Ledartavla

Avtappning av Isotemp vvb sker genom öppning av säkerhetsventilen, någon annan avtappningskran finns inte på vvb, och behövs inte om vvb är rätt installerad. Den luftskruv som nämns säkerställer att luft kan komma in i vvb så att inte vakuum uppstår och vattnet därigenom blir stående i vvb. Beroende på hur slangarna är dragna från vvb till blandarna behövs i vissa installationer inte öppning av luftskruven. Säkerhetsventilen har en vit plasthatt över avtappningshålet, den brukar jag vid tömning av systemet lägga väl synlig vid brytarna till vattenpumparna för att säkerställa att vi inte kör igång dricksvattensystemet utan att ha kollat att säkerhetsventilen är stängd och att plasthatten är satt på plats.

Jag kunde inte se någon anledning till att ta in genom drevet så jag har flyttat det till en vanlig genomföring dessutom med en trevägsventil för underlätta vinterkonserveringen. Nu kan stänga intaget utan att ligga på mage över motorn.

Hej. De första drevmotorerna hade kylvattenintag genom bottenventil. För att förenkla installationen gjorde man intag genom drevet. Du kan naturligtvis göra ett bottenintag och plugga det andra intaget. Ingemar

Koldioxid och kväve är inte samma sak.

Jag tycker att man ska vara extremt försiktig när man uttalar sig om andras agerande i hårt väder. Du har ingen aning om hur du hade agerat. Du var inte där!

Nej. Åker och köper en dunk Aspen akrylatbensin och testar

Innan du börjar byta saker: Ta en smal trästicka, typ grillspett som passar lagom i skvallerhålet. Rensa upprepade gånger. Både jag och en kompis har haft igensatt kanal precis innan svallerhålets utlopp.

Ev fel visar, sig de gånger man använder något som kan förbruka stor ström. Ibland som ren värmeutveckling i omkopplare. Eller att tillräcklig stor ström inte kan matas till förbrukare, t ex startmotor. En voltmeter inkopplad mellan in och utgång på brytare, visar spänningsfallet över denna. Bör knappt vara mätbart, d v s bråkdel av volt.

På tomgång ska det vara tryck i skvallerstrålen. Inte som din lilla på bilden. Byt impeller!

Haha, ja. Allt är ju relativt förstås. Jag jämför gärna siffror med min båtgranne som har bensin-8:a. Han muttrar ofta över förbrukningen. Sen är det ju så med båtlivet i största allmänhet. Allt som inte kräver att man donerar en njure är att betrakta som rena fyndet ;-)

Du har en poäng där. Låt säga att du behöver gå med motor 400 M. Förbrukning 0,3 l/M högt räknat. 120 liter diesel. Frågan är hur lite eller mycket bränsle man ska ha ombord. Det är upp till var och en. Här ställer ju strömmen till det ibland, havets ström menar jag. Min gissning är att Murghy fixar till två knops motström när man som minst behöver den... Då behöver man kanske 2500 W (3 hk) för att ta sig framåt i några knop, allt beror ju naturligtvis på båtstorlek. Det kan vara värt att fundera vidare på detta tycker jag. Kolla med jordenruntseglare vad som finns ocg funkar. Det stora problemet är väl tillgången på delar, motorer eller elverk på marknaden. Reparera är många som kan hjälpa till med så har man något "begripligt" utan allt för mycket elektronik så... Välj utrustning efter vad som går att reparera med "gem och slägga". Solceller är billigt, så det är bara att ösa på, ytan brukar vara det som begränsar mest. Det är nog bra att ha AIS och lanternor i drift också och dumt att förstöra maten. En autopilot är också bra om man inte vill åka i cirklar. Tänk igenom vad som krävs under 10 - 15 dygn i stiltje. Ja, det var väl det i all välmening.

