Ledartavla

Jag har aldrig förstått varför man envisas med att rulla in seglet i masten. Dels gör det masten både tjockare, tyngre och stelare, och flyttar tyngdpunkten en hel del högre upp. Dels får man problemet med stående lattor. Rullar man in i bommen sänker man tyngdpunkten, seglet kan ha vanliga liggande lattor, masten kan vara mer eller mindre normal, och hela mekanismen finns på (i stort sett) armlängds avstånd, i stället för långt upp i en mast.

Är inne på det Rubenjames nämnde vilket irriterar mig enormt Folk ringer sjöräddningen för minsta lilla Ofta i situationer där det kanske inte hade behövts Resultatet och risken blir att de som verkligen är i nöd blir utan hjälp då de ska hjälpa nån tomte vars ena motor av två stannat eller liknande

Med ledning av många frågor på forumet den senaste tiden måste jag fråga hur det står till med det tekniska kunnandet hos många av dagens ”båtfolk”? Vissa av dessa trådstartare är jag nyfiken på hur de ens klarar sig i vardagen? Att äga och sköta en egen bil lär ju kunna uteslutas? Vi snackar ett tekniskt kunnande där en stängd dörr bör utgöra en utmaning. Hur fan kommer man då ens på tanken att skaffa sig en båt och i värsta fall ta sig ut på sjön? Är det SSRS klemande med ”trossen” där man gratis bogserar folk kors och tvärs längs kusterna som gör att Darwins teorier helt satts ur spel? En stor eloge till er som fortfarande ids svara. Gång på gång på gång till en aldrig sinande ström av folk som hellre hänger ut sig själva som kompletta idioter än ens försöker googla själva. För egen del blir jag bara tyken.

Åldern på motorn är ju helt irrelevant. Allt handlar om skick och skötsel. En ett år gammal motor som misskötts kan vara helt körd medan en 60 år gammal motor som är välskött och inte utsliten kan vara utmärkt.

Har under mina år som sjöräddare aldrig ryckt ut på annat än relevanta incidenter, allt från rena haverier till soppatorsk. Har inte hört talas om att folk skulle ringa när vatten är slut. Låter mer som en skröna.

Hittade en sån Capelli men är alldeles för dyr för vår budget. 😕 Ska spana in Uttern! Ja, många av de båtar vi spanat in har ju tvåtaktare så man får väl spana och som du säger vara snabb när det väl kommer ut en. Generell update: Nu är båtplatsen fixad åtminstone så nu är det "bara" båten som fattas. Ja och lite mindre regn i Sthlm så man blir sugen på att åka ut.

Samma debatt och samma fenomen förekommer i fjällvärlden. Folk som ringer fjällräddningen när de fått skoskav eller sovsäcken blivit fuktig. Visserligen är fjällräddningen skattefinansierad men den springande punkten är att varje onödigt uppdrag riskerar att försena ett verkligt nöduppdrag förutom att det kostar pengar. Jag är medlem i SSRS och betalar gärna för att andra ska få hjälp, det betyder att jag också kan få hjälp om något händer. Om en liknande organisation fanns i fjällen skulle de också få en slant varje år.

Jodå, vår lokala sjöräddningsstation har vid några tillfällen fått en påringning via direktnumret till stationen, och via vhf fått "larm" om tom färskvattentank och bett om "utryckning" till yttre skärgården. Vid ett tillfälle var två av båtarna på övning inte lång ifrån, så då levererades lite flaskvatten till "haveristen". Vid ett tillfälle låg en större segelbåt i havsbandet i en vik uppankrad, och via telefon begärde assistans med leverans av reservdelar till vattensystemet ombord från en hamn ca 20 NM därifrån. SSRS meddelade att det inte var aktuellt med en utryckning för deras del, men hänvisade med telefonnr till närmaste båttaxi som säkert skulle kunna ordna det. Båtägaren blev sur med motiveringen att det ju skulle kosta pengar med en sådan transport, och att vederbörande ju betalade skatt.. icke medlem för att vara tydlig.

