Ledartavla

Efter att ha legat sömnlös och funderat på inre lagret, och vad som händer om det havererar första turen, samt hur mycket magsår jag kommer få av att åka runt och lyssna på det i sommar så blev det ett ryck häromkvällen. Dessutom har båt åkar vädret var siochså hitills i Värmland. Släppte fyra skruven till främre motorfästena, släppte sedan struten från skölden (sex bult) Tog bort avgaskröken. Sedan lyfte jag fram motorn, av med struten (runt 10 bult), och drog den bakåt mot skölden. Ta daaaaa! inre lagret, Slog sönder tätningen på mitt nya fina yttre lager, lät dock SGA sitta kvar mot axeln, och satte dit min nya fina avdragare med struten som mothåll, fick då ut lager och axel (!) Lyckades med en SGH tång släppa låsringen för inre lagret (Det var lite pilligt pga dåligt med utrymme) Sen slog jag inre lagret innåt med ett rör. Köpte nya lager på momentum (fast täta). Satte i inre lagret för hand, sedan en tjock platta med distanser i lagom diameter för att kunna pressa lagret in i sitt läge, gängstång i plattan sen drog jag med mutter och mothåll på utsidan mot struten, det var lite pilligt pga platsbrist. Dit med låsringen och packboxen för inre Axel med nytt lager låg i frysen, var nästan bara att stoppa i, på med låsringar vid yttre. Fram med struten mot motorn på med alla skruv och eventuella jordningar. Drog sedan motorn bakåt, i med bulten till drev mot sköld, och i med skruvarna till främre fästet. Tog lite längre tid att göra det än att skriva om det, typ 2x3h. Men nu är det gjort känns sköööööönt.

Sure, om målgruppen är 10-12 år gamla...

Utombordare saknar väl (än så länge) katalysator? Jag är av gamla skolan - har svårt för utombordare på lite större båtar och framförallt daycruisers. Dels så förstör det ofta harmonin i linjesköna båtar. Sedan så förstår jag inte hur man vill blockera hela (eller åtminstone halva) badbryggan. Sedan så "känns" det fel. En medelstor till större båt bör ha inombordare. Detta är ord man säkert får äta upp nuförtiden, men sån är jag.

NIPCC är en sådan organisation. http://climatechangereconsidered.org/ Avigtyckare, foliehattar, konspirationsteoretiker mfl. som av olika skäl inte tror på den allmänna AGW-teorin är de som hörs mest. De seriösa forskare som faktiskt satt sig in i frågan och funnit oklarheter bemöts som av Azguz ovan. Hur skulle de kunna göra sig hörda? Tycker du att det finns utrymme för att komma med ifrågasättande? Många forskare som arbetat för IPCC har hoppat av när deras expertområde fullständigt ignorerats. De forskare som arbetar på universitet får det hett om öronen om de avviker från universitetets officiella linje. Den som försöker blir sågad och uthängd av alla medier. Inte så konstigt att det främst är Professor emeritus/emerita som står för mycket av kritiken. Du skriver "klimatförnekare" vilket är ännu en del i åsiktsförtrycket. Vad är det man påstås förneka? Den ökning av koldioxid som skett de senaste decennierna kommer från förbränning av fossila bränslen. Ingen seriös eller insatt förnekar detta. En fördubbling av mängden koldioxid medför en temperaturökning i atmosfären av en grad. Ingen förnekar detta. Alla är överens om att människans utsläpp påverkar klimatet! IPCC räknar i sina rapporter och modeller med att den ökade mängd vattenånga som en varmare atmosfär kan hålla medför en förstärkningseffekt på 200%. En fördubbling av halten koldioxid skall då ge en temperaturökning av tre grader. Detta är inte alla överens om. Det är de som kallas klimatförnekare. Faktum är att jag för ett halvår sedan skrev ett liknande inlägg som Azguz ovan till en "klimatförnekare". Han svarade utan att vara otrevlig så för att visa att han hade fel började jag läsa på. Det visade sig att han hade rätt, stödet för AGW-teorin som den har utvecklats är inte så starkt som man vill ge sken av vilket jag visade i början av tråden när jag citerade IPCC egna uttalande. Kolla fakta till alla dina påståenden, även de självklara, så kommer du att upptäcka att det blir fler frågor än svar. För övrigt så har stora barriärrevet så när dukat under fem gånger de senaste 30.000 åren. https://www.sciencemag.org/news/2018/05/great-barrier-reef-has-had-five-near-death-experiences-past-30000-years