Skall segla till Skottland i sommar och hade förra året lite problem med generatorn. Jag har köpt ett bärbart bensindrivet elverk från Biltema, kostade strax under 5000kr. Detta är uteslutande en reservlösning om jag får problem med generatorn igen. Angående att bensin skulle vara bättre än diesel, det håller jag inte med om. Bensin åldras snabbare, är betydligt mer brandfarligt och mycket mer flyktigt. Jag kommer att ha några dunkar med diesel och en dunk med bensin surrade på fördäck. Bensinen är för jollemotorn och elverket om det skulle behövas. För närvarande har jag ingen annan laddning ombord, solpanelerna verkar ha fått problem och vindgeneratorn har troligen kabelbrott. Vindgeneratorn löser jag troligen under resans gång men panelerna får vänta till nästa år. Skall byta dem och regulatorn till lite nyare grejor. Båten är ny för mig, det är därför jag inte kommit längre 😃

den lilla genomföringen som slangen skall sitta fast på insidan kan ha fått lite skräp som täpper till, kolla det med, Har du haft mycket påväxt på propphus osv? det släpper och en del kan sugas in och täpper till hålet, Detta är ju det snabba enkla att kika på innan du drar isär riggen,

Öhh, behöver ett elverk inget bränsle som ev. ger mekande och strul med orent bränsle, eller skit i tanken???? Som jag ser det måste det gå åt minst lika mycket bränsle om man först ska tillverka el som sedan ska driva båten. Ska man egla jorden runt kan ett stiltjebälte utan vidare kräva motorgång i många hundra distansminuter eller så får man vänta till maten och vattnet tar slut... Solcellerna kommer att räcka ungefär till båtens energiförsörjning vid segling, eller hur, , så elen till elmotorn tillverkas till 100 % med elverket. Jag skulle hellre ha en vanlig dieselmotor som kan bidra med el om elverket skulle paja.

Skall höra med en expert återkommer.

En kompis här på maringuiden, Faderullan hade problem med en B20 som stannade och bråkade, dog vid gaspådrag, och hela programmet. Det visade sig sen ,efter ungefär två halva säsonger (länge i alla fall) att problemet satt i tanken. Det kom någotslags tätningsmassa i bränslet, och det fastnade i rör, filter och pumpar. Så mitt förslag är att se till att det verkligen kommer bränsle från tanken, det är lätt att förbise detta, då det kan vara skräp som far omkring i tanke, och sen täpper till stundtals. Lycka till med felsökningen!

Skall man jämföra förbrukning enkelt, så tycker jag att liter per distans är de mest logiska. Jag läste nånstans om nån som kör på 0,5 liter per distans i låg fart med en Nimbus 26, men nåt sånt har jag aldrig sett. Vi har kört på ett snitt om ca 1,34 liter per distansminut (också med Nimbus26) de senaste två säsongerna, men jag måste erkänna att jag aldrig orkat köra i 6 knop mer än tre timmar i sträck. Jag trivs bäst med en fart på kring 9-10 knop, men då dränker vi nästan bastur och bryggor, så bränsleförbrukningen är säkert hemsk då, litet fortare än att aktersvallet släpper. I praktiken blir det kört en hel del i drygt 11 knop, då tycker jag svallet är något mindre.. I låg fart, är det otroligt hur litet farten ändrar med ändrat gaspådrag. Det går säkert massor mer bränsle om man höjer från 5,5 till 7,5 knop, varvtalet ändar i varje fall exponentiellt i förhållande till farten. Det skulle vara intressant med en bränsleförbrukningsmätmetod, så man skulle kunna göra en sån där exakt graf.

Med stor sannolikhet är impellern slut. Inte dyrt men äckligt. Om det är för att tömma tanken så byt till en diafragma ("tjoff-tjoff") pump.

Alla sätt är bra utom dom dåliga, men om det här är bra eller dåligt kan jag inte uttala mig om, dock så har jag en känsla av att det tillhör dom dåliga för att utesluta slangarna från ditt problem. Har du svårt att ta upp båten för koll av slangen mellan drev/sköld? För ditt vaccumtest lär inte tala om om slangen har en spricka. Skulle nog säga att det är större chans att det är något strul med drev-sköldslangen än med sköld-pumpslangen Om du inte kan ta upp båten kanske du kan få in den på något långgrunt ställe och ha aktern in mot land, drevet uppfällt och på så sätt kolla av slangen.

Köp Biltemas skiljerelä, enklare och billigare. Till skillnad mot brytare så glömmer inte skiljerelä av vad det ska göra. Brytar brukar man glömma för eller senare. Sätt säkringarna så nära batteriet som möjligt. Man brukar sätta säkringarna på plus-sidan.

Det är möjligt att jag har fel, men jag har lärt mig att, vid seriekoppling ökar systemspänningen, strömmen bestäms av den solpanel som har lägst ström. Stämmer inte det menar du? Det är så klart en smaksak hur man vill ha det. Jag personligen tycker att tysta underhållsfria solceller absolut är att föredra på en mindre båt. På större båtar med ordentligt isolerat maskinrum där man har en annan energiförbrukning frys, tvättmaskin, dykkompressor, micro, etc. Där är det absolut motiverat att ha elverk. Men på små båtar. Nej jag tycker faktiskt inte det

för motorn gick likadant med den andra propellern, så jag skulle inte köpa en ny propeller som mange säger!

När vår båt var ny mätte jag upp förbrukning kontra fart. Den är c:a 9,30m löa, vägde då knappt 4 ton. Rak axel, lite köl och Yanmar 4LHA-STP. Då det är en "halvplanare" har den ingen markerad tröskel men man kan ändå se att den trivs bäst och har den mest ekonomiska "snabbfarten" strax under toppfart (18-20 knop). Men man kan också se att deplacementfartsförbrukningen är riktigt låg - om man verkligen håller sig där: Att öka farten från 6,0 knop till 7,5 nästan tredubblar förbrukningen. Även om båten plöjer på bra även i kanske 10-12 knop är det allt annat än ekonomiskt (kör egentligen bara i 9-15 knop möjligen om sjön är grov och jag därför vill ha den att "plöja"). Nu sitter det en annan motor i (6LPA-STP, 315 hk), men kurvan är liknande även med den. Enda skillnaden är att förbrukningssvackan vid 18-20 knop sträcker ut sig någon knop högre upp och denna motor varvar även ett par hundra varv till. Skrovets våtyta är också förlängt sedan kurvan togs upp, och den håller sig - helt enligt teorierna ovan - nu på "snipförbrukning" ytterligare någon halvknop upp innan den börjar stiga.

Så var då den lilla skitpumpen som sänkte humöret till noll och höjde blodtrycket x tio utbytt. Man tänker ja e ju bara skruva bort. Sen tittar man ner i hålet och inser att det är ett otroligt merjobb att få bort pumprackarn. Sex timmar senare sitter en ny där, och trot eller ej men nu verkar det vara tätt. Inte ropa hej än innan motorn gått iaf en timme. Men körde igång pannan och vattnet cirkulerade runt motorn varm och go så får se nu. Väntar in ny remskiva för multirem, penta skickade för v rem så på måndag ska det väl gå att köra igång den igen. Man lär sig av sina misstag sägs det , och jag har alltid haft den tesen byt det som sitter svåråtkomligt till nytt och den tesen kommer jag fortsättningsvis att hålla hårdare på.

De verkliga hoten mot mänskligheten är INTE CO2-utsläppen och ev. havsnivåhöjningar! Dessa sker ständigt på jorden, se diagrammet som hur det varierat under mänsklighetens tid, några hundratusentals år. Som mänskligheten överlevt och som bidragit till att vi tagit oss till svåråtkomliga ställen som t.ex. Australien och Andamanerna. Det handlar i stället om den vettlösa förstörelse av både havs- och landbiotoper som accelererar. Plast i haven, försaltning av odlingsområden via konstbevattning med flodvatten, uttorkning av områden via konstbevattning (läs Aralsjön), kalhuggning av skogsområden och djungler för monokulturell odling (läs oljepalmer), hänsynslösa metoder för mineralutvinning, missbruk av antibiotika, ständigt ökande utsläpp av svårnedbrytbara läkemedelsrester till vattendrag och hav som påverkar faunan. Varför kan inte debatten handla om de verkliga farorna i stället för CO2 och havsnivå?

Sitter slangen fast på insidan av skvallerröret eller har den lossnat?

Det mesta var faktiskt skrivet tidigare utom konflikt med ankare och möjligen fördelen att kunna transportera flera stycken utombordare i en utlandsregistrerad skåpbil.

Förakta inte kofoten, använd med omdöme är den en suverän kraftförstärkare, det ena av mina två universalverktyg, det andra är vinkelslipen, dock knappast användbar här.