SSRS jobbar ju lite i en gråzon med sina ”medlemsuppdrag”. Skatt, sociala avgifter, försäkringar osv, behöver man ju inte bry sig om när man erbjuder medlemsskap framme vid ”haveristen”. Detta har skärpts upp efter påtryckningar från centralt håll och några frivilliga har ombetts sluta efter att dylikt uppmärksammats. I de flesta (alla?) båtförsäkringar ingår ju numera någon form av assistans via Sjöassistans eller deras nya konkurrent, vad de nu heter. Då bidrar man ju i alla fall något till näringsliv och statskassa. Själv paddlar jag hellre oavsett. 😏

Välkommen till forumet! Köper man en ny produkt förpackad i kartong så återfinns oftast även en läsbar produktbeskrivning i samma kartong? (I sådana köp-inkluderade installationsmanualer finns text som dels fastslår vilka mojänger som skall ingå i kartongen, dels beskriver hur eller var eventuella extra plastadaptrar kan behövas i vissa installationsfall.) Mitt tips får bli; läs först av allt den förmodligen medskickade installationsanvisningen noga! [Bör alltså av den framgå vilka detaljer som ingår, även hur dina överblivna detaljer eventuellt kan behövas i särfall. Honda exporterar många utbordare världen över och vissa lokala marknader kanske kräver speciella anpassningar? I sådant fall blir det nog lättare för motortillverkare att bipacka diverse billiga adaptrar - som oftast inte behövs - bara utifall att!?]

Glöm inte att lufta turbon då du fyllt på och kör igång, ringnyckel nr 17, släpp på bajjo nippeln på sidan av turbon tunna slangen som går till expansionskärlet. När termostaten öppnat släpper du ur sista luften där.

Jämförelse med bil haltar. Bilar har ALDRIG hållit så länge som de gör idag. Och hur ofta ser du nån stå och mecka med bilen på rastplatserna nu för tiden? Eller ens en bil med motorstopp? Nej bilar är fantastiska i det att du i princip alltid kan ta dig hem, tills de en dag är för gamla av andra skäl och straffas ut i besiktning. Hade folk lagt lika mycket pengar på båtar som på bilar hade mycket problem aldrig hänt. Om alla hade servat motorn för några tusen om året och haft motorn i snitt 17 år innan skrot, som väl är fallet för bilar om jag minns rätt, så hade de varit driftsäkrare. Men kostat mer. Instämmer i gissningen att det nog är de där meckarna som åker runt i havets gamla trabanter och amazoner som behöver räddas oftare än de med ny grejer och helservice på varvet. Tyvärr har jag länge själv tillhört meckarkategorin. (bhemacs vinkel är intressant: är de enkla problemen verkligen till men för SSRS?)

Det pratas mycket om hur dyrt det är att miljöanpassa sig själv, sin familj, en stad eller ett land. Det stämmer inte! Ofta är de tekniska lösningar som tar tillvara på energin på bästa vis de lösningar som är billigast räknat på hela livscykeln. Oavsett vad man tror finns det ingen anledning att låta bli att göra miljöriktiga investeringar.

Kan bara svara för mig själv, men att en större båt skulle vara jobbigare att åka ut med en med en mindre tycker jag inte. Speciellt när folk pratar om hur lång tid det tar att fylla kylen etc. Har en 41 fotare, ser det inte som en tävling hur snabbt jag kan lämna kaj men slå igång strömbrytare, starta maskinerna, lossa förtöjningarna och dra! kan säkert göras på ett par minuter om man nu vill det. Om jag åker på dagsfärder? aldrig, passar inte mig! och antagligen inte dom flesta människor heller som väljer stora båtar, man har en stor båt för man gillar boendekomforten och inte åka att handla glass fina sommardagar, för då hade man antagligen valt en annan båt.

