Ledartavla

Håller med Lintott om hans teorin om silicon vid rutorna. Däremot tror jag inte på att blöta ner trä med vatten före lackning. Jag skulle se till att impregnera till mättnad med stora mängder rå linolja och terpentin. Därefter ca tio lager med en bra enkomponents fernissa med gott UV-skydd. Dom första lagren skall naturligtvis spädas för att tränga in i virket. Om du har några bilder vore det trevligt att se!

Jag misstänker att det har använts tätningsmedel med silikon för att täta rutorna. Silikon är ett otyg om man ska måla något efteråt.

Ibland kan en produkt vara 2-komp även om det bara är 1st komponent som du använder. Det har med reargenter i härdsystemet att göra. Ta dom vanligaste anaeroba lim (gänglåsning/gängtätning) t.ex. som innehåller båda komponenterna blandade men behöver ytterligare metalljon och syrefrånvaro för att reagera. I epoxi brunoxen behövs åxå en viss mängd metalljoner/rost. Annars reagerar inte produkten, den endast torkar. Ser åxå pensel eller rulle vettigast på öppna ytor.

Vi kanske skulle starta en egen tråd "Hund ombord"..!? Här är några av mina erfarenheter av hund ombord. Utan att bry mig om dina övriga funderingar hakar jag på Silverfox svar angående hund/hundar. Det finns väl säkerligen en anledning till att de flesta båtmänniskorna väljer små eller mellanstora hundar... Du skriver inget om vilken hundras du har, men då du även är jaktintresserad är det ju lätt att misstänka att du har någon större eller mellanstor brukshund som är en bra jaktkompis, och det är ju sällan sådana är av chihuahuans storlek. Förvisso är det ju "taxfree" på många fartyg, men i alla fall trivs de flesta hundar bra ombord. Hundarna gillar att vara med familjen/flocken på utflykter och äventyr. De flesta är intresserade av nya platser och många hundar, men inte alla, gillar att bada. Själv har jag haft mellanpudlar (en i taget under 1970 och 1980-talen)och numera tysk schäferhund med ombord. Pudlarna hoppade inte i land själva, men vägde ju inte så mycket så det var vanligtvis inga problem att bära dem i flytvästens handtag. Pudlarna gillade inte att bada! Det två första av dessa gillade familjens mahognybåt, där de fick bra fäste för tassarna, klorna. Den sista pudeln var med om ett båtbyte, till plastbåt, den gillade inte att halka runt på det för den hala däcket. Annars inga problem. Nu då en 30 kg grå schäfertik av brukshundslinje. Hon hoppar allt för lätt i land själv, varför ett sådant där mantågsnät spänns upp mellan pulpitbågarna i fören. Nuvarande båt har väldigt breda gångytor och en bred peke så den hunden hoppar lekande lätt i land och ombord/iland själv. Men jag oroar mig för den dagen då hon inte kan det längre. Schäfrar har ju en tendens att få förslitningar i lederna. Halskyddstape har klistrats på strategiska ställen, och jag kan se att hunden medvetet placerar tassarna på denna. I förra båten var det svårare att gå i land, jag tillverkade en landgång, men den hoppade hunden över. I förra båten hade hon en stickkoj för sig själv, i nuvarande knör hon med husse och matte i fören. Pudlarna vaktade båten en del, schäfern vaktar desto mer! När hon fått hälsa på grannbåtens besättning vaktar hon även den delen av reviret. Men oinbjudna som oförsiktigt kommer ombord, blir i ordets rätta betydelse ordentligt utskällda. Hamnvärdarna ligger risigt till om de ens vågar embarkera utan att fråga om lov först. Jag har nu under julhelgen renoverat en hel del av båtens durkar, det är märken av klorna litet varstans, en "båtmatta" alltså fuktskadad och langetteringsfri heltäckningsmatta skall införskaffas. Hundar gillar ju inte att halka omkring. Vi har visserligen gummitossor att sätta på tassarna, funkar bra, men dessa är främst avsedda att ta på vid skador. Det har ju hänt x flera att hunden skurit sig på glas och framförallt på snäckskal. Ja hon älskar att bada, men hoppar inte i på ställen där hon inte själv kommer upp. Stränder och trailerramper älskar hon. Hon spolas av med sötvatten efter bad då pälsen annars blir som svinto. Vi har ju en tik (inte "teak") och dom kan vara illasinnade mot andra tikar, och det gäller väl inte bara hos hundarna... Hursomhelst är det bra om det ligger en hundfribåt närmast i gästhamn. Jämnstora hanar är inga problem, och mindre hanar ignoreras, dom är inte intressanta. Schäfrar är ju inga utpräglade jakthundar, men drar sig inte för att sätta av efter småvilt och fåglar, det får man tänka på såväl i naturhamn som annorstädes. till "småvilt" räknar vi även katter, som hunden ser som ett välkommet näringstillskott till torrfodret. Biotopfrämmade arter kan hon få jaga ibland, till dessa hör kanadagäss, men dom har bra odds att komma undan. Vi har knölsvan i Bohuslän och dessa är mer förbaskade på hunden än hon är på dem. De gånger gråsälar kommer nära båten blir det intressant. Då yttras det vänliga skallet "kom hit, jag vill leka med dig". När barn eller vissa vuxna badar nära båten blir hunden orolig. Barn är landlevande djur och skall inte vara i vattnet tycker hon. De gånger hon får bada tillsammans med barn, försöker hon att driva upp dessa på stranden igen. Förvisso ett intressant beteende. Sjöhävning och stora svallvågor, gillar inte vår hund, hon protesterar inte, men lägger sig gärna ned på durken, men lägger inte ned huvudet som i vila. Men hon är gärna ute på däck under gång och vädrar med hög nos mot olika öar. Känner intressanta dofter på långt håll. Flytväst skall alla ombord ha, även hunden. Det är för oss inga problem, och då vet hon vad som komma skall. I allmänhet brukar flytvästen även sitta på vid bad, det är bra för då simmar hon med huvudet högre och sväljer inte så mycket havsvatten. Vi oplanerat bad, alltså när hunden trillat i sjön har flytvästen varit på, utom en gång, hamnen i Hönö Klova. Längts in i hamnen ligger det en liten serviceflotte som hon kunde komma upp på. En del diesel och annat skräp i vattnet också. 30 minuter efter intagande av Kattegatt eller Skageracks vatten kommer illamåendet och diarrén. Men om hunden får dricka rikligt i samband med duschen efter badet blir det inget illamående. Havsvatten är inte nyttigt att dricka, och havsvatten med alger i är ännu sämre, rent av mortalt, men det känner du säkert redan till. Maneter, krabbor och småfisk är väldigt roliga. Dotterns schäfer åt en gång en brännmanet, det gör hon aldrig om. var det något tidigare som skrev något om "trail and error"? I bilen och i båten har vi en speciell vattenskål med flytande botten och en skavlpkant den tål mycket gungning innan vattnet skvalpar över.

Jag både håller med trewq och inte. Det går absolut att lära sig själv så skaffa en båt, men samtidigt är det ju bra att få en liten puff för att komma igång och slippa göra alla fel som finns att göra. En tre till fyra-dygns kurs ombord på en segelbåt är en rejäl puff i rätt riktning. Det är bra om både du själv och din sambo går kurs, men inte tillsammans. Då har ni liknande erfarenheter och kan tillsammans komma vidare med seglingen på lika villkor. När vi köpte vår segelbåt "tvingade" jag min fru att gå en sådan kurs och hon lärde sig otroligt mycket. För mig är segla som att cykla och det var riktigt kul att få hem en hustru som plockat av stödhjulen på några dagar. Gott Nytt Seglarår! Mackey