Ledartavla

Det kanske är så att en del av oss är väldigt sugna på att visa upp oss oavsett om vi har något vettigt att tillföra tråden eller inte. Eller som någon konstaterade för några dagar sedan att många av svaren är hämtade direkt från Google och personen som har googlat in svaret tycker sig vara så ööövermåttan klok. Vissa av oss måste helt enkelt framstå som allvetande, men som man sa förr i tiden: Tomma tunnor skramlar mest.

Hej hoppas att ni ska få ett långt och lyckligt seglarliv. Men först lite frågor att fundera på. Var har ni för avsikt att segla mest, Innomskärs eller utomskärs? Ost eller västkusten? Är båten i första hand ett transportmedel från A-B? Ert normala område där ni vi vill segla och vara, påverkas det av båtens djupgående? Seglingskunkaperna hur pass länge sen är det? Och på hur pass stor båt? Är du beredd att lära dig att segla? Har hela familjen åkt med i en segelbåt (så de förstår vad det innebär)? Varför då dessa frågor, jo det gör det lättare att få en bild över vilken typ av båt som passar er bäst.

Jag såg att Olssons i Ellös säljer en del expantionskärl, de flesta till traktorer, men en modell som kostade mindre än 200kr såg väldigt universal ut. olssons i Ellös har även de vanligaste förbrukningsartiklarna till våra marina motorer, och därmed penta! https://www.oie.se/Produkt/expansionskarl-(46171)?sectionId=1000195247

Orginalet märkt med Volvo Penta enligt bild.

Läs trådens föregående inlägg, så framgår det med all säkerhet.

Kolla med en multimeter om regulatorn har ström öht. Då menar jag på batterisidan. Det är de mittersta anslutningarna. Mät direkt på dem. Sedan kollar du att sladdarna sitter i ordentligt. Skulle en sladd sitta löst så koppla bort solpanelerna tills regulatorn hittat att du har (troligtvis) ett 12V system.

Du har aldrig funderat på att kapa segelbåten i 3 delar, på så sätt så kan du ju ha den i olika sjöar och slippa köra den, sparar ju bensin i bilen eller kanske diesel?

Enligt etiketten är det 12 till 5 V likström, är det inte en vanlig laddkabel utan usbkontakt? Jag behövde en sån till en surfplatta och tog med mig apparaten till Kjell&Co, inga problem.

Forgus 31 är en trygg seglare som går att få från ca 125’ och upp till 250’. En annan trevlig båt är annars Contrast 33 som börjar vid 250’ och ca 100’ upp. Sedan finns ju Facil 35 som en lite udda båt med bra utrymmen.

Det finns inget "motorbåt" i Futura. Tvärtom så är det ett ren segelbåt. Dessutom så tecknade alltid Håkan Södergren sina båtar för självslående fock, vilket gör den lätthanterlig. Balladen får stryk alla dagar i veckan om två jämbördiga besättningar tävlade. Sedan så tror jag verkligen att den här båten är rätt för frågeställaren, utifrån de önskemål som framfördes.

Flipper Futura är en väldigt trevlig båt men också väldigt mycket motorbåt. Att påstå att den seglar som en Ballad är nog att gör Balladägarna väldigt upprörda. Men den seglar bättre än en Winga 87 som också är väldigt trevlig. Eller Uttern 890 om vi ska hålla oss till motorseglare med betoning på motor.

Har en Volvo penta aq 211a och använder bara ett batteri, vad bör jag använda för något?

Detta är mitt förslag, utifrån din information. Båten heter Flipper Futura, och är ritad av Håkan Södergren. Den har en mycket bekväm sittbrunn, där man kan segla med kapellet uppe. Fast vindruta ger utmärkt sikt framåt, samt skyddar från vågor och vind. Man lagar mat i ute under tak, vilket gör att man deltar i det som händer, har kontakt med vattnet och slipper matos i båten. Den har badplattform som gör det enkelt att komma i och ur vattnet. Mycket fin aktercabin som är avskilt från övriga båten. Seglar riktigt bra ungefär som ballad eller scampi. Lagom djupgående på 1.5m, pris ca: 200-250k så innom budget.

Så länge du kör förståndigt med lagom varv, vilket du verkar göra, så är det lugnt.

Compis 97 tror jag uppfyller några av era önskemål om den inte känns för liten. Hade vi inte haft våran Windex 92 så hade vi nog köpt en Compis 97.