Skrämmande. Förstår att man tröttnar på folks okunnighet när man åker på sånt här på regelbunden basis. Det problemet har jag inte förstås. Båtlivet är helt klart lite speciellt. Det är svårt att gardera sig mot alla situationer, men ju fler incidenter man upplever desto fler lär man sig hantera. Jag tar personligen gärna det säkra före det osäkra och det räddar mig från en del otrevligheter. Med sjön har mina erfarenheter kommit framförallt av misstagen och jag försöker att inte överskatta mina färdigheter (alltför mycket). Sen kan man ha otur ändå..

Hjälp har du alltid kunnat få men då har det kostat. -- VHFen fanns innan mobilen men även den kostade. Eller så seglade man motorbåten med en badrock, gick igenom skogen till en bondgård och lånade en telefon för att ringa efter taxi. Man kunde också ligga och driva och vinka till sig någon som kunde bogsera. Det är sant men de tre vanligaste felen är soppatorsk, tomt batteri och trasig impeller. Det går att fixa utan dator och dyra reservdelar.

Det är inte alltid bara sig själv och sin egen båt den novisa och nonchalanta båtägaren äventyrar till sjöss. Det har hänt att jag blivit uppringd av Sweden Rescue som sett min position på AIS och mer eller mindre blivit beordrad att agera sjöräddare till en båt på väg upp i ett otrevligt grundområde med frisk ostlig vind. Givetvis ställde jag upp, men fick släppa mitt pågående bogseruppdrag och ge mig in bland grunden och dra ut vederbörande. Hade precis lika gärna kunnat sabba min propeller och få skrovskador mm. Vad hade hänt båtägaren för att hamna i denna situation? Jo låg bränslenivå i dieseltanken med påföljd att motorn sög luft i den besvärliga sjögången. En dödssynd ombord på en motorbåt i yttre skärgården enligt mig med låga bränslenivåer, och något jag vill dra mig till minnes avhandlas redan på förarintygskursen. Killen hade inte heller ett enda verktyg ombord för att öppna en luftskruv för att lufta motorn, killen själv visste inte hur man gjorde, men flickvännen hans visste och hade kunnat lösa det isåfall.

Haha, vet du, jag är kass på att löda. Mjukvara är min grej, inte hårdvara. Datorer är för komplicerade för att man ska kunna ha koll på allting, men på 1970-talet satt väl folk och lödde ihop sina egna datorer, programmerade allt själva och tyckte att de som köpte en PC var okunniga. Allvarligt skämtat, i min glada ungdom när jag satt på telefonsupport kunde jag få frågor av den typen. Typ ”internet funkar inte, vad kan det vara för fel?”. Då får man fråga sig fram och deduktivt komma fram till varför det inte funkar. Då fick jag i och för sig betalt för att svara på sådana ”dumma” frågor, men å andra sidan är det ingen som tvingar nån att svara på ”dumma” frågor här på forumet.

En evig debatt mellan två personlighetstyper. Finns utmärkt beskrivet i "Zen and the Art of Motorcycle Maintenance" av Robert Pirsig. Förresten... jag hade en Vicky-55, max 70. Efter flitigt experimenterande sålde jag den till en kille som hämtade den med en skottkärra.

Kan nämna att på den tiden jag anställde intrumenttekniker på jobbet, så var en av mina diskussionspunkter: - Hur fort gick din moppe? Efter en liten diskussion i ämnet var det superlätt att avgöra om kandidaten passade för jobbet. De vars moppe gick saktare än 70 föll igenom direkt.....

Även den perfekta produkten åldras och slits. Jag tänker inte på de som har gott om cash och köper nytt samt betalar för fullservice. Då kan man komma undan med okunskap. Även om de flesta jag träffat i den kategorin sätter en heder i att klara sig själv när det behövs. Men har man en äldre båt, bil, hus, kaffebryggare eller vadsom, så kanske man får vara beredd på att lära sig googla på det mest basala grunderna i hur produkten är tänkt att fungera?