Jag ägde en 71 Cadillac Eldorado med en 8,2 liters v8 för ca 15 år sedan. Jag körde alltid på mineralolja, inga problem, när jag sålde bilen så gjorde den nya ägaren ett oljebyte till helsyntetolja. Ett par dagar senare så krökte han stötstängerna till ventilerna och fick således riva motorn. Om du har en motor som har gått på mineralolja, byt då inte direkt till helsyntet, man bör nog isåfall köra med halvsyntet i alla fall några oljebyten innan man byter till helsyntet. Tydligen så rengör helsynteten så pass mycket så att gammal gucka täpper igen oljekanalerna.

Beror på vilken septiktank man pratar om. Skulle jag hälla i mig 40 liter filmjölk så lovar jag att min septiktank blir både rengjord och tömd...😋

Så om man kör upp ett par hundra liter bensin på en säsong ökar kostnaden från 3 400:- kronor till 4 000:- kronor. Har man råd med det ena så har man säkert råd med det andra...

Tack. Har köpt produkterna idag och kom inte ens upp i 2000:- skulle det behövas mer så handlar det inte om stora pengar.

Vad i he...te tänkte jag, men märkte sedan att jag öppnat fel ämne. Blir ju inte billigare för det... Och så tror jag att den rengörande effekten uteblir.

Det mesta var faktiskt skrivet tidigare utom konflikt med ankare och möjligen fördelen att kunna transportera flera stycken utombordare i en utlandsregistrerad skåpbil.

Tänk vad det är lätt att generalisera. Några saker som inte har behandlats: Minus utombordare: Finns inga att köpa som går på diesel (finns/har funnits mer eller mindre experimentella sådana). Stora muskelutombordare är förfärligt fula. Badandet då som redan omnämnts, men det kan även bli platskonflikt med ankarspel, för att inte tala om jolledävertar. Tyngdpunkten långt bak, längre bak än inombordare med drev. Inombordare: Det finns väldigt små för små båtar (och vattenskotrar). Om installationen är vettigt gjord så finns alla servicepunkter på motorns framsida, med oljefilter och bränslefilter på sidan om. Inombordare med "baxslag" och propelleraxel har inga kardanknutar, däremot kan det förekomma andra lösningar som inte är speciellt underhållskrävande. Fördel utombordare; det får plats flera stycken i utlandsregistrerade skåpbilar. När det gäller den sammanlagda kostnaden för bränsle- och underhållskostnader kan det ju kanske kvitta, lika dyrt vilket som.

En impeller behöver inte vara hel eller trasig, den kan vara lite halvbra också. I början så tappar impellerns blad sin elasticitet och då är det dags att byta ut den. Men om man fortsätter att köra med en dålig impeller så kan man råka ut för att delar av bladen går av och fastnar i någon kylkanal, medans de resterande delarna fortsätter att pumpa vatten hjälpligt. Jag tycker att steg ett är att byta impeller och kolla skicket på den gamla. Saknas det någon del av impellern, och var finns den i så fall? Sen kan det också vara bra att kolla på termostaten. Jag har för mig att någon båtmotors termostat gör att skvallerstrålen bara pissar när motorn är varm och termostaten har öppnat, men jag kommer inte ihåg vilket märke som detta gäller för.

Nyfiken på hur vattentemperaturen kan stiga på för olika vis så koldioxid frigörs, borde inte den stiga pga högre temperatur i atmosfären..?

Kan ju vara vad som helst, alltifrån förlorat komp på en cylinder till skit i förgasaeren. Jag skulle göra följande tester innan du börjar riva. 1. Kolla tändläget både vid tomgång och vid 3300rpm ska var 8° respektive 21° 2 Gå igenom samtliga tänddelar. 3. Ta ett kompprov. 4 Mät bränslatrycket för att utesluta soppapumpen (det är väl en mekanisk pump på den där?) Är allt det ovan ok Ta bort förgasaren och gör den ren. Ta bort ventilkåporna och vrid runt motorn för hand kolla att samtliga vippor lyfter lika mycket.

Historiskt kan ju vara lite olika tidsrymder, så om vi väljer en tidshorisont som stämmer överens med människans - och människolika föregångares - närvaro på jorden så är det nedre diagrammet mest relevant. Nedre diagrammet visar ungefär 1/5 av Kvartär. I övre diagrammet motsvaras hela Kvartär av det tjocka lodräta strecket länst till höger när medeltemperaturen gått ner till 12°C. De senaste tusentals åren tror jag att medeltempen legat runt 13,5°C cirka. Hur som helst... Om man kompletterar ditt nedre diagrammet med en kurva för CO2 ser man en samstämmighet de senaste 400 000 åren. Det kan jag inte hålla med om och inte heller säga emot och det tror jag ingen kan. Den CO2 som frigjorts har frigjorts under mindre än 200 år vilket är en mycket kort tidsperiod jämfört med att senaste istiden slutade för 10 000 år sedan. Det stämmer att det var särskilt låga CO2 nivåer för några hundra år sedan, men tittar man på kurvan är det inget riktigt bra argument för någonting. Det är en liten tillfällig dipp på några procent. Källa: https://wg1.ipcc.ch/publications/wg1-ar4/ar4-wg1-faqs.pdf De senaste 2000 åren har temperaturen legat rätt stabilt för att sedan öka rätt kraftigt de senaste 200 åren. Man får det sk. hockyklubbdiagrammet. Diagrammet har varit omtvistat (Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hockey_stick_controversy) beroende på den första metoden att få fram historiska temperaturer, men andra metoder har därefter givit samma resultat. Kul att få tänka till...

Härligt jobbat jag gillar resoluta beslut, ja det är bättre göra från grunden direkt.👍😉

Bladen har en annan utformning.

https://www.bellaboats.fi/sv/databank/tekniska-data/ Om det inte funkar: https://www.bellaboats.fi/sv/ Finns ett telefonnummer där. Prova!

Det finns många sanningar, halvsanningar och osanningar när det kommer till oljor. Det är dock för mig uteslutet att 20/50 ger överhettning i en Cheva 305. Det är lika fel att säga en syntet alltid är rätt som det är att säga att den alltid är fel i en gammal motor. Ett exempel är Rover VVC där mekaniken hos de variabla ventiltiderna beräknas efter viskositeten per temperatur hos en delsyntet 10/40. Där är det direkt fel att hälla i en top of the line helsyntet. Komiskt nog är det inte så lätt att hitta en delsyntet idag där det inte står Swedol, Biltema eller Carwise på dunken Generellt är det viktiga att ha en viskositet som överensstämmer med tillverkarens spec och sedan minst den klassning som specats original. Helsyntet i en B23 skadar generellt inte(myten om läckage och lossnande koks som sätter igen oljepumpen är relativt överdriven), men den ger nog inte så mycket extra i ett normalfall. Motorn klarar sig bra med en enklare olja. Börjar man däremot trimma och eller varva 8000 varv, kan det vara läge att välja en olja som hanterar de nya förutsättningarna. Sen har vi det vanliga att det ÄR skillnad mellan en Biltemaolja och top of the line. Biltemas uppfyller klassningen, men går motorn varmt, hårt eller långt mellan bytena är det skillnad. Det är naivt att tro att priset är enda skillnaden.

Av miljöskäl återgår man nu på bagerier och konditorier till papperspåsar, man får ju då hoppas att trycksvärtan är miljövänlig också. När man handlar på ICA eller Coop, har man med sig en egen kasse, lika meningslöst som att ha en kompass med magnetfäste om man kommit sig bort. Skorpor funkar, men ofta är dom färdigförpackade i prassliga plastpåsar. Setterlinds (i Fjällbacka) marängberg är världsberömda, dom säljes i lösvikt och läggs i papperspåse med konditoriets namn, adress. postnummer och telefonnummer på. Då vet man ju var man befinner sig. Förr kunde man riva ut kartorna ur telefonkatalogen, man hade ingen aning om hur djupt det var, däremot hade man full koll på vilket riktnummerområde man befann sig i. Till marängberg som avnjuts i Fjällbackas gästhamn funkar bryggkaffe, i naturhamn går det bra med vilket kaffe som helst. Kvällstid kan man ju spetsa kaffet med irländsk whisky, farinsocker och grädde, det försämrar inte alls kaffets smak, tvärtom.

Även kallad skorpmetoden. Man går iland till det lokala bageriet och köper skorpor. På påsen står det var man är. Funkar numera bara i Malmö.

En del i alla fall, man kan också ställa in så att djup mindre än 2,2 m rödmarkeras.

