Gå till innehåll
onsdag 08 januari 2025

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2019-03-02 på alla områden

  1. 1 poäng
    Exakt min erfarenhet, och hittar du någon nära pensionsåldern som alltså hållit på länge, så släpp honom inte ur sikte!
  2. 1 poäng
    Heelt galet med över 300k för en fem meters båt oavsett vilken du väljer. Själv är jag allergisk mot båtar byggda av fogskum överdraget med aluminiumfolie. Inte meningen att dissa ditt båtval och jag vet inget om just de modeller du nämner. Men jag har alltför många bittra erfarenheter av ”flytskum”. Men av säljaren kommer du säkert få höra att just det här skummet inte drar åt sig vatten... Så har det varit sen gammalt. Men du kanske inte tänker behålla båten så länge heller? Ett tips är att gå och knacka lite på skrovet på en ”riktig” aluminiumbåt. Titta hur svetsfogarna ser ut och försök bedömma hur tjock plåten är. Gör sedan samma sak med båten du är spekulant på. Tror du att det kan bli bucklor/veck i plåten? Går det isf, att laga? Dvs, går det att skära ut en bit plåt och svetsa i en ny utan att hela båten brinner upp eller skrumpnar ihop till en boll? Garantin kommer garanterat inte täcka skador som uppstått av en misslyckad tilläggning. Frågan är om försäkringsbolagen kommer åtgärda skönhetsfel till vilket pris somhelst sålänge funktionen hos båten finns kvar? Jag hoppas inte det.
  3. 1 poäng
    Såklart men erfarenheter och åsikter är ändå välkomna. Och kanske Husky r5 eller Bella 500/550 kan vara alternativ? Lutar åt AMT pga skrov, mycket utrustning och 7års garanti på Suzuki...
  4. 1 poäng
    Efterfordon verkar det råda delade meningar om. Man ska ha behörighet för dragfordonet. Ingen fjädring på efterfordonet. Max 30 km/h. LGF-skylt. Positionsljus i mörker. Obromsat efterfordon, vikten på efterfordonet får vara högst den aktuella vikten (bruttovikten) på dragfordonet. Bromsat efterfordon, vikten på efterfordonet får vara högre än dragbilens bruttovikt, men man ska försäkrar sig om att bilens konstruktion klarar av vikten på efterfordonet. Mackey
  5. 1 poäng
    Nu klarnade mycket med denna bild. Vi får försöka ha en hyfsad ton och vara sakliga om tråden är seriös eller om tanken är att den ska vara seriös. Jag har en likadan vagn. båda de självjusterande vaggorna går att justera i längdled snudd på obegränsat liksom vinschtornet.När man justerat in detta så det passar båten kan man sedan justera läget på hjulaxlarna lika enkelt så kultrycket blir rimligt. Skulle vilja påstå att det är en suverän vagn och antagligen svårt hitta en mera lämplig vagn för den storleken av båt. Vagnens vikt har jag för mig är ca 300 kg olastad. Men har inte den faktan tillgänglig så det kan fela men någonstans i den nivån är vikten. Jag hade inte bytt bort den till förmån för någon amerikansk vagn. Speciellt som flertalet amerikanska vagnar inte är godkända som registrerade vagnar och då får tjänstgöra som båtupptagningsvagnar vilket de inte heller är tillåtna som på allmän väg (båtupptagningsvagnar som efterfordon får inte ha fjädring vilket ofta amerikanska vagnar har). Rådet från min sida är, ta hjälp av någon som har lite hum om hur vagnar fungerar och justera in vagnen och efter det hjulaxlarnas läge på vagnen. Nästa punkt är lastsäkringen. Att döma av bilderna finns ingen vare sig kunskap om lastsäkring eller hur last rör sig, vilka krafter det handlar om. Även om lastsäkringen varit annorlunda vid incidenten så vittnar just incidenten och bilderna om okunskap i lastsäkring. Rådet här i all välmening är samma som ovan, ta hjälp av någon som har kunskap som kan visa och förklara hur man ska lastsäkra. det är inget problem att lastsäkra det ekipaget så lasten ligger still även om man tar bort vinschtornet. Båtens platta del i aktern. Om vaggorna är rätt injusterade så kommer mycket riktigt inte de mittre kölrullarna på den bakre vaggan inte att ligga emot skrovet. men väl de yttre hjulen som är intill kölrullarna. Det har ingen som helst betydelse vid lastsäkring eller sjösättning. Möjligen kan klacken mellan v-skrov och den platta delen vålla visst besvär vid sjösättningen när klacken kommer till rullarna. Men det borde fungera ändå om man backar ner längre. Men det är en gissning från min sida. Vet ju inte hur övergången från v till platt ser ut, är övergången mjuk så är det inget problem alls. Om det skadar båten att inte ha de mittre kölrullarna som stöd? Jag tror inte det då båten rimligen är rejält stabil i aktern och dessutom brukar föremål vara starkast vid veck. Men här kanske någon annan kan vara mera behjälplig än mig som här bara gissar utifrån erfarenhet. Skadas inte båten hade jag inte lagt energi på den frågan då stöden i övrigt ligger bra. Min slutsats. Utan att vara ofin eller elak, så det inte missförstås är att vagnen är bra men behöver justeras in. Kunskaperna om lastsäkring är kraftigt bristfälliga. Så i all välmening, ta hjälp och lös vagnens justeringar och läs på och öva med någon kunnig om lastsäkring så är några av dessa problem lösta. Sen hur Huges agerat eller vad ni kommit överens om eller inte värderar jag inte alls i mitt svar. Vill du kan jag utveckla vad som inte fungerar med lastsäkringen på de bilderna.
  6. 1 poäng
    Jag kan klargöra. En båtupptagningsvagn är ett efterfordon. Ställer man bilen på en våg och vagnen på en våg får båt och vagn tillsammans inte väga mer än bilen.
  7. 1 poäng
    På första bilden är du på en "bysjö" där omgivningarna ändrat karaktär från industri- till bostadsområde. Du är i övre högra hörnet på plottern. Skorstenen till vänster om vindrutetorkaren lurade mig först att tro att du använde plottern för att blicka framåt och förbereda dig på kommande "svårigheter". På andra bilden ser man Igelstaverket under bron med samma namn. Mackey
  8. 1 poäng
    Kan d va Hä....b.- verket man ser? Stannade i såfall nära å tanjade när jag seglade hem min båt från inköpet av den. I såfall ere N....b.bron ? Sötelje kändes liite rätt fast även liite för mkt moderna industrifastigheter.. sen igelstaverket ligger väl inte riktigt så till. Nu är det ifs.... shit nästan 50 år sen jag bodde där... så det kan ha ändrat sig en del.. 😭😭😂😂
  9. 1 poäng
    VC17 utvecklades på 70-talet av Extensor AB på Lidingö öster om Stockholm. Det var det 17:e experimentet utfört av ägarna Viliam Dunder och Christian Bigner, dvs. V och C. På 80-talet blev färgen en försäljningssuccé och 1989 fick Extensor ett bud på VC17 av International som man inte kunde motstå. I avtalet ingick att Extensor under ett antal år inte fick sälja båtbottenfärg. Företaget byte namn till Lotréc och började tillverka teflonbaserad skidvalla. Man var bl.a. huvudsponsor åt Jan Boklöv. Idag heter företaget LeFant och har enligt mig diverse väldigt bra produkter. Mackey PS Jag har absolut inget med LeFant att göra annat än som kund.
  10. 1 poäng
    Gör en skärmdump nästa gång det dyker upp.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...