vara en leksak, som jag åker ut med till Jannes Saloon för att inta en kaffe , eller kanske en öl, så skulle V-8 och raka rör vara självklart!

MD 32, var inte det ett utslag av "fyrklöversamarbetet" mellan Volvo, Iveco, Peugeot och Renault?

Jag har alltid undrat över varför Volvo gjorde penta motorer överhuvutaget när det fanns amerikanska marina V8 med raka rör som var i varierande kvalitet visserligen men överlag bättre kvalitet än volvos penta iallafall. Har sett många haverier med den svenska motorn i bla. Flipper 640/flash/flying mfl

Jag har alltid undrat varför VolvoPenta valde att göra en så stor båt till sin MD21. Nåja, den skulle ju konkurrera med Albin25, så den behövde ju vara större och vackrare Jag skulle väl föredra en gjutjärnstopp på en marinmotor, en får gå med så hög belastning, men aluminiumtoppar på gjutjärnsdieslar har ju varit vanligt, och funkat rätt bra. Min Mercedesmotor gick 53.500 mil före topplockspackningsbyte. Men det var ju i en bil. Nu har den gått i flera år till, desutom minst 5000mil efter att jag satt turbo på den och fördubblade effekten, så helt fel kan det ju inte vara. MD32:an verkar ju vara ett bortglömt kapitel. Var den över huvudtaget vanlig? Den hade ju högre effekt (105 hk) än MD40 (86 hk), så den verkade vara ett vettigt alternativ då jag skulle köpa båt, eftersom jag ansåg att det behövs ungefär 100 hästar för att en Nimbus 26 skall vara nått att ha. MD32:an är väl i princip en sexcylindrig MD21:a, så jag är nog nöjd att det inte blev en sån.

Hade en gång i min ungdom en Mercury Thunderbolt Ignition 200 (20hk). Redan första året slutade dödarknappen att fungera så man fick choka ihjäl den. Jag tror (obs! då jag hade manuell start) det är dödarknappen som du har bredvid nyckeln. Den motorn fungerade jättebra under många år. Om jag minns rätt så fick vi byta en dyr elektronikbox en gång och sen nån slang för vakuum inne i motorn en gång. Dock hade vår en axel ner från motorn (powerheadet) till växelhuset som inte var rostfri vilket förde med sig att det var ett elände att byta impeller. Tror vi gjorde ett byte på 20 år! Att byta oftare, och kanske ta ner växelhuset då och då och smörja axeln, hade gjort dess liv ännu längre.

Kan då tillägga att, jag vill minnas detta hände 2011 då jag hade seglat Tjörn Runt och dagen efter skulle lämna Stenungsund för återfärd mot Göteborg. I hamnen låg en Maxi 77 utan försegel. Han hade under tävlingen seglat sönder sin genua och skulle ta sig hela vägen hem till Varberg igen med endast storsegel och en liten utombordare. Jag lånade ut en sprillans ny genua som passade perfekt, och vi avgick samtidigt söderut från Stenungsund. Vi skildes senare åt utanför Björlanda Kile där jag då hade min Dominant 78 (den som nu Raol fick av mig). Dagen efter detta fanns att läsa i Göteborgs-Posten om en olycka där denna Maxi 77:a hittades drivande i Göteborgs södra skärgård utan besättning ombord. Vid kontroll så låg flytvästen kvar nere i ruffen och seglaren hade fallit överbord under natten och drunknat. Jag fick senare tillbaka mitt segel som var förstört med både hål och färgskadad duk då båten hittades skavandes mot klipporna vid inre tistlarna. Att slarva med flytvästen är en sak men att inte ha en säkerhetssele och lina kopplat i båten är ännu sämre, speciellt om man seglar ensam och i becksvarta natten. Den troliga orsaken var att under hela färden från Stenungsund gick han för motor och när vi skildes åt skulle han gå in till Öckerö och tanka bensin. Jag misstänker att han slarvade/glömde blanda i tvåtaktsolja och att motorn senare under kvällen skar och han då snabbt fick ta sig upp på däck för att hissa segel istället och att han då trillade överbord. Som sagt ett ögonblicks verk och ovarsamhet resulterade i att hans utvecklingsstörda 14-åring som väntade hemma på sin pappa väntade förgäves.