Nåja, nu efter att ha sjösatt båten och varit ut ett par gånger kan följande konstateras: #1 Det som kunde ses som en eventuell nackdel visade sig inte vara det, nämligen motståndet i vattnet. Toppfarten efter sjösättningen var den bästa uppnådda hittills någonsin, dessutom i svag motvind och med tre personer ombord. #2 I vindstilla kan marginell styreffekt åt båda håll märkas vid backning, det har jag inte märkt förr. #3 Styreffekten vid tomgångsvarv blev klart bättre. #4 Styreffekten blev MYCKET bättre vid gaspådrag, kring 1000 varv och knappt två knop. Styrradien minskad med minst en tredjedel. Det var detta jag var ute efter, för svängning i hamnen. Omdöme efter mycket begränsad erfarenhet: Inga nackdelar, definitivt värt besväret, då jag annars inte hade så mycket som skulle göras på båten. Dock tidskrävande, det hela tog ju en knapp vecka, lite pyssel varje dag. Rodret kunde säkert vara nästan dubbelt större, det borde gå mycket lägre ner. Som det nu är, styr rodret bara en del av propellerströmmen. I vår steniga skärgård är risken att köra på grund så stor, så jag kommer av denna anledning inte att förlänga rodret neråt. Poäng: ❄️❄️❄️❄️ 4/5 bogpropellrar "Kunde vara större"

Till sist en jämförande bild. Övre bilden är tagen hösten 2016, då vi precis hade köpt båten, det är också första bilden i den här tråden. Jag tror förra ägaren hade slarvat med bottenmålningen sista säsongen Nedre bilden är tagen idag (juni 2019) Mycket har hänt, backslag, propeller, axel och stävlager har blivit bytta, och nu har rodret fått ny form. Nu är det spännande att se hur och om styrandet har ändrats!

Då rodret var färdigspacklat och slipat, kunde plastarbetet påbörjas. Jag skruvade fast rodret i skruvstädet. Klippte sen till glasfiberduk, så det skulle räcka till tre lager runt hela rodret. Mitt gamla polyesterharts hade blivit till klimpsoppa, så jag måste inhandla litet nytt. Jag blandade 400 ml harts, och satte i exakt 2% härdare på ögonmått. Det funkade så bra, att en tredjedel härdade i burken, lämpligt då jag hade lagt två lager. Efter en skvätt nyblandat, och ett sista lager duk, ser rodret nu ut såhär: Resultatet är helt okay men det blir givetvis att spackla litet. De blå strecken är det jag ritade på duken då jag klippte till. Det gör inget. Rodret kommer att vara under vattnet hela sommaren, och det skall bli svartmålat efter några varv epoxy.

Nu, på grund av experimentlusta sparkar jag liv i min gamla tråd. Då vi precis skaffat båten svängde den ibland nästan inget alls, och det kunde stå som en fontän med vatten bakom båten, då man styrde dikt styrbord, och drog på lite gas. Det visade sig att en roderutslagsbegränsare trillat bort. Då jag begränsade roderutslaget till ungefär 35 grader åt vart håll, blev det bättre. Fortsättnigsvis har jag irriterat mig över Nimbusens begränsade styrförmåga, och beslöt i vintras att det skall göras nåt åt saken i vår. Rodret borttaget, och en skiss över modifieringen inritad på matrisskrivarpappret. ca20% av rodrets yta kommer att vara framför hjärtstocken efter denna ombyggnad. Fram med vinkelslipen för att ta bort bottenfärgen: Det tog en stund att få bort färgen, och att försöka göra ytan slät så gott det gick. Och Attans, vad det började klia på armarna!

Misslyckades med att hitta ett färdigt bord i rätt storlek. Har istället byggt ett av vit golvlaminat, teakribbor och aluminiumlister. 70% större än det gamla och bara cirka 1 kilo tyngre. Bilden visar baksidan på det gamla och det nya: