Ledartavla

Varför det? Om TS i lugn och ro byter de gamla prylarna mot exakt likadana nya prylar är det väl bara ta det bit för bit. Eller har jag förstått saken fel?

Nä, rimligen inte! Enligt boats.net tycks själva regulatorn ha reservdelsnummer 893640T01 för 169 dollar? (Du kan själv scrolla ner i sajten och säkerställa att din motor verkligen har denna regulator, detta i den långa listan "related fitment".) Hittade även denna nästan skumt billiga på ebay för 33 dollar. För bra för att vara sant? 😯 Komponenterna i regulatorer är väl inte särskilt dyra men motortillverkare brukar ju fläska på sina reservdelspriser? (Åtminstone till patent/copyright löper ut??)

För att mer eller mindre föra någonting till denna diskussion, så kanske man skall satsa på en hybriddriven, eller dieselelektrisk popcornmaskin? När det gällde järnvägens diesellok (och jag kan tänka mig att det i alla fall delvis var samma diskussion när man skulle konstruera isbrytarna) så uppstod det ett mekaniskt problem då man ersatte ånglok (och ångfartyg) med dito som hade förbränningsmotorer. Det fungerade väl (nu pratar jag bara om lokomotiv) när det var ringa effekter som skulle överföras med en mekanisk växellåda eller liknade, eller likadan växellåda som i lastbil/buss mellan motor och hjulen. Fungerade bra i små lokomotorer, rälsbussar och liknande. Men då man ville dra stora tågvikter höll inte växellådorna. Man experimenterade med hydrauldrift, och även med pneumatisk överföring, där hydrauldriften kom till viss användning, men det var koppelstänger (för att överföra kraft till flera hjulaxlar och för att undvika slirning) och andra mekaniska monsterlösningar här och var. Det var väl egentligen först när man i USA hos GM och andra började bygga stora dieselelektriska lok som utvecklingen tog fart, utom i länder som Sverige och Schweiz där man hade billig vattenkraft och redan tidigt elektrifierade järnvägslinjerna... Men i alla fall, (nu inbegriper jag även isbrytare och liknande fartyg igen), iallafall fann man ju då snabbt att det var smidigt att överföra energin på elektrisk väg till banmotorer och propellrar, då var det likströmsmotorer, idag asynkronmotorer, som man lätt kan reglera både varvtal och effekt på. Vi har ju en del rent amerikanska lok, om än i svensksydd kostym, på våra banor, de flesta är ju museala, men några är i reguljär drift, synnerligen dieselelektriska, några med maffiga V-12 tvåtaktsdislar nästan utan ljuddämpning, av detroittyp som är licensbyggda härikring. Några har blivit ombyggda för Green-Cargo med någon mindre miljövidigra motorer. Nä i Sverige utvecklades istället elloken, då Malmbanan och andra betydande stambanor tidigt elektrifierades. Däremot byggde NOHAB i Trollhättan väldigt bra dieselelektriska lok, på licens efter amerikanskt patent, de flesta gick på export till Danmark, Norge, Belgien.. och annorstädes. Vill minnas att NOHAB även tillverkade stora fartygsmaskinerier. De danska loken köptes sedermera tillbaka till privata svenska järnvägsoperatörer och kallades ju då naturligtvis för "gammeldanskar". Men sammanfattningsvis så uppkom den dieselelektrisk driften av två skäl. -Svårt att överföra stora krafter genom mekaniska växellådor. -Lättare att reglera varvtal och dragkraft i elektriska motorer än i stora förbränningsmotorer. För järnvägsintresserade tekniknördar kan jag ju nämna saker som ångturbinlok, ångturbinlok med generator och elektriska banmotorer, schweiziska "elektriska ånglok" (under kriget var det brist på kol, men gott om vattenkraft, varför man monterade strömavtagare och jättelik doppvärmare i pannan), ångpneumatiska lok och fartyg, bensinmotorelektriska monoraillok som balanserade med ett gyro. Ångspårvagnar, enspårslok med stödhjul, elektromagnetiska repulståg och annat som tycks uppkommit i Oppfinnar Jockes eller Prof. Karl kalkyls laboratorium. Citroën och Michelin utvecklade också en motorvagn, med gummihjul, hjul som hade flänsar av stål, gick i provdrift på HNJ. Mycket typiskt fransk teknik, där man försöker lösa icke existerande tekniska problem. Perrongstädarnas mardröm var väl annars den propellerdrivna tyska motorvagnen som då drevs av en flygplansmotor, Bröderna Märklin i Göppingen har väl en modell av denna fortfarande kan jag tänka mig..? Nu är nog popcornen klara!