Återupplivning av jättegammal tråd: Husdjur ombord. Vid långsegling är det säkerligen förknippat med en massa juridiskt trassel vid införsel genom tullen etc. vilket djur man än har, möjligen kan plyschkatter och manchesterhundar passera obemärkt. Gipskatter är nog känsliga för fukt. Vår hund har ett EU-pass, och om bara alla vaccinationerna är genomförda är det inga problem att passera Europas gränser. Inte ens till Schweiz, men dit är det ju rätt omständligt att segla egentligen. Jag har funderat på om man kan ta med fisk. Ja fisk i akvarium då, man får väl ordna med ett kardanupphängt akvarium så att inget vatten skvalpar ur. För många år sedan läste jag en hel del litteratur om ensamseglare eller familjer som seglade runt jorden. I flera av dessa berättelser berättades det om ofrivilliga "djur" eller insekter. Kackerlackor, trevliga och anspråkslösa. Vad jag förstått är katter väldigt känsliga för sjösjuka. Noak hade ju en himla massa djur ombord, alla var väl kanske inte direkta några husdjur i ordets rätta bemärkelse, men han och hans familj bevisade ju att man kan ha alla djurarter ombord. Dock fick såväl mammutar och dinosaurier stanna på landbacken, det kanske är förklaringen till att dom dog ut. Noak lär ju ha seglat med termiter i lasten också, beundransvärt då han hade en träbåt. På arken var det ju till skillnad på Göteborgs naturhistoriska museum, valfritt. Vilket föranleder att bara nämna fragment av en högstadielärares beskrivning, "bege er till ett valfrit museum i Göteborg och skriv en intressant uppsats". -Va får vi inte åka till Naturhistoriska, undrade då en elev... Jo, vad jag vill komma fram till, är att det i Hunnebostrand finns en båtägare som har en träsnipa, ja bara så långt är han unik, även i Bohuslän då träbåtarna inte längre är direkt talrika. Men denna har två i marina sammanhang rätt udda husdjur, getter. Vatten-jet kanske... inte vet jag, men deras lukt avslöjar i vart fall att dom inte badat, i alla fall inte i havet. Orm, har jag sett ombord på en båt i Smögens hamn, måhända på tillfälligt besök, jag vil minnas att det bar en boaorm. Undrar hur Baltics ormflytvästar ser ut, har dom grenbälte? Burfåglar, tja det ser man ju emellanåt ombord i båtar. Hur var det i en av de tidigare svartvita filmatiseringarna av Titanic? var det inte så att kaptenen släppte ut sin burfågel innan skeppet sjunk, vad nu det var för nytta med det, det var ju långt att flyga till land i den arktiska luften. Filmerna om Titanic är väl förresten världens mest förutsägbara filmer, rätt så meningslösa, alla vet ju hur det går på slutet. Båtfanskapet sjunker. Jag minns bara en rätt sorgsen historia från Rörö 1974, det minns jag eftersom "The dark Side of The Moon" hade släppts året innan... Nåväl ett undulatpar kom bort över Inre Hamnholmen, en av dessa återfanns och kunde återföras till buren, den andra förblev borta för alltid, till ägarnas ofantliga sorg och saknad. Moby Duck, en av Kalle Ankas kusiner, hade ju en tam tumlare, Thumle, kan ju vara praktiskt. Skeppskatt, eller båtskatt? Möss eller skeppsråttor? Kölsvin, men det vet ju alla att sådana inte direkt sätter någon knorr på tillvaron, då det är ett förvanskat namn på en av båtens bottenkonstruktioner.

Det är ju bra att påminna om att det är stora ytor som Hydrographica inte har några sjökort, så inte folk tror att man får bättre kort överallt. På västkusten, t ex, är det bara Kosterarkipelagen och Orusts västkust som finns med. Och Hallands Väderö, som kanske också får räknas som västkustbelägen. Det är väl främst en produkt som ger mervärde om man seglar i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar.

Lite mer än en femhundring. Sedan kostade det naturligtvis några kronor att transportera hem den. Jag har inga ambitioner att originalrenovera utan resonerar som så att flyter den fungerar den. Självklart finns det massor att göra på den men jag lägger den tid jag tycker är roligt, och de summor jag har råd och lust med. Jag har en båt till så jag sitter ju inte direkt "i sjön".

Varför skulle han fråga om han redan visste?