Sönerna har nyligen uppgraderat sitt båtägande från första piratbåten Marieholm S20, till något rymligare och bekvämare: Kravlistan innehöll följande: Separat förpik och akterruff Toalett akterut Värme/kyl Inombordare Pris max 200.000:- Välvårdad Självslående fock(bonus) Rulle(bonus) Denna pärla uppfyllde kraven, mkt välskött med motorn utbytt, Finngulf 28:

Road av att skruva? Äldre motor=intressant, lärorikt och billigare

Man får ny kärring? Bra saker fast man klarar sig ganska bra utan självslående fock. Bra motor skulle jag lägga till, inte en från 70/80 talet. Absolut, tro inte att en mindre båt är enklare att hantra, det är bara sådant som folk som inte har råd med större båt säger. Som exempel. Maxi 95. Finns till bra pris med utbytt motor. Rymlig och praktisk med toaletten vid nedgången. Jättestor och härlig sittbrunn. Nackdelarna som jag ser det: Trång akterhytt och motorn under matbord. Kanske lite trångt pentry, jag gillar generellt längsgående pentry. Men det finns ett antal liknande båtar som fungerar väl och i rätt prisklass. Fundera också på om det går att öka prisbilden med 50 tkr tex. När man hittar drömbåten så kostar den alltid 10-20% mer än planerat.

Mycket bra frågor som många inte tänker på innan dom köper båt 👍

Jag beklagar.

Välj så stor båt som möjligt. Blir lugnare och enklare att hantera. Bara hissning av stor som blir lite tyngre och många slag i trånga passager om ni väljer masthead. fast då kan man köra på bara stor..

Självslående fock, (fraktionsrigg), autopilot, ankarspel bra kyl och bra toastol är saker jag värderar högt.

Köp med rullsystem på förseglet, bra för relationerna.

En annan faktor i valet av båt handlar om tillgång till båtplats och vad för storlek på båt som får plats där.

Ju lägre temperatur desto mer energi drar naturligtvis kylboxen. Lägg en termometer i kylen och ställ in termostaten så att du har 8°C så klarar sig maten bra. Är kylboxen välisolerad bör den gå ungefär 1/3 av tiden och stå still 2/3, tex. 10 minuters drift och 20 minuters stillestånd.

Härligt avslappnat sätt att se på saken. Det är ju inte heller kul (kanske?), om man har så fint i båten att man får jaga fingeravtryck på fina lackytorna. Vårdat bruksskick är kul. Rätt snyggt, och man kan leva också.

Även riktigt tunn ytfanér kan man få fin, genom att värma lacken, och skrapa med en spackel. Ta det lugnt, träet mörknar rätt lätt om man värme för mycket. Här en blid från då jag experimenterade med en dörr till pentryt. Jag visste i det skedet att jag inte skulle använda dörren (jag ville göra en spegeldörr), så jag värmde hårt, för att se hur mycket det tålde, och slipade tills jag var igenom faneret, för att se hur mycket man kan slipa. Är man litet försiktig då man värmer, och inte har så bråttom, och sen slutar slipa då det börjar bli bra, och inte tar i för länge och hårt, så kan det nog gå att få bordet fint. Resultatet på bilderna här är ju inte så värst vackert, men det är ju ett experiment för att se hur långt man kan gå, och jag kunde konstatera att det vitmålade teakfaneret kan göras fint igen. I vilket fall som helst, är det ju värt ett försök. Bordet blir nog i vilket fall som helst finare än det har varit. Lycka till!

Utombordare är smidigt, men också stöldbegärligt. Välj definitivt inombordare om du inte har en hamn som är bevakad hela natten med vakter.

En del säger så, men i våra båtar sitter MaxPower sedan flera år tillbaka utan problem.

Strunta i det gamla materialet, det kan Du göra något annat mindre stekigt av någon annan gång. Om något går galet måste Du ändå köpa nytt material. Köp en ny teakfanerskiva och passande kantlist redan från start. Såga, putsa, prova, putsa igen, limma, putsa igen och lacka. Fasen så vackert det blir. Mungiporna uppe vid örsnibbarna. Inte svårt alls och tillfredsställelsen står lååångt ovanför flinten varje gång Du ser bordet. På't bara. Marsch pannkaka!

Låt motorn värma värmeväxlaren och inget mer. Bygg därefter hur mycket Du vill från sekundärkretsen på värmeväxlaren men kom ihåg expansionskärlet och cirkulationspumpen. I våra båtar har vi sedan flera år tillbaka vattenburet system utan det minsta problem. Vi har radiatorer, gångvärme, defroster och vvb.