Håller med, det är lätt att "skruva bort sig". Är deviationen ungefär som en sinuskurva så gör en deviationstabell. Men sinuskurvan väldigt asymetrisk, då är det något fel som man först ska leta efter och sedan ev försöka kompensera bort. Eller rättare sagt, försöka kompensera så att deviationen blir någorlunda symmetrisk. Och det går alldeles utmärkt att göra en tabell med en GPS. Excel är också utmärkt för att interpolera fram alla värden. Att få kompassen att visa rätt utan deviationstabell är i princip hopplöst även om det vore önskvärt. Vill man kunna navigera säkert utan GPS så är det deviationstabell på papper som gäller. Annars är det gyro eller GPS-kompass som gäller. Vissa elektroniska kompasser är "självdevieranade", man går runt i en stor cirkel i jämn fart och kompassen kan då själv hitta sin deviation. Det funkar ganska hyggligt men ska göras om en gång per år.

Alla gamla MD5-6-7 de hade bara en insprutningspump, de gick väl och fungerade i 40 år minst. Så det är nog ett litet problem. Det var inte pumpen som tog död på de motorerna.

Ingen dålig deviationstabell med -180 grader........... Känns som kompassen kommer bli oanvändbar med den avvikelsen. Borde du inte göra en bättre installation?

Egentligen inte. Det som behövs är en riktig deviationstabell. Deviationen behöver inte bara vara magnetiskt betingat, kompassen kan ju även vara snett monterad. Men hur många har gjort en riktig deviationstabell? En väldigt bra och enkel början är att notera kompasskursen på de enslinjer man går i. Nu skall jag va sarkastisk. Det är naturligtvis helt ok att ha en kompass som visar 45 grader fel på vissa kurser och -20 grader fel på vissa - bara man upprättar en deviationstabell. Sen är man behöver kompassen har man ingen aning om var man lagt deviationstabellen. Problemet med dig bhemac är att du måste ha en något avvikande åsikt (och naturligtvis helt rätt åsikt - enligt din uppfattning - som rättar de felaktiga uppgifter som alla andra lämnar) Min uppfattning är, att om man har en kompass, skall den va någorlunda rättvisande efter kompassjustering. För de gradernas avvikelser som kvarstår upprättar man en deviationstabell. Om man är ute på Skagerrak och all navigationsutrustning slås ut och man styr 90 grader, så skall man hamna nån stans på Bohuskusten - inte på Läsö. Oavsett om man har en deviationstabell, som man inte i stridens hetta inte hittar, eller inte.

Varken sol, kattskinn/ebonitstav eller vindkraft gör en elbil miljövänlig... Jag har läst på lite sedan sist och kommit fram till att tillverkningen av batterierna i en Tesla bidrar så mycket till koldioxidutsläppen att Teslan inte ens klarar gränsen för att vara en miljöbil om man räknar med att batterierna håller i 10 000 mil. Kanske har jag räknat fel, någon får kolla mig. Jag blir själv överraskad. Mackey

En elbil är kanske ingen miljöbil, även om det är lätt att tro det. En elbil är kanske bara ett svårgenomskådat PR-jippo. En elbil är absolut bra för den lokala miljön, särskilt i städer och på platser med smutsig luft. Redan innan elbilen rullat en kilometer har den släppt ut stora mängder koldioxid vid batteritillverkningen. Själva gruvdriften för att få fram material till batterier är inte heller så miljövänlig. Men när man kör och laddar är väl en elbil miljöbra? Det kan man tro, men det är inte alls säkert. Hur tillverkas den el man laddar med egentligen? Kolkraft, kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft? Kanske oljekraft. Den frågan går nog egentligen inte att svara på, det är åtminstonne mycket svårt. En kall vinterdag laddar man nog troligen med européisk kolkraft eller kanske med el från svensk oljeförbränning. Under sommarsemestern laddar man nog med vattenkraft eller kanske med vindkraft om det är en blåsig dag, men... Om det vatten som förbrukades ur kraftverksdammen på sommaren inte ersätts under hösten pga. lite regn eller tidig och ihållande kyla så kan det bli så att det trots allt blev kol- eller oljekraft man laddade med. Komplicerat? Ja absolut! Jag vet inte ens om jag har rätt. Jag är nog ändå ganska insatt i Sveriges energisystem jämfört med många andra. Själv kör jag på fordonsgas i tron att det är det bästa alternativet för tillfället. Mackey

Jag förstår att du bryr dig om din båt och vårdar den väl. Jag vill poängtera båttillverkarnas närmast hysteriska anmodningar att allt ska bytas hela tiden. Det gäller motorolja, drevolja, bälgar på drev, offeranoder, bränslefilter, impellrar, oljefilter, packningar för pluggar till drevoljan. Har jag glömt något? Kolvringar? Gemensamt med dessa uppmaningar (att köpa) är att det inte spelar någon roll om produkten ens är använd. Den ska bara bytas. Punkt slut. Go figure ... (Någon som har en bra svensk översättning / motsvarighet till Go figure?)

Spontan låter det som fel tändföljd eller nåt fel i tändkrets till 2an 8an,så inrikta dig på dessa cyl. Själv har jag inte mycke till övers om renoveringen är gjord på andra sidan,senaste motorn "ford 302 hade inte många rätt trots nyrenoverad,tex var 4 stakar felvända,alla ringar hade för stort ringgap,och det värsta var att den var borrad 0,60 men hade 0,40 kolvar