Anledningen till att jag inte köpte KAD44:an och KAD300:an var att jag relativt snabbt ville sälja alla motorer utom de jag skulle ha själv. 3 av 41:orna såldes utan att behöva lyfta på arslet, de hamnade samtliga i mindre arbetsbåtar. En 41:a hamnade i Saltö 31an och en ökar i värde i kartongen. Jag hade kunnat köpa/sälja många fler 41:or om jag hade haft tillgång till flera. Två av köparna hade även båtar med KAD-motorer men deras åsikt var att de var mycket dyrare i drift. Nåväl, staketmotorns effekt började år 1976 på 72 hk och slutade år 2005 på 285 hk (MD40A - KAD300) vilket ger effektuttag om 20-79 hk/liter cylindervolym. Högre siffror än 80 hk/liter var, enligt VP, inte rimliga att jobba med i staketmotorns konstruktion och därför ersattes den. D6 börjar år 2004 på 280 hk och har hittills hunnit till 480 hk i IPS-version, dvs. 51-87 hk/liter cylindervolym. Ska bli intressant att se om VP vågar "spränga" 100-gränsen. Jag har goda vänner som har både 44:or och 300:or och de är jättenöjda med maskinerna. En del av dem har gått vägen via 41:or och menar att 41:an klarar sig på egen hand långt upp i mycket höga driftstimmar medan 44:or och 300:or behöver lite hjälp på traven med lite mer omsorg och översyn. En del av oss båtnördar resonerar som så att om man är ute efter 44:an eller 300:an är det oftast av effektskäl och är det effekten man är ute efter så väljer man drev och inte axel. Sen finns det säkerligen en del andra synsätt också, mer eller mindre rationella. Men, som sagt, åsikterna är många annars skulle inte marknaden innehålla så många färger och varianter som den gör. Hoppas TS hittar sin kombo och blir lycklig av sitt val. Glad sommar med mycket båtåka!

Nåja, nu efter att ha sjösatt båten och varit ut ett par gånger kan följande konstateras: #1 Det som kunde ses som en eventuell nackdel visade sig inte vara det, nämligen motståndet i vattnet. Toppfarten efter sjösättningen var den bästa uppnådda hittills någonsin, dessutom i svag motvind och med tre personer ombord. #2 I vindstilla kan marginell styreffekt åt båda håll märkas vid backning, det har jag inte märkt förr. #3 Styreffekten vid tomgångsvarv blev klart bättre. #4 Styreffekten blev MYCKET bättre vid gaspådrag, kring 1000 varv och knappt två knop. Styrradien minskad med minst en tredjedel. Det var detta jag var ute efter, för svängning i hamnen. Omdöme efter mycket begränsad erfarenhet: Inga nackdelar, definitivt värt besväret, då jag annars inte hade så mycket som skulle göras på båten. Dock tidskrävande, det hela tog ju en knapp vecka, lite pyssel varje dag. Rodret kunde säkert vara nästan dubbelt större, det borde gå mycket lägre ner. Som det nu är, styr rodret bara en del av propellerströmmen. I vår steniga skärgård är risken att köra på grund så stor, så jag kommer av denna anledning inte att förlänga rodret neråt. Poäng: ❄️❄️❄️❄️ 4/5 bogpropellrar "Kunde vara större"

Min upplevelse av vänern och dalslands kanal är att sugtömningen oftast fungerar väldigt bra. En enda gång har en båt legat och blocket sugtömningen för vår del. Detta var i Håverud. Vi åkte fram och sa att vi behöver sugtömma. "Antingen kan vi dra slangen över er båt eller så får ni flytta på er." De var nog lite vilsna för de fattade knapp vad vi sa (de var från danmark) men de var då väldigt behjälpliga med att langa både slang och trycka på "knappen" åt oss. Ibland kan det nog handla om ärliga misstag också. Det är ju inte direkt roligt att ligga förtöjd precis vid en sugtömningsstation. Har aldrig varit med om att en station fungerat så dåligt så att vår tank på 80l tagit mer än ett par minuter att tömma. Är det mer fart och fläkt ute på kusten och i Stockholms skärgård kanske och därmed större slitage? Kanske är kommunerna runt Vänern samt Dalslands kanal rätt angelägna om att skiten inte ska hamna i vattnet? Vad vet jag...

Som sagt, dubbelruffad! Vi hade S30 i tio år när barnen var 12-18 ungefär, fungerade utmärkt fast idag känns nog den trång. För övrigt, kolla skicket på motor och segel, resten är nog en fråga om personliga preferenser.

Titta på båtar med separat akterhytt, det brukar fungera väldigt bra med barn. Samtidigt får man en båt med centercockpit som brukar kännas tryggare och som ofta har ett heltäckande kapell.